Dela:

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Märtha Pastorek Gripson har studerat dansundervisning i skolan ur ett genusperspektiv. Hon konstaterar att det finns så väl möjligheter som en hel del utmaningar.

 Märtha Pastorek Gripson
Märtha Pastorek Gripson

Född 1973
Bor i Halmstad

Disputerade 2016-10-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Positioner i dans – om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dans är feminint kodat, åtminstone i västerländsk kontext, och attraherar framför allt flickor. Jag har jobbat med dans i de flesta skolformer och i skolan möter man både pojkar och flickor. Därför ville jag titta mer på vilka utmaningar och möjligheter det för med sig utifrån ett genusperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är två delstudier. I den första har jag studerat danslärares undervisningspraktik och hur den styrs i relation till föreställningar om ”flickigt” och ”pojkigt”. Den andra studien är friare. Elever i årskurs 3-5 har fått skapa egen dans och då har fokus legat på vilka val de gör när de får den här friheten. Då ser man hur normer tar sig uttryck i barns handlande med sina kroppar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Danspedagogerna, som var välutbildade och normkritiskt kunniga, lade ändå mycket fokus på att organisera eleverna utifrån kön. Det tror jag beror på att dans inte är ett självklart inslag i skolans värld. De gör avkall på sina konstnärliga ambitioner och formar dansundervisningen så den ska stämma in i skolans kontext.

– Många pojkar var också angelägna om att markera ett motstånd mot femininitet. Det är riskfyllt för dem med rörelser som uppfattas som ”flickiga” så de väljer gärna exempelvis street framför balett, som är mjukt och graciöst. Flickorna å andra sidan förhåller sig som att de ska bli betraktade. För dem är det viktigt att framstå som disciplinerade och attraktiva med sin kropp.

Vad överraskade dig?

– Flickor som tränat mycket dans tidigare hade en förmåga att ta plats i rummet. De använde sin tekniska kunskap för att öka sitt kapital vilket är ett brott mot idén att flickor ska vara reducerade i sina kroppar. I dansen får de rent kroppsligt pröva en vidare repertoar där de inte bara ska vara väna, vackra och utsträckta. Därför är det viktigt att dansen kommer in tidigt.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare i samtliga skolformer, från förskolan till gymnasieskolan. Men också skolledare och politiker. Dans är inget ämne i skolan och man kan undra varför. Den har inte så hög status och elever som gillar dans marginaliseras eftersom deras kunskap och intresse inte värderas och utvecklas.

Annika Larsson Sjöberg

 

Sidan publicerades 2016-11-21 15:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-11-22 11:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Ensidig syn på förmåga präglar rörelsetester

Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

Vad händer på musikstunden i förskolan?

Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.