Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det är ett stort glapp i matematikundervisningen mellan förskoleklass och årskurs 1. Det visar Sofie Arnell i sin avhandling om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1.

Sofie Arnell
Sofie Arnell

Född 1984
Bor i Åby

Disputerade 2021-09-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare i matematik och NO i grunden och redan där väcktes intresset för barn och elevers lärande i matematik kopplat till förutsättningar för lärande. Men också varför elevers intresse för matematik minskar högre upp i åldrarna. När jag sedan började forska insåg jag att matematikundervisningen i förskoleklass var ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1. Avhandlingen bygger på en observationsstudie där jag under drygt ett år har följt en klass från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Jag har undersökt i vilka sammanhang där barnen möter matematik, vilka som deltar, om det är i grupp, med läraren eller enskilt? Men också vilka artefakter som används, alltså vad för slags material som nyttjas och hur man kommunicerar. I analysen har jag sedan jämfört förskoleklassens möten med matematik med de i årskurs 1. Här har jag också försökt hitta vad eleverna ges för möjlighet att lära sig i matematik med fokus på matematiska förmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna möter matematik på en rad olika sätt, både i förskoleklass och årskurs 1. Mötena sker både enskilt, och i grupp med eller utan lärare och variationen är stor både vad gäller material som nyttjas och hur man kommunicerar. Utifrån verksamhetsteorin har jag sedan analyserat de möten med matematik som eleverna deltar i och funnit tre olika övergripande typer av matematikverksamheter: Övande, där eleverna får just öva på matematik genom att besvara rutinuppgifter. Lösningsorienterande, som innebär att eleverna, ofta i grupp, arbetar med ett konkret material för att lösa tilldelade uppgifter, exempelvis ta reda på hur många kastanjer som finns i en burk. Den tredje typen handlar om eget utforskande och innebär att eleven på egen hand och utifrån ett eget intresse med hjälp av matematik utforskar olika frågor, exempelvis vem som är längst. Analysen visar att samtliga tre typer av verksamheter går att koppla till olika matematiska förmågor, men respektive verksamhet fokuserar mer på vissa och mindre på andra.

– Resultaten visar också att det är ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. I förskoleklassen ges stort utrymme för elevernas eget utforskande. I årskurs 1 blir undervisningen mer formell och matematikverksamheterna utgår mer sällan från elevernas eget intresse. Kort sagt, i förskoleklass är matematiken elevcentrerad för att i årskurs 1 bli mer ämnescentrerad.

– Avhandlingen belyser också att de tre olika matematikverksamheterna, övande, lösningsorienterande och utforskande, ger eleverna olika mycket handlingsutrymme. Den förstnämnda ger minst handlingsfrihet medan prövande och utforskande ger mer. Å ena sidan kan hög handlingsfrihet leda till ökat intresse för ämnet, å andra sidan innebär stort handlingsutrymme inte med självklarhet att eleverna lär sig matematik.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt överraskad när jag upptäckte att eleverna i årskurs 1 ”smygutforskade” parallellt med den ordinarie undervisningen. Läraren hade gett elevgruppen i uppgift att räkna ett antal figurer men i stället valde eleverna att sortera figurerna efter typ, i det här fallet efter olika fordonstyper, vilket ju också är matematik. Jag tänker att lärare i högre utsträckning skulle kunna dra nytta av elevernas nyfikenhet och vilja att utforska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas av resultaten kan bidra till ökad förståelse och medvetenhet om matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, både bland verksamma och blivande lärare. Men även skolledare och skolpolitiker. Jag menar att om förskoleklass ska bli den nya ”ettan” och det redan nu finns ett glapp mellan matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, så behövs en mycket tydlig plan för att skapa god kontinuitet mellan förskolan och nya årskurs 1 vad gäller matematikundervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-27 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs med Pär Sahlin – Cirkelmodellen!

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs – Programmering i matematik!

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.