Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Med Lgr 11 har historieundervisningens fokus alltmer riktats mot bedömning. Jessica Jarhalls forskning visar också att historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever.

Jessica Jarhall
Jessica Jarhall

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-23
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Historia från kursplan till klassrum: perspektiv på lärares historieundervisning från Lpo 94 till Lgr 11

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i historia och alltid varit nyfiken på hur historielärare tänker kring undervisning. Det finns en bild av historieämnet som traditionstyngt och läroboksstyrt men den bilden stämmer inte alls med mina egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historielärare på högstadiet omformar historieämnet till undervisning. Vilka metoder och mål för sin undervisning har de? Avhandlingen bygger på två intervjustudier vid två olika tidpunkter. Den första gjordes med historielärare under den tidigare läroplanen, Lpo 94. Den andra studien gjordes med en annan grupp historielärare efter att Lgr 11 införts. Totalt har 21 lärare från 6 olika skolor och skolkontexter, intervjuats, både enskilt och i fokusgrupper. I avhandlingen har jag också analyserat lärarnas undervisningsmaterial, såsom pedagogiska planeringar och bedömningsunderlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett genomgående resultat i båda studierna är att lärare lägger stor vikt vid att anpassa sin undervisning efter såväl styrdokument som elevgruppen. Tydligt är också att undervisningen blir mer detaljstyrd efter Lgr 11, vilket stämmer väl överens med den senaste läroplanen som ju också är mer detaljerad. En slutsats är att historielärare före Lgr11 hade större frihet i upplägget av undervisningen. Samtidigt visar intervjusvaren att det redan under Lpo 94 fanns en tyst överenskommelse om en given kanon i historieundervisningen. Den präglades av tiden mellan 1750-1950 med franska och industriella revolutionen fram till världskrigen. Kalla kriget kom med om ”man hann”. Efter Lgr 11 komprimerar lärarna sin undervisning i syfte att hinna med hela 1900-talets historia.

– Med den nya läroplanen förskjuts historieundervisningen mot ett betydligt starkare fokus på bedömning. Bedömning är närvarande i det mesta som lärarna pratar om. Nationella prov får också en större plats och många lärare planerar och anpassar sin undervisning så att den svarar upp mot de nationella proven.

– Sammantaget visar resultaten att det under Lpo 94 fanns ett större förtroende för lärarna att själva fatta beslut om undervisningen. Lgr11 rymmer en tydligare förväntan om vad undervisningen ska leda till. I avhandlingen belyser jag också aspekten kring historiemedvetande, vilket inte låter sig mätas på ett enkelt sätt. Jag menar att om all historieundervisning ska bedömas finns det risk att undervisningen missar andra viktiga kunskaper.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur mycket lärarna anstränger sig för att anpassa undervisningen efter eleverna.  Men också hur mycket de nationella proven påverkar undervisningen. Jag hade förväntat mig mer kritik från lärarna men de var väldigt snabba på att just anpassa undervisningen efter läroplan och prov. Samtidigt var det oerhört glädjande att se lärarnas enorma engagemang och vilja att skapa en god undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt historielärare, jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för kollegiala diskussioner och reflektion kring den egna undervisningen. Andra som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildningen och skolmyndigheter samt forskare som är intresserade av historiedidaktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-09 10:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-18 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser