Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Gymnasielever som får träna på olika problemlösningsstrategier får bättre förmåga att lösa matematiska problem. Dessutom skapas ett aktivt gemensamt lärande i klassrummen, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.

Éva Fülöp
Éva Fülöp

Född 1966
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning to solve problems that you have not learned to solve: Strategies in mathematical problem solving

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i matematik har jag många gånger hört elever som säger ”att det där har vi inte lärt oss”, när de inte omedelbart vet hur de ska ta sig an en uppgift. Det fick mig att fundera på hur man skulle kunna få in undervisning kring problemlösningsstrategier, just för att utveckla elevernas förmågor om hur man kan närma sig olika uppgifter. Samtidigt vittnar många lärare om att de inte har tid att undervisa i problemlösningsstrategier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvuddelen handlar om huruvida det går att föra in undervisning om problemlösningsstrategier i en vanlig matematikklass utan att utöka antalet undervisningstimmar, och om det i så fall ger någon effekt på elevernas förmåga att lösa matematiska problem. Projektet genomfördes i årskurs ett på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Jag undervisade själv i experimentklassen. Den röda tråden var att problemlösning inte enbart var ett moment i matematikundervisningen utan att matematik handlade om problemlösning. Två kollegor undervisade som vanligt i sina parallellklasser som därmed fungerade som kontrollgrupper. Klassrumsaktiviteten pågick under ett läsår. I avhandlingen ingår också en teoretisk del om strategibegrepp i matematikundervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De första fyra veckorna utformade jag undervisningen i variationsteorins anda som tar sin utgångspunkt i att allt lärande kräver variation av olika slag. Syftet var att belysa hur ett problem kan lösas med olika strategier, hur olika problem kan lösas av en och samma strategi samt att vissa strategier är effektivare än andra för att lösa vissa problem. Efter dessa fyra veckor fick eleverna göra ett delprov. Eleverna i samtliga klasser klarade provet lika bra men elevsvaren i min klass visade på spår av strategier och resonemang.

– De nationella proven vid läsårets slut användes som slutgiltig kontrollpunkt. Dessa provsvar visade en signifikant skillnad mellan klasserna. Testresultaten visade att klassrumsaktiviteterna förbättrade elevernas problemlösningsförmåga utan att kompromissa med deras framsteg i matematik i allmänhet.

– De teoretiska resultaten belyser problemlösningsprocessen tre delar: Val av strategi (tänkande), val av metod och slutligen algoritmbeslut (genomförande). Beslutet kring metod knyter ihop de båda första, tänkande och görande momenten. Den här processen är inte alltid linjär, ibland tvingas man backa och göra om vissa delar av processen.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas tidigare fokus på att få fram ”rätt svar” försvann, istället fylldes klassrummet av diskussioner kring problemlösning. Den här utvecklingen skedde gradvis och i slutet av läsåret fanns det inte längre någon rädsla att testa sina tankegångar öppet i klassen. Utan att ändra några yttre förutsättningar, vare sig elevunderlaget eller undervisningstid lyckades de här klassrumsaktiviteterna skapa ett gemensamt aktivt lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla lärare, oavsett ämne och lärarutbildare. Mina resultat visar att det går att undervisa om strategier och strategitänkande, och att skapa ett gemensamt aktivt lärande även kollegor emellan, utan att ändra några yttre förutsättningar, vare sig elevunderlaget eller undervisningstid.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-13 13:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.