Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har skrivit en avhandling som handlar om hur studenter på läkarprogrammet går till väga för att lära sig ett nytt ämne, vilka hinder och möjligheter de har. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Maria Weurlander
Maria Weurlander

Född 1969
i Nyköping

Disputerade 2012-06-08
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
The journey towards understanding: exploring the interplay between teaching and learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen. Jag märkte då att många elever har svårt att förstå vissa centrala begrepp och processer inom naturvetenskap. Jag började fundera över hur jag gör som lärare för att hjälpa dem att förstå. Så småningom fick jag möjlighet att bedriva pedagogisk forskning på Karolinska Institutet och det föll sig naturligt att välja en kurs på läkarprogrammet. Men jag är inte specifikt intresserad av läkarprogrammet som sådant utan frågorna är mer generella.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om studenters resa mot förståelse av ett ämne, i det här fallet gällde det patologi som är en viktig del av läkarprogrammet. Studien handlar om hur de går till väga för att lära sig ett nytt ämne, vilka hinder och möjligheter de har. Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är att lärande är väldigt specifikt, att de strategier som studenter använder sig av beror på den specifika kursen, hur den är upplagd, vilka signaler som läraren sänder och vilka aktiviteter de har möjlighet att vara med i. Vissa aktiviteter hjälper dem att nå en förståelse av ämnet medan andra snarare sätter krokben för dem.

– Balansen mellan olika typer av aktiviteter är också viktig. Man måste ha en del informationsgivande aktiviteter som exempelvis föreläsningar där lärare förklarar saker. Studenterna behöver också informationsbearbetande aktiviteter där de får möjlighet att diskutera med varandra och lösa problem med lärare närvarande, där man utgår ifrån konkreta situationer.

Vad överraskade dig?

– Kursen jag undersökte ägde rum under fjärde terminen på läkarlinjen och studenterna var vid det här laget vana att läsa på universitet. Trots det beskriver samtliga studenter i studien att de upplevde ett kaos i början av kursen. Dels var det otroligt mycket nya ord. Dels visste de inte riktigt vad som var relevant och de var allmänt förvirrade i början. Samtidigt var de vana vid situationen och hade strategier för att kunna hantera kaoset.

– Det som är slående är att ur lärarens perspektiv ser man inte studentens kaos. Kursen planeras ur lärarens perspektiv där innehållet är välordnat och strukturerat – medan studenterna befinner sig i kaos. Det mest förvånande var just att studenterna trots sin studievana upplevde ett kaos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är universitetslärare, framför allt inom faktatunga utbildningar som naturvetenskap, teknik, medicin och vårdutbildningar. Men även lärare inom naturvetenskap på gymnasiet kan ha nytta av mina resultat. Det handlar mycket om hur man utformar aktiviteter för att hjälpa studenter att förstå.

John Miller

Sidan publicerades 2012-08-29 13:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-12 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Hur lär sig universitetsstudenter fysik? Det har Madelen Bodin undersökt i sin avhandling. – Om studenterna tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre, säger Madelen Bodin.

Studenterna tar makten över utbildningen

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär att lärarna i förväg måste designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.