Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer var mycket aktiva och påverkade processen med att införa programmering i den svenska läroplanen. Det visar Anthemis Raptopoulous avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början var mitt projekt inriktat på digitala spel och lärande. När jag gjorde min pilotstudie, några månader innan regeringen tillkännagav införandet av programmering i skolan, insåg jag att alla diskussioner handlade om programmering. Ju mer jag undersökte implementeringen av programmering i skolan, desto mer märkte jag av den starka närvaron av privata aktörer. Så jag bestämde mig för att titta närmare på hur det gick till när programmering kom in i den svenska läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet med avhandlingen var att bättre förstå den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen. Vilka aktörer som var involverade samt hur de politiska argumenten utformades och fördes fram. Jag försökte ta reda på svaret på frågorna vem, vad, när och hur programmering kom upp på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen. Avhandlingen utreder vilka som spelade en roll i utformningen av den politiska agendan för programmering, och hur denna agenda främjades och spreds i nationella och internationella politiska texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att processerna som ledde till att programmering infördes i skolor påverkats av ett stort antal aktörer: statliga och mellanstatliga myndigheter, nationella och multinationella företag samt ideella organisationer och utbildningsinstitutioner. De externa aktörerna både påverkade och deltog i de beslutsfattande processerna. De bildade allianser med varandra och skapade en lobby för att introducera programmering i skolan. Genom de externa aktörerna och deras allianser spreds beslutet för programmering på många olika arenor. Det var en mycket komplex, dynamisk och snabb process. Men det som är mest intressant är hur många aktörer det var som blev involverade.

Vad överraskade dig?

– Först och främst var det överraskande att implementeringen gick så snabbt, allt hände på tre år. Men jag blev också överraskad över hur många externa aktörer, speciellt privata aktörer och storföretag som Microsoft, Spotify och Ericsson, som var aktiva i att implementera programmering i svenska skolor. De spelade en central roll i processen. Att det var möjligt är kopplat till att det svenska utbildningssystemet är väldigt decentraliserat, och att det därför är lättare för externa aktörer att gå in och påverka processer. Närvaron av privata aktörer i skolan är inte konstigt i sig, de har länge velat introducera teknologi i skolan, men det var överraskande att de var så oproportionerligt många.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är en kritisk reflektion över hur programmering infördes i skolan, och resultaten är mest intressanta för forskarvärlden och för de som arbetar på policynivå. Men jag hoppas att lärare och skolpersonal också tycker att det är intressant att få veta hur det gick till när programmering infördes i skolan.

Åsa Lasson

Foto: Clément Morin

Sidan publicerades 2021-12-09 16:06 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Intervju

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Intervju

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Intervju

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Intervju

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.