Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer var mycket aktiva och påverkade processen med att införa programmering i den svenska läroplanen. Det visar Anthemis Raptopoulous avhandling.

Anthemis Raptopoulou
Anthemis Raptopoulou

Född 1991
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-09-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början var mitt projekt inriktat på digitala spel och lärande. När jag gjorde min pilotstudie, några månader innan regeringen tillkännagav införandet av programmering i skolan, insåg jag att alla diskussioner handlade om programmering. Ju mer jag undersökte implementeringen av programmering i skolan, desto mer märkte jag av den starka närvaron av privata aktörer. Så jag bestämde mig för att titta närmare på hur det gick till när programmering kom in i den svenska läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet med avhandlingen var att bättre förstå den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen. Vilka aktörer som var involverade samt hur de politiska argumenten utformades och fördes fram. Jag försökte ta reda på svaret på frågorna vem, vad, när och hur programmering kom upp på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen. Avhandlingen utreder vilka som spelade en roll i utformningen av den politiska agendan för programmering, och hur denna agenda främjades och spreds i nationella och internationella politiska texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att processerna som ledde till att programmering infördes i skolor påverkats av ett stort antal aktörer: statliga och mellanstatliga myndigheter, nationella och multinationella företag samt ideella organisationer och utbildningsinstitutioner. De externa aktörerna både påverkade och deltog i de beslutsfattande processerna. De bildade allianser med varandra och skapade en lobby för att introducera programmering i skolan. Genom de externa aktörerna och deras allianser spreds beslutet för programmering på många olika arenor. Det var en mycket komplex, dynamisk och snabb process. Men det som är mest intressant är hur många aktörer det var som blev involverade.

Vad överraskade dig?

– Först och främst var det överraskande att implementeringen gick så snabbt, allt hände på tre år. Men jag blev också överraskad över hur många externa aktörer, speciellt privata aktörer och storföretag som Microsoft, Spotify och Ericsson, som var aktiva i att implementera programmering i svenska skolor. De spelade en central roll i processen. Att det var möjligt är kopplat till att det svenska utbildningssystemet är väldigt decentraliserat, och att det därför är lättare för externa aktörer att gå in och påverka processer. Närvaron av privata aktörer i skolan är inte konstigt i sig, de har länge velat introducera teknologi i skolan, men det var överraskande att de var så oproportionerligt många.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är en kritisk reflektion över hur programmering infördes i skolan, och resultaten är mest intressanta för forskarvärlden och för de som arbetar på policynivå. Men jag hoppas att lärare och skolpersonal också tycker att det är intressant att få veta hur det gick till när programmering infördes i skolan.

Åsa Lasson

Foto: Clément Morin

Sidan publicerades 2021-12-09 16:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”