Stort ansvar för relationer läggs på ensamkommande unga

Få ensamkommande flyktingbarn har vänskapsrelationer utanför gruppboende eller förberedelseklass. Relationer till vuxna är ofta av professionell karaktär, visar Ulrika Wernesjös avhandling.

Ulrika Wernesjö
Ulrika Wernesjö

Född 1980
i Växjö

Disputerade 2014-02-28
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Conditional belonging. Listening to unaccompanied young refugees’ voices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag skrev min magisteruppsats om hur tjänstemän på Migrationsverket pratar med ensamkommande flyktingbarn insåg jag att det inte fanns särskilt mycket forskning i ämnet. Men jag har alltid varit intresserad av frågor om migration och antirasism.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ensamkommande flyktingbarn som sökt uppehållstillstånd i Sverige upplever sin vardag i skolan, i gruppboendet och samhället i stort. Jag har intervjuat 17 unga mellan 16-20 år som varit i Sverige mellan två och fyra år. Hälften bodde i eller kring storstäder, andra hälften i glesbygd. Jag har frågat dem om hur deras sociala relationer ser ut, vilka kompisar de har och hur deras kontakter med vuxna ser ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är svårt för de flesta ensamkommande flyktingbarn att lära känna ungdomar utanför förberedelseklasserna eller gruppboendet. Ansvaret för kontakter utanför de här miljöerna ligger i princip helt och hållet på dem själva. Det fanns några enstaka som egen hand skaffat sig vänner utanför sitt boende eller klass. En tjej hade helt enkelt gått fram till två tjejer på sin skola och sagt att ”Hej, jag vill bli vän med er för jag behöver lära mig svenska”.

– Många av de jag intervjuat menade att ”bara jag lär mig språket så kommer jag också att få nya vänner”. Ensamkommande unga har många kontakter med vuxna, på boendet, socialtjänsten och i skolan. Men min studie visar att dessa relationer ofta är av professionell karaktär. Mer tillitsfulla och känslomässiga relationer är sällsynta, om de finns tycks det hänga på att den vuxna vill ta det ansvaret. De flesta ungdomar hade en tacksam inställning till sin omvärld. Få ville prata om eventuella upplevelser av utanförskap. Jag kan bara spekulera i varför men tänker att de här ungdomarna kanske känner att deras tillhörighet är villkorad.

Vad överraskade dig?

– Att de var så otroligt positiva till det mesta. De var också väldigt fokuserade på sin utbildning. Utan utbildning inget jobb, sa flera av dem jag intervjuade.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med migrationsfrågor, från Migrationsverket till Socialstyrelsen, socialtjänsten och gruppboende. Men också skolan som ju är en arena där dessa ungdomar befinner sig större delen av dagen. Skolan skulle kunna göra mycket för att underlätta och skapa relationer mellan ungdomar.

Sidan publicerades 2014-05-13 15:22 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-05-15 12:51 av John Miller


Relaterat

Så kan vi hjälpa nyanlända elever att integreras i skolan

Hur påverkar skolsystemet nyaanlända elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan? Eva Skowronskis studie visar bland annat att rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning.

Vanliga liv vanligt bland flyktingbarn

Diskussionen kring flyktingbarn är ofta fokuserad på trauman. Men många flyktingbarn växer upp och lever fullt normala liv. Mottagandet, de första skolåren och vänner med liknande erfarenheter är viktiga för flyktingbarnens identitetsskapande, visar Ulrika Wiggs avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser