Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Publicerad:2016-11-21
Uppdaterad:2016-11-22
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Märtha Pastorek Gripson

Född 1973
Bor i Halmstad

Disputerade 2016-10-27
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Positioner i dans – om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik

Märtha Pastorek Gripson har studerat dansundervisning i skolan ur ett genusperspektiv. Hon konstaterar att det finns så väl möjligheter som en hel del utmaningar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dans är feminint kodat, åtminstone i västerländsk kontext, och attraherar framför allt flickor. Jag har jobbat med dans i de flesta skolformer och i skolan möter man både pojkar och flickor. Därför ville jag titta mer på vilka utmaningar och möjligheter det för med sig utifrån ett genusperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är två delstudier. I den första har jag studerat danslärares undervisningspraktik och hur den styrs i relation till föreställningar om ”flickigt” och ”pojkigt”. Den andra studien är friare. Elever i årskurs 3-5 har fått skapa egen dans och då har fokus legat på vilka val de gör när de får den här friheten. Då ser man hur normer tar sig uttryck i barns handlande med sina kroppar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Danspedagogerna, som var välutbildade och normkritiskt kunniga, lade ändå mycket fokus på att organisera eleverna utifrån kön. Det tror jag beror på att dans inte är ett självklart inslag i skolans värld. De gör avkall på sina konstnärliga ambitioner och formar dansundervisningen så den ska stämma in i skolans kontext.

– Många pojkar var också angelägna om att markera ett motstånd mot femininitet. Det är riskfyllt för dem med rörelser som uppfattas som ”flickiga” så de väljer gärna exempelvis street framför balett, som är mjukt och graciöst. Flickorna å andra sidan förhåller sig som att de ska bli betraktade. För dem är det viktigt att framstå som disciplinerade och attraktiva med sin kropp.

Vad överraskade dig?

– Flickor som tränat mycket dans tidigare hade en förmåga att ta plats i rummet. De använde sin tekniska kunskap för att öka sitt kapital vilket är ett brott mot idén att flickor ska vara reducerade i sina kroppar. I dansen får de rent kroppsligt pröva en vidare repertoar där de inte bara ska vara väna, vackra och utsträckta. Därför är det viktigt att dansen kommer in tidigt.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare i samtliga skolformer, från förskolan till gymnasieskolan. Men också skolledare och politiker. Dans är inget ämne i skolan och man kan undra varför. Den har inte så hög status och elever som gillar dans marginaliseras eftersom deras kunskap och intresse inte värderas och utvecklas.

Annika Larsson Sjöberg

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev