Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Teknikundervisningen i förskolan visar på stora skillnader. Användning och förståelse för hur saker och ting fungerar blandas ibland samman med sådant som inte alls är teknik. Det konstaterar Pernilla Sundqvist som forskat om teknikundervisning i förskolan.

Pernilla Sundqvist
Pernilla Sundqvist

Född 1979
Bor i Västerås

Disputerade 2019-04-26
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som förskollärare och när förskolans läroplan revideras 2010 skrevs teknikundervisning fram som ett uttalat uppdrag. Själv hade jag läst teknik i lärarutbildningen men många av mina kollegor ställde sig undrande till vad teknik i förskolan egentligen innebär. När jag kom till högskolan insåg jag att forskningsfältet är väldigt fattigt, vilket sporrade mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepersonal beskriver teknik i förskolan och undervisningen av densamma samt hur förskolan undervisar i ämnet teknik. Avhandlingen bygger delvis på en enkät med drygt hundra förskollärare samt barnskötare som svarat på relativt öppna frågor – varför förskolan ska undervisa i teknik, vad teknikämnet innebär, hur man kan arbeta med teknik i förskolan. Därefter gjorde jag djupare intervjuer med sju av förskollärarna och barnskötarna om hur de själva undervisar i teknik. Vidare innehåller avhandlingen observationer av teknikundervisning från två olika förskoleavdelningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal ibland missförstår innehållet i ämnet teknik. Inte sällan blandas teknik samman med naturvetenskap. Exempelvis tolkas olika slags experiment som teknik men vid närmare granskning tydliggör de snarare naturvetenskaplig kunskap. Det finns också en uppfattning om att så fort man använder digital teknik så är det teknikundervisning. Men att använda en lärplatta för att titta på djur och lära sig hur de låter är ju inte teknik. Det här är ett viktigt resultat för att bättre stötta studenter och förskollärare i att förstå teknik i förskolan.

– Vidare framkom att förskolepersonal tolkar läroplanens strävansmål på olika sätt. I läroplanen står bland annat att barn ska få undersöka hur teknik fungerar. Resultaten visar att en del tolkar detta som att barn ska få använda tekniska föremål, andra att barnen ska lära sig att förstå hur olika tekniska saker och system fungerar.

– Studien från de två förskoleavdelningarna visar att det inte verkar finnas någon likvärdighet mellan förskolorna vad gäller vad barnen får lära sig och vilka förutsättningar personalen har för att undervisa i teknik. På den ena observerade förskolan fanns två förskollärare och en barnskötare. Förskollärarna hade varje vecka schemalagd tid utanför barngruppen för planering och utvärdering. På den andra förskolan arbetade en förskollärare och två barnskötare. Här var förskolläraren ensam om ansvaret för undervisningen men hade ingen tid utanför barngruppen för vare sig planering eller utvärdering av verksamheten.

Vad överraskade dig?

– Förskolornas olika förutsättningar. Att ha tid utanför barngruppen, vara två ansvariga och kunna bolla och diskutera med varandra är stor skillnad mot att vara ensam ansvarig och antas planera och utvärdera samtidigt som man arbetar i barngruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom forskningsfältet hoppas jag att förskollärarutbildningen kan ha nytta av min forskning då resultaten belyser en rad kritiska aspekter av hur man kan förstå teknik i förskolan. Avhandlingen kan även användas som utgångspunkt för diskussion och reflektion bland verksamma förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-05-13 14:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-23 11:36 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.