Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Vilka möjligheter till tidig algebra finns i den svenska skolan? Det har Lars Madej studerat i sin avhandling, som bland annat visar att skillnaderna i läromedlens innehåll inte bäddar för en likvärdig utbildning.

Lars Madej
Lars Madej

Bor i Uppsala
Född år 1977

Disputerade 2021-01-22
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
X – men sen då? Algebrans stora idéer från första klass till högre matematik: Med fokus på tidig algebra i Sverige

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var liten ville jag bli låg- eller mellanstadielärare i matematik, så intresset har alltid funnits där. Men av olika anledningar läste jag matematik och inte lärarutbildningen, men nu har jag fått möjlighet att knyta ihop säcken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag beskriver hur samma tankesätt som finns i högre matematik även kan finns i den tidiga algebran, fast på en annan nivå. Och så har jag undersökt vilka möjligheter som finns till tidig algebra i den svenska skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I en delstudie har jag undersökt hur elever beskriver och använder likhetstecknet. Den formella beskrivningen är att likhetstecknet är en relation, däremot kan det kan tolkas på olika sätt utifrån hur det används. Eleverna själva pratar om att likhetstecknet kan beskrivas som en relation eller operation som ger svaret på en beräkning. Men för dem fanns ingen koppling mellan deras definition och hur de använde likhetstecknet. Oavsett hur eleven beskrev definitionen så var det inte säkert att de använde likhetstecknet på det sättet.

– Likhetstecknets betydelse tillkom i Lgr11 men frågan är hur den punkten i läroplanen tolkas. Eleverna kan oftast återge att det är samma sak på båda sidorna, men använder inte likhetstecknet så. Då är frågan om det är definitionen eller hur likhetstecknet används som är det viktiga?

– Sen har jag tittat på olika läromedel och sett att det är enorma skillnader. De ger inte en likvärdig utbildning. Framför allt läromedelsförfattare behöver fundera på vad det är som förmedlas. Och då syftar jag inte på det konkreta innehållet utan arbetssättet och hur man tänker kring matematiken. Vad inbjuder uppgifterna till för matematiskt tänkande, tidig algebra?

Vad överraskade dig?

– De stora skillnaderna mellan läroböckerna, men även att det var så stor skillnad i hur elever förstår likhetstecknet. När jag tittade på elever från olika skolor var det väldigt stor skillnad mellan skolorna, vilket är i linje med den allmänna utvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i de tidiga skolåren, men även lärare för andra åldrar. Sen förstås läromedelsförfattare som behöver tänka på de här aspekterna så att vi kan få mer likvärdiga läromedel.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-08-26 17:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.