Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har skrivit en avhandling som handlar om hur studenter på läkarprogrammet går till väga för att lära sig ett nytt ämne, vilka hinder och möjligheter de har. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Maria Weurlander
Maria Weurlander

Född 1969
i Nyköping

Disputerade 2012-06-08
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
The journey towards understanding: exploring the interplay between teaching and learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen. Jag märkte då att många elever har svårt att förstå vissa centrala begrepp och processer inom naturvetenskap. Jag började fundera över hur jag gör som lärare för att hjälpa dem att förstå. Så småningom fick jag möjlighet att bedriva pedagogisk forskning på Karolinska Institutet och det föll sig naturligt att välja en kurs på läkarprogrammet. Men jag är inte specifikt intresserad av läkarprogrammet som sådant utan frågorna är mer generella.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om studenters resa mot förståelse av ett ämne, i det här fallet gällde det patologi som är en viktig del av läkarprogrammet. Studien handlar om hur de går till väga för att lära sig ett nytt ämne, vilka hinder och möjligheter de har. Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är att lärande är väldigt specifikt, att de strategier som studenter använder sig av beror på den specifika kursen, hur den är upplagd, vilka signaler som läraren sänder och vilka aktiviteter de har möjlighet att vara med i. Vissa aktiviteter hjälper dem att nå en förståelse av ämnet medan andra snarare sätter krokben för dem.

– Balansen mellan olika typer av aktiviteter är också viktig. Man måste ha en del informationsgivande aktiviteter som exempelvis föreläsningar där lärare förklarar saker. Studenterna behöver också informationsbearbetande aktiviteter där de får möjlighet att diskutera med varandra och lösa problem med lärare närvarande, där man utgår ifrån konkreta situationer.

Vad överraskade dig?

– Kursen jag undersökte ägde rum under fjärde terminen på läkarlinjen och studenterna var vid det här laget vana att läsa på universitet. Trots det beskriver samtliga studenter i studien att de upplevde ett kaos i början av kursen. Dels var det otroligt mycket nya ord. Dels visste de inte riktigt vad som var relevant och de var allmänt förvirrade i början. Samtidigt var de vana vid situationen och hade strategier för att kunna hantera kaoset.

– Det som är slående är att ur lärarens perspektiv ser man inte studentens kaos. Kursen planeras ur lärarens perspektiv där innehållet är välordnat och strukturerat – medan studenterna befinner sig i kaos. Det mest förvånande var just att studenterna trots sin studievana upplevde ett kaos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är universitetslärare, framför allt inom faktatunga utbildningar som naturvetenskap, teknik, medicin och vårdutbildningar. Men även lärare inom naturvetenskap på gymnasiet kan ha nytta av mina resultat. Det handlar mycket om hur man utformar aktiviteter för att hjälpa studenter att förstå.

John Miller

Sidan publicerades 2012-08-29 13:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-12 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Hur lär sig universitetsstudenter fysik? Det har Madelen Bodin undersökt i sin avhandling. – Om studenterna tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre, säger Madelen Bodin.

Studenterna tar makten över utbildningen

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär att lärarna i förväg måste designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer