2019-12-13 13:00  857 Dela:

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Gymnasielever som får träna på olika problemlösningsstrategier får bättre förmåga att lösa matematiska problem. Dessutom skapas ett aktivt gemensamt lärande i klassrummen, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.

Éva Fülöp
Éva Fülöp

Född 1966
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning to solve problems that you have not learned to solve: Strategies in mathematical problem solving

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i matematik har jag många gånger hört elever som säger ”att det där har vi inte lärt oss”, när de inte omedelbart vet hur de ska ta sig an en uppgift. Det fick mig att fundera på hur man skulle kunna få in undervisning kring problemlösningsstrategier, just för att utveckla elevernas förmågor om hur man kan närma sig olika uppgifter. Samtidigt vittnar många lärare om att de inte har tid att undervisa i problemlösningsstrategier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvuddelen handlar om huruvida det går att föra in undervisning om problemlösningsstrategier i en vanlig matematikklass utan att utöka antalet undervisningstimmar, och om det i så fall ger någon effekt på elevernas förmåga att lösa matematiska problem. Projektet genomfördes i årskurs ett på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Jag undervisade själv i experimentklassen. Den röda tråden var att problemlösning inte enbart var ett moment i matematikundervisningen utan att matematik handlade om problemlösning. Två kollegor undervisade som vanligt i sina parallellklasser som därmed fungerade som kontrollgrupper. Klassrumsaktiviteten pågick under ett läsår. I avhandlingen ingår också en teoretisk del om strategibegrepp i matematikundervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De första fyra veckorna utformade jag undervisningen i variationsteorins anda som tar sin utgångspunkt i att allt lärande kräver variation av olika slag. Syftet var att belysa hur ett problem kan lösas med olika strategier, hur olika problem kan lösas av en och samma strategi samt att vissa strategier är effektivare än andra för att lösa vissa problem. Efter dessa fyra veckor fick eleverna göra ett delprov. Eleverna i samtliga klasser klarade provet lika bra men elevsvaren i min klass visade på spår av strategier och resonemang.

– De nationella proven vid läsårets slut användes som slutgiltig kontrollpunkt. Dessa provsvar visade en signifikant skillnad mellan klasserna. Testresultaten visade att klassrumsaktiviteterna förbättrade elevernas problemlösningsförmåga utan att kompromissa med deras framsteg i matematik i allmänhet.

– De teoretiska resultaten belyser problemlösningsprocessen tre delar: Val av strategi (tänkande), val av metod och slutligen algoritmbeslut (genomförande). Beslutet kring metod knyter ihop de båda första, tänkande och görande momenten. Den här processen är inte alltid linjär, ibland tvingas man backa och göra om vissa delar av processen.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas tidigare fokus på att få fram ”rätt svar” försvann, istället fylldes klassrummet av diskussioner kring problemlösning. Den här utvecklingen skedde gradvis och i slutet av läsåret fanns det inte längre någon rädsla att testa sina tankegångar öppet i klassen. Utan att ändra några yttre förutsättningar, vare sig elevunderlaget eller undervisningstid lyckades de här klassrumsaktiviteterna skapa ett gemensamt aktivt lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla lärare, oavsett ämne och lärarutbildare. Mina resultat visar att det går att undervisa om strategier och strategitänkande, och att skapa ett gemensamt aktivt lärande även kollegor emellan, utan att ändra några yttre förutsättningar, vare sig elevunderlaget eller undervisningstid.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-13 13:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.