Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Med Lgr 11 har historieundervisningens fokus alltmer riktats mot bedömning. Jessica Jarhalls forskning visar också att historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever.

Jessica Jarhall
Jessica Jarhall

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-23
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Historia från kursplan till klassrum: perspektiv på lärares historieundervisning från Lpo 94 till Lgr 11

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i historia och alltid varit nyfiken på hur historielärare tänker kring undervisning. Det finns en bild av historieämnet som traditionstyngt och läroboksstyrt men den bilden stämmer inte alls med mina egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historielärare på högstadiet omformar historieämnet till undervisning. Vilka metoder och mål för sin undervisning har de? Avhandlingen bygger på två intervjustudier vid två olika tidpunkter. Den första gjordes med historielärare under den tidigare läroplanen, Lpo 94. Den andra studien gjordes med en annan grupp historielärare efter att Lgr 11 införts. Totalt har 21 lärare från 6 olika skolor och skolkontexter, intervjuats, både enskilt och i fokusgrupper. I avhandlingen har jag också analyserat lärarnas undervisningsmaterial, såsom pedagogiska planeringar och bedömningsunderlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett genomgående resultat i båda studierna är att lärare lägger stor vikt vid att anpassa sin undervisning efter såväl styrdokument som elevgruppen. Tydligt är också att undervisningen blir mer detaljstyrd efter Lgr 11, vilket stämmer väl överens med den senaste läroplanen som ju också är mer detaljerad. En slutsats är att historielärare före Lgr11 hade större frihet i upplägget av undervisningen. Samtidigt visar intervjusvaren att det redan under Lpo 94 fanns en tyst överenskommelse om en given kanon i historieundervisningen. Den präglades av tiden mellan 1750-1950 med franska och industriella revolutionen fram till världskrigen. Kalla kriget kom med om ”man hann”. Efter Lgr 11 komprimerar lärarna sin undervisning i syfte att hinna med hela 1900-talets historia.

– Med den nya läroplanen förskjuts historieundervisningen mot ett betydligt starkare fokus på bedömning. Bedömning är närvarande i det mesta som lärarna pratar om. Nationella prov får också en större plats och många lärare planerar och anpassar sin undervisning så att den svarar upp mot de nationella proven.

– Sammantaget visar resultaten att det under Lpo 94 fanns ett större förtroende för lärarna att själva fatta beslut om undervisningen. Lgr11 rymmer en tydligare förväntan om vad undervisningen ska leda till. I avhandlingen belyser jag också aspekten kring historiemedvetande, vilket inte låter sig mätas på ett enkelt sätt. Jag menar att om all historieundervisning ska bedömas finns det risk att undervisningen missar andra viktiga kunskaper.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur mycket lärarna anstränger sig för att anpassa undervisningen efter eleverna.  Men också hur mycket de nationella proven påverkar undervisningen. Jag hade förväntat mig mer kritik från lärarna men de var väldigt snabba på att just anpassa undervisningen efter läroplan och prov. Samtidigt var det oerhört glädjande att se lärarnas enorma engagemang och vilja att skapa en god undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt historielärare, jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för kollegiala diskussioner och reflektion kring den egna undervisningen. Andra som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildningen och skolmyndigheter samt forskare som är intresserade av historiedidaktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-09 10:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-18 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.