Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Publicerad:2021-08-26
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Lars Madej

Bor i Uppsala
Född år 1977

Disputerade 2021-01-22
vid Uppsala universitet

Avhandling

X – men sen då? Algebrans stora idéer från första klass till högre matematik: Med fokus på tidig algebra i Sverige

Vilka möjligheter till tidig algebra finns i den svenska skolan? Det har Lars Madej studerat i sin avhandling, som bland annat visar att skillnaderna i läromedlens innehåll inte bäddar för en likvärdig utbildning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var liten ville jag bli låg- eller mellanstadielärare i matematik, så intresset har alltid funnits där. Men av olika anledningar läste jag matematik och inte lärarutbildningen, men nu har jag fått möjlighet att knyta ihop säcken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag beskriver hur samma tankesätt som finns i högre matematik även kan finns i den tidiga algebran, fast på en annan nivå. Och så har jag undersökt vilka möjligheter som finns till tidig algebra i den svenska skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I en delstudie har jag undersökt hur elever beskriver och använder likhetstecknet. Den formella beskrivningen är att likhetstecknet är en relation, däremot kan det kan tolkas på olika sätt utifrån hur det används. Eleverna själva pratar om att likhetstecknet kan beskrivas som en relation eller operation som ger svaret på en beräkning. Men för dem fanns ingen koppling mellan deras definition och hur de använde likhetstecknet. Oavsett hur eleven beskrev definitionen så var det inte säkert att de använde likhetstecknet på det sättet.

– Likhetstecknets betydelse tillkom i Lgr11 men frågan är hur den punkten i läroplanen tolkas. Eleverna kan oftast återge att det är samma sak på båda sidorna, men använder inte likhetstecknet så. Då är frågan om det är definitionen eller hur likhetstecknet används som är det viktiga?

– Sen har jag tittat på olika läromedel och sett att det är enorma skillnader. De ger inte en likvärdig utbildning. Framför allt läromedelsförfattare behöver fundera på vad det är som förmedlas. Och då syftar jag inte på det konkreta innehållet utan arbetssättet och hur man tänker kring matematiken. Vad inbjuder uppgifterna till för matematiskt tänkande, tidig algebra?

Vad överraskade dig?

– De stora skillnaderna mellan läroböckerna, men även att det var så stor skillnad i hur elever förstår likhetstecknet. När jag tittade på elever från olika skolor var det väldigt stor skillnad mellan skolorna, vilket är i linje med den allmänna utvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i de tidiga skolåren, men även lärare för andra åldrar. Sen förstås läromedelsförfattare som behöver tänka på de här aspekterna så att vi kan få mer likvärdiga läromedel.

Annika Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev