Stort mervärde när eleverna får riktiga mottagare till sina texter

Vad händer när man plockar in internetverktyg från den ”vanliga” världen in i skolans värld. Dan Åkerlund har följt mellanstadieelevers arbete med Skype och klassblogg och funnit stor potential i tekniken. Eleverna är engagerade och får chans att hitta sitt eget sätt att kommunicera på.

Dan Åkerlund
Dan Åkerlund

Född 1954
i Västerås

Disputerade 2014-01-17
vid Åbo Akademi

 


AVHANDLING
Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och forskare vid Karlstads universitet inom medie- och kommunikationsvetenskap och undervisar mest inom lärarutbildningen. Sedan nittiotalet har jag varit intresserad av hur vi kan använda internet ur ett lärandeperspektiv.

– Jag är intresserad av hur vi kommunicerar med så kallade multimodala uttryck, det vill säga inte bara bokstäver utan också med andra uttryckssätt som bilder, symboler, typsnitt, och filmer. Jag är också nyfiken på vad det innebär för kommunikationen att vi har en verklig, en autentisk, mottagare av det vi vill berätta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka hur elever förhåller sig till den här typen av multimodal kommunikation som har en autentisk mottagare, och har valt att studera verktygen Skype och blogg. Jag har följt hur elever i klass fyra och fem i Sverige skypar med elever i en skola i Tanzania och hur de berättar om sitt dagliga arbete via en klassblogg där mottagarna är släkt och vänner.

– Jag tycker det är extra intressant att titta på just den åldersgruppen eftersom då börjar språket och kommunikationen blir mer betydelsefull och kan användas för att skapa relationer.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stor potential i tekniken. Att eleverna får möta autentiska mottagare i sin kommunikation gör att det blir fokus på innehållet och det skapar ett stort engagemang hos eleverna. Visserligen har ju eleverna i skolan en mottagare, läraren, men i den kommunikationen bedöms framförallt hur innehållet framställs, inte vad det innehåller. Ju fler autentiska mottagare desto lättare att ge skilda uppgifter med olika ämnen som engagerar olika elever.

– När det gäller klassbloggen var det tydligt att bilderna var en viktig del av kommunikationen, de tillförde äkthet. Eleverna upplevde att klassbloggen var meningsskapande. Det blir en del av en större berättelse där hela klassen är deltagare, en berättelse som är på riktigt.

– Skypandet med eleverna i Tanzania gav ett stort mervärde, förutom att eleverna tränade engelska och muntligt framträdande när de exempelvis berättade om vad det fanns för djur i Sverige, lärde sig eleverna att det inte var så stor skillnad på människor, att barnen var ganska lika dem själva även om de växte upp under helt andra förutsättningar.

– Att lära barnen att använda och uttrycka sig med flera olika verktyg, inte bara text, ser jag som en viktig kompetens för att kunna delta som demokratiskt medborgare i vårt multimediala samhälle.

Vad överraskade dig?

– Att det fungerade så bra att kommunicera med Tanzania och att det gav så många andra aspekter på lärandet och en djupare förståelse för hur andra människor lever sina liv.

– Det blev också tydligt att eleverna förstod att man kan kommunicera på olika sätt, att en del elever är bra på att skriva, andra bra på att prata engelska eller ta foto. Tekniken ger eleverna fler sätt att uttrycka sig på.

Sidan publicerades 2014-04-09 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-10 14:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bloggar bra verktyg på teknologutbildningen

Hur kan man använda webben för att utveckla språklig kompetens? Linda Bradley har undersökt hur studenter kan använda blogg och wiki vid språkinlärning. Resultatet visar att det finns en stor pedagogisk potential i verktygen.

Ungdomar skapar utbildningssituationer i sociala medier

Ungdomar utvecklar politiska värderingar och färdigheter, och lär sig att hantera svåra politiska frågor i sociala medier. Det visar Erik Anderssons forskning. Digitala medier kan vara ett sätt för skolan att hantera kontroversiella frågor i undervisningen, menar han.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.