Hoppa till sidinnehåll
Engelska

Strukturerad ordinlärning viktig i engelskundervisningen

Publicerad:28 februari
Uppdaterad:5 mars
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Skolan förlitar sig på att elever lär sig tillräckligt med engelska ord på fritiden, trots att forskning visar att man bör arbeta strukturerat med ordinlärning när man lär sig ett nytt språk. Det konstaterar Denise Bergström i sin avhandling.

Denise Bergström.
Denise Bergström

Bor i Umeå
Född år 1995

Disputerade 2023-12-08
vid Luleå tekniska universitet

Avhandling

Words in school. A study of vocabulary learning support in the Swedish EFL classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska hade jag en uppfattning om att ordinlärning inte var lika regelstyrt som exempelvis grammatik. Men jag insåg att det finns en systematik även när vi ska lära oss ord – det finns vanliga ord som man behöver kunna och mindre vanliga ord som man inte behöver kunna. Det här är ett stort forskningsfält och jag blev intresserad av undersöka om forskningen har nått ut till skolan och till läromedel i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om attityder kring ordinlärning och består av fyra delstudier. Jag har gjort en intervjustudie med lärare på högstadiet och har även intervjuat läromedelsförfattare som gör läromedel för högstadiet. Jag ville ta reda på hur man ser på de här frågorna och vilken plats orden har i engelskklassrummet. Jag ville också analysera läromedel för att se om de är konstruerade på ett sätt som stöttar elevernas ordinlärning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det ena resultatet handlar om att både lärare och läromedelsförfattare är överens om att ordkunskap är viktigt. För att kunna kommunicera på engelska krävs ett stort ordförråd och man behöver också lära sig rätt ord. Men det här är en process som ganska mycket tas för given. Man förlitar sig på att eleverna lär sig tillräckligt många ord när de sitter framför datorn eller tittar på tv, och att den oavsiktliga ordinlärningen ska vara tillräcklig för att lära sig engelska.

– Det andra resultatet som jag kan se i läromedlen, men som också blev tydligt när jag pratade med läromedelsförfattare, är att läromedlen inte är så välplanerade ur ett ordperspektiv. De fokuserar på ord som eleverna redan kan, det förekommer inte så mycket repetition och det finns många ordövningar som är väldigt ytliga och eleverna får inte någon djup ordkunskap. Sammantaget är både lärare och läromedelsförfattare som jag pratat med av den uppfattning att man inte behöver planera vilka ord eleverna lär sig eller på vilka sätt de lär sig dem. Det visar att forskningen om ordinlärning inte riktigt har nått ut till engelskundervisningen i Sverige. Den visar att man bör arbeta strukturerat med ordinlärning när man lär sig ett nytt språk. Om du lär dig väldigt vanliga ord som förekommer ofta så har du mycket mer nytta av dem än ovanliga ord. I engelskan finns det sammanställt vilka som är de 3000 vanligaste orden, och de bör man lära sig först. Då kan du läsa de flesta texter och prata om många olika saker. Efter det kan du progressivt lära dig mindre vanliga ord. Det här är ju ett viktigt verktyg, både för lärare och läromedelsförfattare, att använda sig av. Men jag kunde inte se några tecken på att man gjorde det i läromedlen.

För att kunna kommunicera på engelska krävs ett stort ordförråd och man behöver också lära sig rätt ord. Men det här är en process som ganska mycket tas för given.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var att läromedlen såg ut som de gjorde. Som lärare förväntar man sig att man ska kunna ta avstamp i ett läromedel. Man förutsätter att det är ett forskningsbaserat material som är på en bra nivå för eleverna. Det förvånade mig att det inte verkar finnas någon riktig tanke på vilka ord som finns med i ordövningarna. 

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och läromedelsförfattare kan ha stor användning av mina resultat. Men även lärarutbildningen kan ha stor nytta av dem eftersom jag lyfter vilka hål som finns i förståelsen av ordinlärning bland lärare och läromedelsförfattare. Det är ju ett tecken på att vi lärarutbildare måste vara noga med att exempelvis lyfta att det inte är fel att jobba med glosor och att fokusera på ord i undervisningen. Det finns en tanke om att det är omodernt och att det inte är effektivt att arbeta på det sättet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev