Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Gymnasielever som får träna på olika problemlösningsstrategier får bättre förmåga att lösa matematiska problem. Dessutom skapas ett aktivt gemensamt lärande i klassrummen, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.

Éva Fülöp
Éva Fülöp

Född 1966
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning to solve problems that you have not learned to solve: Strategies in mathematical problem solving

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i matematik har jag många gånger hört elever som säger ”att det där har vi inte lärt oss”, när de inte omedelbart vet hur de ska ta sig an en uppgift. Det fick mig att fundera på hur man skulle kunna få in undervisning kring problemlösningsstrategier, just för att utveckla elevernas förmågor om hur man kan närma sig olika uppgifter. Samtidigt vittnar många lärare om att de inte har tid att undervisa i problemlösningsstrategier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvuddelen handlar om huruvida det går att föra in undervisning om problemlösningsstrategier i en vanlig matematikklass utan att utöka antalet undervisningstimmar, och om det i så fall ger någon effekt på elevernas förmåga att lösa matematiska problem. Projektet genomfördes i årskurs ett på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Jag undervisade själv i experimentklassen. Den röda tråden var att problemlösning inte enbart var ett moment i matematikundervisningen utan att matematik handlade om problemlösning. Två kollegor undervisade som vanligt i sina parallellklasser som därmed fungerade som kontrollgrupper. Klassrumsaktiviteten pågick under ett läsår. I avhandlingen ingår också en teoretisk del om strategibegrepp i matematikundervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De första fyra veckorna utformade jag undervisningen i variationsteorins anda som tar sin utgångspunkt i att allt lärande kräver variation av olika slag. Syftet var att belysa hur ett problem kan lösas med olika strategier, hur olika problem kan lösas av en och samma strategi samt att vissa strategier är effektivare än andra för att lösa vissa problem. Efter dessa fyra veckor fick eleverna göra ett delprov. Eleverna i samtliga klasser klarade provet lika bra men elevsvaren i min klass visade på spår av strategier och resonemang.

– De nationella proven vid läsårets slut användes som slutgiltig kontrollpunkt. Dessa provsvar visade en signifikant skillnad mellan klasserna. Testresultaten visade att klassrumsaktiviteterna förbättrade elevernas problemlösningsförmåga utan att kompromissa med deras framsteg i matematik i allmänhet.

– De teoretiska resultaten belyser problemlösningsprocessen tre delar: Val av strategi (tänkande), val av metod och slutligen algoritmbeslut (genomförande). Beslutet kring metod knyter ihop de båda första, tänkande och görande momenten. Den här processen är inte alltid linjär, ibland tvingas man backa och göra om vissa delar av processen.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas tidigare fokus på att få fram ”rätt svar” försvann, istället fylldes klassrummet av diskussioner kring problemlösning. Den här utvecklingen skedde gradvis och i slutet av läsåret fanns det inte längre någon rädsla att testa sina tankegångar öppet i klassen. Utan att ändra några yttre förutsättningar, vare sig elevunderlaget eller undervisningstid lyckades de här klassrumsaktiviteterna skapa ett gemensamt aktivt lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla lärare, oavsett ämne och lärarutbildare. Mina resultat visar att det går att undervisa om strategier och strategitänkande, och att skapa ett gemensamt aktivt lärande även kollegor emellan, utan att ändra några yttre förutsättningar, vare sig elevunderlaget eller undervisningstid.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-13 13:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 april i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.