Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det är ett stort glapp i matematikundervisningen mellan förskoleklass och årskurs 1. Det visar Sofie Arnell i sin avhandling om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1.

Sofie Arnell
Sofie Arnell

Född 1984
Bor i Åby

Disputerade 2021-09-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare i matematik och NO i grunden och redan där väcktes intresset för barn och elevers lärande i matematik kopplat till förutsättningar för lärande. Men också varför elevers intresse för matematik minskar högre upp i åldrarna. När jag sedan började forska insåg jag att matematikundervisningen i förskoleklass var ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1. Avhandlingen bygger på en observationsstudie där jag under drygt ett år har följt en klass från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Jag har undersökt i vilka sammanhang där barnen möter matematik, vilka som deltar, om det är i grupp, med läraren eller enskilt? Men också vilka artefakter som används, alltså vad för slags material som nyttjas och hur man kommunicerar. I analysen har jag sedan jämfört förskoleklassens möten med matematik med de i årskurs 1. Här har jag också försökt hitta vad eleverna ges för möjlighet att lära sig i matematik med fokus på matematiska förmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna möter matematik på en rad olika sätt, både i förskoleklass och årskurs 1. Mötena sker både enskilt, och i grupp med eller utan lärare och variationen är stor både vad gäller material som nyttjas och hur man kommunicerar. Utifrån verksamhetsteorin har jag sedan analyserat de möten med matematik som eleverna deltar i och funnit tre olika övergripande typer av matematikverksamheter: Övande, där eleverna får just öva på matematik genom att besvara rutinuppgifter. Lösningsorienterande, som innebär att eleverna, ofta i grupp, arbetar med ett konkret material för att lösa tilldelade uppgifter, exempelvis ta reda på hur många kastanjer som finns i en burk. Den tredje typen handlar om eget utforskande och innebär att eleven på egen hand och utifrån ett eget intresse med hjälp av matematik utforskar olika frågor, exempelvis vem som är längst. Analysen visar att samtliga tre typer av verksamheter går att koppla till olika matematiska förmågor, men respektive verksamhet fokuserar mer på vissa och mindre på andra.

– Resultaten visar också att det är ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. I förskoleklassen ges stort utrymme för elevernas eget utforskande. I årskurs 1 blir undervisningen mer formell och matematikverksamheterna utgår mer sällan från elevernas eget intresse. Kort sagt, i förskoleklass är matematiken elevcentrerad för att i årskurs 1 bli mer ämnescentrerad.

– Avhandlingen belyser också att de tre olika matematikverksamheterna, övande, lösningsorienterande och utforskande, ger eleverna olika mycket handlingsutrymme. Den förstnämnda ger minst handlingsfrihet medan prövande och utforskande ger mer. Å ena sidan kan hög handlingsfrihet leda till ökat intresse för ämnet, å andra sidan innebär stort handlingsutrymme inte med självklarhet att eleverna lär sig matematik.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt överraskad när jag upptäckte att eleverna i årskurs 1 ”smygutforskade” parallellt med den ordinarie undervisningen. Läraren hade gett elevgruppen i uppgift att räkna ett antal figurer men i stället valde eleverna att sortera figurerna efter typ, i det här fallet efter olika fordonstyper, vilket ju också är matematik. Jag tänker att lärare i högre utsträckning skulle kunna dra nytta av elevernas nyfikenhet och vilja att utforska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas av resultaten kan bidra till ökad förståelse och medvetenhet om matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, både bland verksamma och blivande lärare. Men även skolledare och skolpolitiker. Jag menar att om förskoleklass ska bli den nya ”ettan” och det redan nu finns ett glapp mellan matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, så behövs en mycket tydlig plan för att skapa god kontinuitet mellan förskolan och nya årskurs 1 vad gäller matematikundervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-27 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.