Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Med Lgr 11 har historieundervisningens fokus alltmer riktats mot bedömning. Jessica Jarhalls forskning visar också att historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever.

Jessica Jarhall
Jessica Jarhall

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-23
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Historia från kursplan till klassrum: perspektiv på lärares historieundervisning från Lpo 94 till Lgr 11

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i historia och alltid varit nyfiken på hur historielärare tänker kring undervisning. Det finns en bild av historieämnet som traditionstyngt och läroboksstyrt men den bilden stämmer inte alls med mina egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historielärare på högstadiet omformar historieämnet till undervisning. Vilka metoder och mål för sin undervisning har de? Avhandlingen bygger på två intervjustudier vid två olika tidpunkter. Den första gjordes med historielärare under den tidigare läroplanen, Lpo 94. Den andra studien gjordes med en annan grupp historielärare efter att Lgr 11 införts. Totalt har 21 lärare från 6 olika skolor och skolkontexter, intervjuats, både enskilt och i fokusgrupper. I avhandlingen har jag också analyserat lärarnas undervisningsmaterial, såsom pedagogiska planeringar och bedömningsunderlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett genomgående resultat i båda studierna är att lärare lägger stor vikt vid att anpassa sin undervisning efter såväl styrdokument som elevgruppen. Tydligt är också att undervisningen blir mer detaljstyrd efter Lgr 11, vilket stämmer väl överens med den senaste läroplanen som ju också är mer detaljerad. En slutsats är att historielärare före Lgr11 hade större frihet i upplägget av undervisningen. Samtidigt visar intervjusvaren att det redan under Lpo 94 fanns en tyst överenskommelse om en given kanon i historieundervisningen. Den präglades av tiden mellan 1750-1950 med franska och industriella revolutionen fram till världskrigen. Kalla kriget kom med om ”man hann”. Efter Lgr 11 komprimerar lärarna sin undervisning i syfte att hinna med hela 1900-talets historia.

– Med den nya läroplanen förskjuts historieundervisningen mot ett betydligt starkare fokus på bedömning. Bedömning är närvarande i det mesta som lärarna pratar om. Nationella prov får också en större plats och många lärare planerar och anpassar sin undervisning så att den svarar upp mot de nationella proven.

– Sammantaget visar resultaten att det under Lpo 94 fanns ett större förtroende för lärarna att själva fatta beslut om undervisningen. Lgr11 rymmer en tydligare förväntan om vad undervisningen ska leda till. I avhandlingen belyser jag också aspekten kring historiemedvetande, vilket inte låter sig mätas på ett enkelt sätt. Jag menar att om all historieundervisning ska bedömas finns det risk att undervisningen missar andra viktiga kunskaper.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur mycket lärarna anstränger sig för att anpassa undervisningen efter eleverna.  Men också hur mycket de nationella proven påverkar undervisningen. Jag hade förväntat mig mer kritik från lärarna men de var väldigt snabba på att just anpassa undervisningen efter läroplan och prov. Samtidigt var det oerhört glädjande att se lärarnas enorma engagemang och vilja att skapa en god undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt historielärare, jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för kollegiala diskussioner och reflektion kring den egna undervisningen. Andra som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildningen och skolmyndigheter samt forskare som är intresserade av historiedidaktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-09 10:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-18 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)