Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Vilka möjligheter till tidig algebra finns i den svenska skolan? Det har Lars Madej studerat i sin avhandling, som bland annat visar att skillnaderna i läromedlens innehåll inte bäddar för en likvärdig utbildning.

Lars Madej
Lars Madej

Bor i Uppsala
Född år 1977

Disputerade 2021-01-22
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
X – men sen då? Algebrans stora idéer från första klass till högre matematik: Med fokus på tidig algebra i Sverige

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var liten ville jag bli låg- eller mellanstadielärare i matematik, så intresset har alltid funnits där. Men av olika anledningar läste jag matematik och inte lärarutbildningen, men nu har jag fått möjlighet att knyta ihop säcken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag beskriver hur samma tankesätt som finns i högre matematik även kan finns i den tidiga algebran, fast på en annan nivå. Och så har jag undersökt vilka möjligheter som finns till tidig algebra i den svenska skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I en delstudie har jag undersökt hur elever beskriver och använder likhetstecknet. Den formella beskrivningen är att likhetstecknet är en relation, däremot kan det kan tolkas på olika sätt utifrån hur det används. Eleverna själva pratar om att likhetstecknet kan beskrivas som en relation eller operation som ger svaret på en beräkning. Men för dem fanns ingen koppling mellan deras definition och hur de använde likhetstecknet. Oavsett hur eleven beskrev definitionen så var det inte säkert att de använde likhetstecknet på det sättet.

– Likhetstecknets betydelse tillkom i Lgr11 men frågan är hur den punkten i läroplanen tolkas. Eleverna kan oftast återge att det är samma sak på båda sidorna, men använder inte likhetstecknet så. Då är frågan om det är definitionen eller hur likhetstecknet används som är det viktiga?

– Sen har jag tittat på olika läromedel och sett att det är enorma skillnader. De ger inte en likvärdig utbildning. Framför allt läromedelsförfattare behöver fundera på vad det är som förmedlas. Och då syftar jag inte på det konkreta innehållet utan arbetssättet och hur man tänker kring matematiken. Vad inbjuder uppgifterna till för matematiskt tänkande, tidig algebra?

Vad överraskade dig?

– De stora skillnaderna mellan läroböckerna, men även att det var så stor skillnad i hur elever förstår likhetstecknet. När jag tittade på elever från olika skolor var det väldigt stor skillnad mellan skolorna, vilket är i linje med den allmänna utvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i de tidiga skolåren, men även lärare för andra åldrar. Sen förstås läromedelsförfattare som behöver tänka på de här aspekterna så att vi kan få mer likvärdiga läromedel.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-08-26 17:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.