Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det är ett stort glapp i matematikundervisningen mellan förskoleklass och årskurs 1. Det visar Sofie Arnell i sin avhandling om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1.

Sofie Arnell
Sofie Arnell

Född 1984
Bor i Åby

Disputerade 2021-09-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare i matematik och NO i grunden och redan där väcktes intresset för barn och elevers lärande i matematik kopplat till förutsättningar för lärande. Men också varför elevers intresse för matematik minskar högre upp i åldrarna. När jag sedan började forska insåg jag att matematikundervisningen i förskoleklass var ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1. Avhandlingen bygger på en observationsstudie där jag under drygt ett år har följt en klass från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Jag har undersökt i vilka sammanhang där barnen möter matematik, vilka som deltar, om det är i grupp, med läraren eller enskilt? Men också vilka artefakter som används, alltså vad för slags material som nyttjas och hur man kommunicerar. I analysen har jag sedan jämfört förskoleklassens möten med matematik med de i årskurs 1. Här har jag också försökt hitta vad eleverna ges för möjlighet att lära sig i matematik med fokus på matematiska förmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna möter matematik på en rad olika sätt, både i förskoleklass och årskurs 1. Mötena sker både enskilt, och i grupp med eller utan lärare och variationen är stor både vad gäller material som nyttjas och hur man kommunicerar. Utifrån verksamhetsteorin har jag sedan analyserat de möten med matematik som eleverna deltar i och funnit tre olika övergripande typer av matematikverksamheter: Övande, där eleverna får just öva på matematik genom att besvara rutinuppgifter. Lösningsorienterande, som innebär att eleverna, ofta i grupp, arbetar med ett konkret material för att lösa tilldelade uppgifter, exempelvis ta reda på hur många kastanjer som finns i en burk. Den tredje typen handlar om eget utforskande och innebär att eleven på egen hand och utifrån ett eget intresse med hjälp av matematik utforskar olika frågor, exempelvis vem som är längst. Analysen visar att samtliga tre typer av verksamheter går att koppla till olika matematiska förmågor, men respektive verksamhet fokuserar mer på vissa och mindre på andra.

– Resultaten visar också att det är ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. I förskoleklassen ges stort utrymme för elevernas eget utforskande. I årskurs 1 blir undervisningen mer formell och matematikverksamheterna utgår mer sällan från elevernas eget intresse. Kort sagt, i förskoleklass är matematiken elevcentrerad för att i årskurs 1 bli mer ämnescentrerad.

– Avhandlingen belyser också att de tre olika matematikverksamheterna, övande, lösningsorienterande och utforskande, ger eleverna olika mycket handlingsutrymme. Den förstnämnda ger minst handlingsfrihet medan prövande och utforskande ger mer. Å ena sidan kan hög handlingsfrihet leda till ökat intresse för ämnet, å andra sidan innebär stort handlingsutrymme inte med självklarhet att eleverna lär sig matematik.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt överraskad när jag upptäckte att eleverna i årskurs 1 ”smygutforskade” parallellt med den ordinarie undervisningen. Läraren hade gett elevgruppen i uppgift att räkna ett antal figurer men i stället valde eleverna att sortera figurerna efter typ, i det här fallet efter olika fordonstyper, vilket ju också är matematik. Jag tänker att lärare i högre utsträckning skulle kunna dra nytta av elevernas nyfikenhet och vilja att utforska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas av resultaten kan bidra till ökad förståelse och medvetenhet om matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, både bland verksamma och blivande lärare. Men även skolledare och skolpolitiker. Jag menar att om förskoleklass ska bli den nya ”ettan” och det redan nu finns ett glapp mellan matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, så behövs en mycket tydlig plan för att skapa god kontinuitet mellan förskolan och nya årskurs 1 vad gäller matematikundervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-27 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”