Hoppa till sidinnehåll
Föräldrar

Stora skillnader mellan mångkulturella skolor

Publicerad:2015-04-17
Uppdaterad:2015-05-07
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Henrik Nilsson
Henrik Nilsson

Född 1973
i Sankt Olof

Disputerade 2015-02-13
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Kultur och utbildning – en tolkning av två grundskolors mångkulturella kontexter

Henrik Nilsson har studerat och jämfört en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola. Han konstaterar att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som rektor på mångkulturella skolor och har även bott i Moskva och arbetat som rektor på svenska skolan mellan 2000-2006. Där började jag fundera på vilken betydelse ens bakgrund och kulturella identitet har i skolsammanhang. På svenska skolan i Moskva betonade vi de svenska traditionerna och när jag kom tillbaka och började arbeta i en mångkulturell skola blev det synligt att det ibland kan vara problematiskt när olika kulturer möts. Mina barn har både en rysk och en svensk identitet så jag har även ett privat intresse av den här frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om två mångkulturella skolor i södra Sverige. En kommunal skola som har funnits sedan början av 70-talet och en relativt ny muslimsk friskola som startade under 2000-talets början. Jag har kartlagt hur rapporteringen i media har sett ut kring skolorna, jag har intervjuat lärare och rektorer som har arbetat på skolan så långt bak i tiden som det har varit möjligt och jag har även följt rektorerna på respektive skola i deras vardagliga arbete. I den muslimska friskolan följde jag även lärarna i deras arbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att hur vi hanterar det mångkulturella inom utbildningsområdet varierar över tid. I den kommunala skolan fanns det under 90-talet ett kulturprojekt som pågick under några år där man uppmärksammade elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Men ju närmare vi kommer vår egen samtid och i takt med att resultat blir allt viktigare och vi får det fria skolvalet så kommer den typen av interkulturell pedagogik i bakgrunden. Det viktiga blir i stället att barnen lär sig svenska – det blir både mål och medel för att få tillgång till andra kunskaper. Det är man ganska överens om bland föräldrar, skolpersonal och politiker. På ett generellt plan verkar det inte som om det finns någon grogrund för interkulturell pedagogik längre. Det är andra frågor som kommer i förgrunden.

– Samtidigt kunde jag se att det fanns stora skillnader mellan de två skolorna. Om den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden så är det tvärtom på den muslimska friskolan. Där anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället. Det är intressant att det har blivit på det här sättet, med stora skillnader i hur man hanterar det mångkulturella inom ett och samma utbildningssystem. Dels handlar det om det fria skolvalet som öppnar upp för profileringar, vilket kan vara positivt.

– När det gäller den kommunala skolan så har den emellertid blivit segregerad delvis på grund av det fria skolvalet, men framförallt på grund av bostadssegregationen. Det är inte så lätt för de föräldrar som önskar att deras barn har kontakt med barn med svensk bakgrund. De familjernas valmöjligheter är begränsade, så det är både och med valfriheten.

Vad överraskade dig?

– Det var inte direkt överraskande, men jag fick insikt i att det fria skolvalet inte endast handlar om segregering – det är mer komplext än så.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektorer på mångkulturella skolor, även lärare som arbetar på, eller funderar på att arbeta på en religiöst profilerad skola. Min avhandling kan vara intressant för dem att läsa eftersom jag skildrar skolvardagen på en muslimskt profilerad skola.

 Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev