Studenterna tar makten över utbildningen

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär i sin tur att läraren i förväg måste designa för något okänt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– På institutionen har vi funderat kring dokumentation och lärprocesser sedan 2003. Vi upplevde ett problem när det handlar om distansundervisning. Genom att bara få presentera uppgifter till studenterna missade vi vad som hände på vägens gång. Så kom ämnet till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de sociala relationer som uppstår när man har nätbaserad undervisning. Det är en form där studenterna har mer inflytande över undervisningen och sitt eget lärande. Hur kan man förstå relationen mellan lärare och student? Och hur förstår studenter och lärare undervisningsformen? Jag har följt och intervjuat lärare och studenter i två nätbaserade utbildningar till lärare och specialistsjuksköterska. Genom en processtödd metod kopplas deras förkunskaper ihop med kursens kunskapsmål.

– Den handlar också om innehållsfrågan. Den teknikrika lärmiljön och innehållet skapar en maktförskjutning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är jättetydligt att det sker en maktförskjutning från lärare till student. Studenterna får en symbolisk makt över sitt lärande och sin utbildning. Deras informella kunskaper, reflektioner och analyser av det egna lärandet blir ett formaliserat innehåll i utbildningen som de har makt över. Lärarna måste i förväg designa för något okänt eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

Vad överraskade dig?

– Just denna process där innehållet i undervisningen går från informellt till formellt. Det formella bestäms av läraren, medan studenterna tillför sina förkunskaper. Rollerna förändras också, studenterna får plötsligt välja ut ett innehåll.

Vem har nytta av dina resultat?

– När man som lärare jobbar med IT bör man vara medveten om vad som händer – att elever producerar egen kunskap och övertar delvis innehållsfrågan. Lärarrollen förändras också när studenterna får mer inflytande.

Vad vill du göra i fortsättningen?

– Det vore intressant att se hur innehållsfrågan behandlas i grundskolan och på gymnasiet när man jobbar så mycket med att eleverna själv producerar material och använder olika tekniska resurser för det.

Sidan publicerades 2012-05-31 18:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-04 14:28 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Nätbaserade dialoger bra träning för blivande lärare

Det finns en stor potential i att studenter får bedöma varandras texter under utbildningen tilllärare. Något som de har lite erfarenhet av. Det menar Lisbeth Amhag som disputerat medavhandlingen Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering ochresponsgivning för lärande .

Intervju

Lära på nätet – en fråga om sammanhang

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Intervju

Gruppen spelar roll

Fler män i en grupp gör att kvinnliga studenter tystnar. Studenter med utländsk bakgrund tar mycket mindre plats i grupparbeten än de med svensk bakgrund. Annette Johnsson har i sin avhandling undersökt vem som tar plats i diskussionen vid nätbaserade grupparbeten.

Intervju

Nätstudier kan bidra till fördjupad förståelse

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Intervju

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Intervju

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.