2016-11-21 15:48  255 Dela:

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Märtha Pastorek Gripson har studerat dansundervisning i skolan ur ett genusperspektiv. Hon konstaterar att det finns så väl möjligheter som en hel del utmaningar.

 Märtha Pastorek Gripson
Märtha Pastorek Gripson

Född 1973
Bor i Halmstad

Disputerade 2016-10-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Positioner i dans – om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dans är feminint kodat, åtminstone i västerländsk kontext, och attraherar framför allt flickor. Jag har jobbat med dans i de flesta skolformer och i skolan möter man både pojkar och flickor. Därför ville jag titta mer på vilka utmaningar och möjligheter det för med sig utifrån ett genusperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är två delstudier. I den första har jag studerat danslärares undervisningspraktik och hur den styrs i relation till föreställningar om ”flickigt” och ”pojkigt”. Den andra studien är friare. Elever i årskurs 3-5 har fått skapa egen dans och då har fokus legat på vilka val de gör när de får den här friheten. Då ser man hur normer tar sig uttryck i barns handlande med sina kroppar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Danspedagogerna, som var välutbildade och normkritiskt kunniga, lade ändå mycket fokus på att organisera eleverna utifrån kön. Det tror jag beror på att dans inte är ett självklart inslag i skolans värld. De gör avkall på sina konstnärliga ambitioner och formar dansundervisningen så den ska stämma in i skolans kontext.

– Många pojkar var också angelägna om att markera ett motstånd mot femininitet. Det är riskfyllt för dem med rörelser som uppfattas som ”flickiga” så de väljer gärna exempelvis street framför balett, som är mjukt och graciöst. Flickorna å andra sidan förhåller sig som att de ska bli betraktade. För dem är det viktigt att framstå som disciplinerade och attraktiva med sin kropp.

Vad överraskade dig?

– Flickor som tränat mycket dans tidigare hade en förmåga att ta plats i rummet. De använde sin tekniska kunskap för att öka sitt kapital vilket är ett brott mot idén att flickor ska vara reducerade i sina kroppar. I dansen får de rent kroppsligt pröva en vidare repertoar där de inte bara ska vara väna, vackra och utsträckta. Därför är det viktigt att dansen kommer in tidigt.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare i samtliga skolformer, från förskolan till gymnasieskolan. Men också skolledare och politiker. Dans är inget ämne i skolan och man kan undra varför. Den har inte så hög status och elever som gillar dans marginaliseras eftersom deras kunskap och intresse inte värderas och utvecklas.

Annika Larsson Sjöberg

 

Sidan publicerades 2016-11-21 15:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-11-22 11:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Ensidig syn på förmåga präglar rörelsetester

Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

Vad händer på musikstunden i förskolan?

Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.