Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer var mycket aktiva och påverkade processen med att införa programmering i den svenska läroplanen. Det visar Anthemis Raptopoulous avhandling.

Anthemis Raptopoulou
Anthemis Raptopoulou

Född 1991
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-09-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början var mitt projekt inriktat på digitala spel och lärande. När jag gjorde min pilotstudie, några månader innan regeringen tillkännagav införandet av programmering i skolan, insåg jag att alla diskussioner handlade om programmering. Ju mer jag undersökte implementeringen av programmering i skolan, desto mer märkte jag av den starka närvaron av privata aktörer. Så jag bestämde mig för att titta närmare på hur det gick till när programmering kom in i den svenska läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet med avhandlingen var att bättre förstå den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen. Vilka aktörer som var involverade samt hur de politiska argumenten utformades och fördes fram. Jag försökte ta reda på svaret på frågorna vem, vad, när och hur programmering kom upp på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen. Avhandlingen utreder vilka som spelade en roll i utformningen av den politiska agendan för programmering, och hur denna agenda främjades och spreds i nationella och internationella politiska texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att processerna som ledde till att programmering infördes i skolor påverkats av ett stort antal aktörer: statliga och mellanstatliga myndigheter, nationella och multinationella företag samt ideella organisationer och utbildningsinstitutioner. De externa aktörerna både påverkade och deltog i de beslutsfattande processerna. De bildade allianser med varandra och skapade en lobby för att introducera programmering i skolan. Genom de externa aktörerna och deras allianser spreds beslutet för programmering på många olika arenor. Det var en mycket komplex, dynamisk och snabb process. Men det som är mest intressant är hur många aktörer det var som blev involverade.

Vad överraskade dig?

– Först och främst var det överraskande att implementeringen gick så snabbt, allt hände på tre år. Men jag blev också överraskad över hur många externa aktörer, speciellt privata aktörer och storföretag som Microsoft, Spotify och Ericsson, som var aktiva i att implementera programmering i svenska skolor. De spelade en central roll i processen. Att det var möjligt är kopplat till att det svenska utbildningssystemet är väldigt decentraliserat, och att det därför är lättare för externa aktörer att gå in och påverka processer. Närvaron av privata aktörer i skolan är inte konstigt i sig, de har länge velat introducera teknologi i skolan, men det var överraskande att de var så oproportionerligt många.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är en kritisk reflektion över hur programmering infördes i skolan, och resultaten är mest intressanta för forskarvärlden och för de som arbetar på policynivå. Men jag hoppas att lärare och skolpersonal också tycker att det är intressant att få veta hur det gick till när programmering infördes i skolan.

Åsa Lasson

Foto: Clément Morin

Sidan publicerades 2021-12-09 16:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.