Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Med Lgr 11 har historieundervisningens fokus alltmer riktats mot bedömning. Jessica Jarhalls forskning visar också att historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever.

Jessica Jarhall
Jessica Jarhall

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-23
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Historia från kursplan till klassrum: perspektiv på lärares historieundervisning från Lpo 94 till Lgr 11

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i historia och alltid varit nyfiken på hur historielärare tänker kring undervisning. Det finns en bild av historieämnet som traditionstyngt och läroboksstyrt men den bilden stämmer inte alls med mina egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historielärare på högstadiet omformar historieämnet till undervisning. Vilka metoder och mål för sin undervisning har de? Avhandlingen bygger på två intervjustudier vid två olika tidpunkter. Den första gjordes med historielärare under den tidigare läroplanen, Lpo 94. Den andra studien gjordes med en annan grupp historielärare efter att Lgr 11 införts. Totalt har 21 lärare från 6 olika skolor och skolkontexter, intervjuats, både enskilt och i fokusgrupper. I avhandlingen har jag också analyserat lärarnas undervisningsmaterial, såsom pedagogiska planeringar och bedömningsunderlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett genomgående resultat i båda studierna är att lärare lägger stor vikt vid att anpassa sin undervisning efter såväl styrdokument som elevgruppen. Tydligt är också att undervisningen blir mer detaljstyrd efter Lgr 11, vilket stämmer väl överens med den senaste läroplanen som ju också är mer detaljerad. En slutsats är att historielärare före Lgr11 hade större frihet i upplägget av undervisningen. Samtidigt visar intervjusvaren att det redan under Lpo 94 fanns en tyst överenskommelse om en given kanon i historieundervisningen. Den präglades av tiden mellan 1750-1950 med franska och industriella revolutionen fram till världskrigen. Kalla kriget kom med om ”man hann”. Efter Lgr 11 komprimerar lärarna sin undervisning i syfte att hinna med hela 1900-talets historia.

– Med den nya läroplanen förskjuts historieundervisningen mot ett betydligt starkare fokus på bedömning. Bedömning är närvarande i det mesta som lärarna pratar om. Nationella prov får också en större plats och många lärare planerar och anpassar sin undervisning så att den svarar upp mot de nationella proven.

– Sammantaget visar resultaten att det under Lpo 94 fanns ett större förtroende för lärarna att själva fatta beslut om undervisningen. Lgr11 rymmer en tydligare förväntan om vad undervisningen ska leda till. I avhandlingen belyser jag också aspekten kring historiemedvetande, vilket inte låter sig mätas på ett enkelt sätt. Jag menar att om all historieundervisning ska bedömas finns det risk att undervisningen missar andra viktiga kunskaper.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur mycket lärarna anstränger sig för att anpassa undervisningen efter eleverna.  Men också hur mycket de nationella proven påverkar undervisningen. Jag hade förväntat mig mer kritik från lärarna men de var väldigt snabba på att just anpassa undervisningen efter läroplan och prov. Samtidigt var det oerhört glädjande att se lärarnas enorma engagemang och vilja att skapa en god undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt historielärare, jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för kollegiala diskussioner och reflektion kring den egna undervisningen. Andra som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildningen och skolmyndigheter samt forskare som är intresserade av historiedidaktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-09 10:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-18 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer. Använd kod SISTAMINUTEN för 15% rabatt!

Källkritik i fokus Webbkonferens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som vill fördjupa dig i källkritik och MIK på alla stadier. Vi presenterar den senaste forskningen och aktuella vinklar för att utveckla ditt och elevernas källkritiska förhållningssätt.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.