Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Teknikundervisningen i förskolan visar på stora skillnader. Användning och förståelse för hur saker och ting fungerar blandas ibland samman med sådant som inte alls är teknik. Det konstaterar Pernilla Sundqvist som forskat om teknikundervisning i förskolan.

Pernilla Sundqvist
Pernilla Sundqvist

Född 1979
Bor i Västerås

Disputerade 2019-04-26
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som förskollärare och när förskolans läroplan revideras 2010 skrevs teknikundervisning fram som ett uttalat uppdrag. Själv hade jag läst teknik i lärarutbildningen men många av mina kollegor ställde sig undrande till vad teknik i förskolan egentligen innebär. När jag kom till högskolan insåg jag att forskningsfältet är väldigt fattigt, vilket sporrade mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepersonal beskriver teknik i förskolan och undervisningen av densamma samt hur förskolan undervisar i ämnet teknik. Avhandlingen bygger delvis på en enkät med drygt hundra förskollärare samt barnskötare som svarat på relativt öppna frågor – varför förskolan ska undervisa i teknik, vad teknikämnet innebär, hur man kan arbeta med teknik i förskolan. Därefter gjorde jag djupare intervjuer med sju av förskollärarna och barnskötarna om hur de själva undervisar i teknik. Vidare innehåller avhandlingen observationer av teknikundervisning från två olika förskoleavdelningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal ibland missförstår innehållet i ämnet teknik. Inte sällan blandas teknik samman med naturvetenskap. Exempelvis tolkas olika slags experiment som teknik men vid närmare granskning tydliggör de snarare naturvetenskaplig kunskap. Det finns också en uppfattning om att så fort man använder digital teknik så är det teknikundervisning. Men att använda en lärplatta för att titta på djur och lära sig hur de låter är ju inte teknik. Det här är ett viktigt resultat för att bättre stötta studenter och förskollärare i att förstå teknik i förskolan.

– Vidare framkom att förskolepersonal tolkar läroplanens strävansmål på olika sätt. I läroplanen står bland annat att barn ska få undersöka hur teknik fungerar. Resultaten visar att en del tolkar detta som att barn ska få använda tekniska föremål, andra att barnen ska lära sig att förstå hur olika tekniska saker och system fungerar.

– Studien från de två förskoleavdelningarna visar att det inte verkar finnas någon likvärdighet mellan förskolorna vad gäller vad barnen får lära sig och vilka förutsättningar personalen har för att undervisa i teknik. På den ena observerade förskolan fanns två förskollärare och en barnskötare. Förskollärarna hade varje vecka schemalagd tid utanför barngruppen för planering och utvärdering. På den andra förskolan arbetade en förskollärare och två barnskötare. Här var förskolläraren ensam om ansvaret för undervisningen men hade ingen tid utanför barngruppen för vare sig planering eller utvärdering av verksamheten.

Vad överraskade dig?

– Förskolornas olika förutsättningar. Att ha tid utanför barngruppen, vara två ansvariga och kunna bolla och diskutera med varandra är stor skillnad mot att vara ensam ansvarig och antas planera och utvärdera samtidigt som man arbetar i barngruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom forskningsfältet hoppas jag att förskollärarutbildningen kan ha nytta av min forskning då resultaten belyser en rad kritiska aspekter av hur man kan förstå teknik i förskolan. Avhandlingen kan även användas som utgångspunkt för diskussion och reflektion bland verksamma förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-05-13 14:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-23 11:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.

Linnéa Lindquist: Har vi råd med segregationen?

När i princip alla kommuner skär ner i skolan kommer det drabba våra elever i förorten extremt hårt. Resultaten kommer att sjunka och lärarkarusellen kommer öka. Det skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Mistrivsel går ud over elevernes karakterer fem år senere

Op mod en femtedel af alle danske børn og unge mistrives og har tegn på psykisk sygdom i deres opvækst.