Dela:

Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Femtio procent av unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Många av dem skulle klara av sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och hjälp med att strukturera sina studier, visar Michael Lindblads forskning.

Michael Lindblad
Michael Lindblad

Född 1957
Bor i Umeå

Disputerade 2016-06-03
vid Umeå universitet


AVHANDLING
De förstod aldrig min historia. Unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare och har länge intresserat mig för ungas utveckling och karriärövergångar. Särskilt de ungdomar som har haft det problematiskt – det ingår i min profession att vilja underlätta deras val av framtid.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en del i ett större projekt om osäkra övergångar, där vi har undersökt ungas övergång från skola till arbete, där även ungdomar med skolmisslyckande finns med. I Sverige har vi en stor andel unga som inte blir färdiga med gymnasiet. Nästan trettio procent blir inte färdiga i normal tid. För unga med utländsk bakgrund är den siffran femtio procent.

– Min avhandling handlar om situationen för unga med utländsk bakgrund, specifikt unga med utomeuropeisk bakgrund som har misslyckats i skolan. Jag har intervjuat dem om övergången mellan skola och arbete. Jag har velat ta del av deras livsberättelser för att förstå processen bakom deras skolmisslyckande och vad som händer med dem efter skolan. Jag gjorde den första intervjun, där ungdomarna fick berätta sina livsberättelser, när de var 21 år. Sedan gjorde jag en uppföljande intervju ett år senare för att se vad som hade hänt sedan sist och vad de hade för tankar om framtiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många av de ungdomar som har deltagit i studien skulle ha klarat av sina gymnasiestudier med rätt hjälp. Den hjälpen handlar om att få hjälp med att strukturera studierna, få uppmuntran och tillgång till läxhjälp i skolan. De skulle behöva en strukturerad karriärundervisning i skolan som stöd för att välja framtid. Studie- och yrkesvägledning är en form av strukturerat stöd, men det som behövs är inte endast enskilda samtal. Vi har inte den typen av strukturerad karriärundervisning i Sverige och det är ett problem. De ungdomar som inte har tillgång till de resurserna i sin familj är beroende av skolans bidrag, och det bidraget är svagt visar mina resultat. Familjerna i studien har svaga resurser när det gäller utbildning och kunskap om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad. Ungdomarna är utlämnade till sig själva för att ta sig igenom skolan. I övergången till arbetsmarknaden är det viktigt med flexibla utbildningsmöjligheter i både vuxen- och arbetsmarknadsutbildning för att inte ”låsa in” de unga i lågt betalda serviceyrken.

– Även om familjen har svaga resurser så är den oerhört central för de här ungdomarna – på gott och ont. Fler än hälften av ungdomarna i min studie jobbar under studietiden för att kunna bidra till familjens ekonomi. En del i så stor utsträckning att de inte hinner med skolan. De har inte endast en individuell handlingshorisont – de har en kollektiv handlingshorisont där de tar hänsyn till familjens framtid och inte bara sin egen. I en västerländsk kontext är det mer fokus på individens framtid men hos de här ungdomarna finns ett tydligt ansvarstagande för familjen.

Vad överraskade dig?

– Att så många av ungdomarna arbetar vid så tidig ålder, och att relativt många av dem skulle ha klarat sina studier med kunnigt stöd från skolan. Det var också överraskande att ungdomarna tvingas hantera sitt invandrarskap dagligen, vilket tar både tid och energi från annat. De blir ofta utpekade som ett problem i skolan och de möter rasism och diskriminering, ibland även från skolans personal. Dessutom att den socio-geografiska placeringen i så kallade utsatta områden verka ha en betydande inverkan på ungdomarnas övergångar, handlingsmöjligheter och möjlighet till social rörlighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– All personal på grundskolan och gymnasiet, inklusive studie- och yrkesvägledare. Men även de som arbetar med underlätta för att unga ska komma in på arbetsmarknaden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-06-30 12:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-08-31 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ekonomi går före barns rättigheter i asylärenden

Budget tycks gå före barnens rättigheter. Det menar Daniel Hedlund som forskat om ensamkommande barn i asylprocessen.

Barnperspektiv saknas i den svenska asylprocessen

Migrationsverkets tjänstemän arbetar hårt för att lyfta barnperspektivet i asylprocessen, men i praktiken prioriteras andra saker. Lisa Ottosson visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet genom deras strävan att leva som bofasta barn.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser