Stort mervärde när eleverna får riktiga mottagare till sina texter

Vad händer när man plockar in internetverktyg från den ”vanliga” världen in i skolans värld. Dan Åkerlund har följt mellanstadieelevers arbete med Skype och klassblogg och funnit stor potential i tekniken. Eleverna är engagerade och får chans att hitta sitt eget sätt att kommunicera på.

Dan Åkerlund
Dan Åkerlund

Född 1954
i Västerås

Disputerade 2014-01-17
vid Åbo Akademi

 


AVHANDLING
Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och forskare vid Karlstads universitet inom medie- och kommunikationsvetenskap och undervisar mest inom lärarutbildningen. Sedan nittiotalet har jag varit intresserad av hur vi kan använda internet ur ett lärandeperspektiv.

– Jag är intresserad av hur vi kommunicerar med så kallade multimodala uttryck, det vill säga inte bara bokstäver utan också med andra uttryckssätt som bilder, symboler, typsnitt, och filmer. Jag är också nyfiken på vad det innebär för kommunikationen att vi har en verklig, en autentisk, mottagare av det vi vill berätta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka hur elever förhåller sig till den här typen av multimodal kommunikation som har en autentisk mottagare, och har valt att studera verktygen Skype och blogg. Jag har följt hur elever i klass fyra och fem i Sverige skypar med elever i en skola i Tanzania och hur de berättar om sitt dagliga arbete via en klassblogg där mottagarna är släkt och vänner.

– Jag tycker det är extra intressant att titta på just den åldersgruppen eftersom då börjar språket och kommunikationen blir mer betydelsefull och kan användas för att skapa relationer.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stor potential i tekniken. Att eleverna får möta autentiska mottagare i sin kommunikation gör att det blir fokus på innehållet och det skapar ett stort engagemang hos eleverna. Visserligen har ju eleverna i skolan en mottagare, läraren, men i den kommunikationen bedöms framförallt hur innehållet framställs, inte vad det innehåller. Ju fler autentiska mottagare desto lättare att ge skilda uppgifter med olika ämnen som engagerar olika elever.

– När det gäller klassbloggen var det tydligt att bilderna var en viktig del av kommunikationen, de tillförde äkthet. Eleverna upplevde att klassbloggen var meningsskapande. Det blir en del av en större berättelse där hela klassen är deltagare, en berättelse som är på riktigt.

– Skypandet med eleverna i Tanzania gav ett stort mervärde, förutom att eleverna tränade engelska och muntligt framträdande när de exempelvis berättade om vad det fanns för djur i Sverige, lärde sig eleverna att det inte var så stor skillnad på människor, att barnen var ganska lika dem själva även om de växte upp under helt andra förutsättningar.

– Att lära barnen att använda och uttrycka sig med flera olika verktyg, inte bara text, ser jag som en viktig kompetens för att kunna delta som demokratiskt medborgare i vårt multimediala samhälle.

Vad överraskade dig?

– Att det fungerade så bra att kommunicera med Tanzania och att det gav så många andra aspekter på lärandet och en djupare förståelse för hur andra människor lever sina liv.

– Det blev också tydligt att eleverna förstod att man kan kommunicera på olika sätt, att en del elever är bra på att skriva, andra bra på att prata engelska eller ta foto. Tekniken ger eleverna fler sätt att uttrycka sig på.

Sidan publicerades 2014-04-09 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-10 14:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bloggar bra verktyg på teknologutbildningen

Hur kan man använda webben för att utveckla språklig kompetens? Linda Bradley har undersökt hur studenter kan använda blogg och wiki vid språkinlärning. Resultatet visar att det finns en stor pedagogisk potential i verktygen.

Ungdomar skapar utbildningssituationer i sociala medier

Ungdomar utvecklar politiska värderingar och färdigheter, och lär sig att hantera svåra politiska frågor i sociala medier. Det visar Erik Anderssons forskning. Digitala medier kan vara ett sätt för skolan att hantera kontroversiella frågor i undervisningen, menar han.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.