Studenterna tar makten över utbildningen

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär i sin tur att läraren i förväg måste designa för något okänt.

Peter Bergström
Peter Bergström

Född 1975
i Vilhelmina

Disputerade 2012-05-11
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Designa för det okända: Didaktisk design för processbaserad bedömning i teknikrika lärandemiljöer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– På institutionen har vi funderat kring dokumentation och lärprocesser sedan 2003. Vi upplevde ett problem när det handlar om distansundervisning. Genom att bara få presentera uppgifter till studenterna missade vi vad som hände på vägens gång. Så kom ämnet till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de sociala relationer som uppstår när man har nätbaserad undervisning. Det är en form där studenterna har mer inflytande över undervisningen och sitt eget lärande. Hur kan man förstå relationen mellan lärare och student? Och hur förstår studenter och lärare undervisningsformen? Jag har följt och intervjuat lärare och studenter i två nätbaserade utbildningar till lärare och specialistsjuksköterska. Genom en processtödd metod kopplas deras förkunskaper ihop med kursens kunskapsmål.

– Den handlar också om innehållsfrågan. Den teknikrika lärmiljön och innehållet skapar en maktförskjutning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är jättetydligt att det sker en maktförskjutning från lärare till student. Studenterna får en symbolisk makt över sitt lärande och sin utbildning. Deras informella kunskaper, reflektioner och analyser av det egna lärandet blir ett formaliserat innehåll i utbildningen som de har makt över. Lärarna måste i förväg designa för något okänt eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

Vad överraskade dig?

– Just denna process där innehållet i undervisningen går från informellt till formellt. Det formella bestäms av läraren, medan studenterna tillför sina förkunskaper. Rollerna förändras också, studenterna får plötsligt välja ut ett innehåll.

Vem har nytta av dina resultat?

– När man som lärare jobbar med IT bör man vara medveten om vad som händer – att elever producerar egen kunskap och övertar delvis innehållsfrågan. Lärarrollen förändras också när studenterna får mer inflytande.

Vad vill du göra i fortsättningen?

– Det vore intressant att se hur innehållsfrågan behandlas i grundskolan och på gymnasiet när man jobbar så mycket med att eleverna själv producerar material och använder olika tekniska resurser för det.

Sidan publicerades 2012-05-31 18:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-04 14:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nätbaserade dialoger bra träning för blivande lärare

Det finns en stor potential i att studenter får bedöma varandras texter under utbildningen tilllärare. Något som de har lite erfarenhet av. Det menar Lisbeth Amhag som disputerat medavhandlingen Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering ochresponsgivning för lärande .

Lära på nätet – en fråga om sammanhang

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Gruppen spelar roll

Fler män i en grupp gör att kvinnliga studenter tystnar. Studenter med utländsk bakgrund tar mycket mindre plats i grupparbeten än de med svensk bakgrund. Annette Johnsson har i sin avhandling undersökt vem som tar plats i diskussionen vid nätbaserade grupparbeten.

Nätstudier kan bidra till fördjupad förståelse

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.