Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Teknikundervisningen i förskolan visar på stora skillnader. Användning och förståelse för hur saker och ting fungerar blandas ibland samman med sådant som inte alls är teknik. Det konstaterar Pernilla Sundqvist som forskat om teknikundervisning i förskolan.

Pernilla Sundqvist
Pernilla Sundqvist

Född 1979
Bor i Västerås

Disputerade 2019-04-26
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som förskollärare och när förskolans läroplan revideras 2010 skrevs teknikundervisning fram som ett uttalat uppdrag. Själv hade jag läst teknik i lärarutbildningen men många av mina kollegor ställde sig undrande till vad teknik i förskolan egentligen innebär. När jag kom till högskolan insåg jag att forskningsfältet är väldigt fattigt, vilket sporrade mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepersonal beskriver teknik i förskolan och undervisningen av densamma samt hur förskolan undervisar i ämnet teknik. Avhandlingen bygger delvis på en enkät med drygt hundra förskollärare samt barnskötare som svarat på relativt öppna frågor – varför förskolan ska undervisa i teknik, vad teknikämnet innebär, hur man kan arbeta med teknik i förskolan. Därefter gjorde jag djupare intervjuer med sju av förskollärarna och barnskötarna om hur de själva undervisar i teknik. Vidare innehåller avhandlingen observationer av teknikundervisning från två olika förskoleavdelningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal ibland missförstår innehållet i ämnet teknik. Inte sällan blandas teknik samman med naturvetenskap. Exempelvis tolkas olika slags experiment som teknik men vid närmare granskning tydliggör de snarare naturvetenskaplig kunskap. Det finns också en uppfattning om att så fort man använder digital teknik så är det teknikundervisning. Men att använda en lärplatta för att titta på djur och lära sig hur de låter är ju inte teknik. Det här är ett viktigt resultat för att bättre stötta studenter och förskollärare i att förstå teknik i förskolan.

– Vidare framkom att förskolepersonal tolkar läroplanens strävansmål på olika sätt. I läroplanen står bland annat att barn ska få undersöka hur teknik fungerar. Resultaten visar att en del tolkar detta som att barn ska få använda tekniska föremål, andra att barnen ska lära sig att förstå hur olika tekniska saker och system fungerar.

– Studien från de två förskoleavdelningarna visar att det inte verkar finnas någon likvärdighet mellan förskolorna vad gäller vad barnen får lära sig och vilka förutsättningar personalen har för att undervisa i teknik. På den ena observerade förskolan fanns två förskollärare och en barnskötare. Förskollärarna hade varje vecka schemalagd tid utanför barngruppen för planering och utvärdering. På den andra förskolan arbetade en förskollärare och två barnskötare. Här var förskolläraren ensam om ansvaret för undervisningen men hade ingen tid utanför barngruppen för vare sig planering eller utvärdering av verksamheten.

Vad överraskade dig?

– Förskolornas olika förutsättningar. Att ha tid utanför barngruppen, vara två ansvariga och kunna bolla och diskutera med varandra är stor skillnad mot att vara ensam ansvarig och antas planera och utvärdera samtidigt som man arbetar i barngruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom forskningsfältet hoppas jag att förskollärarutbildningen kan ha nytta av min forskning då resultaten belyser en rad kritiska aspekter av hur man kan förstå teknik i förskolan. Avhandlingen kan även användas som utgångspunkt för diskussion och reflektion bland verksamma förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-05-13 14:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-23 11:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.