Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan utmana elevers egna föreställningar och erfarenheter av en religiös tradition och bidra till deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling.

Thérèse Halvarson Britton
Thérèse Halvarson Britton

Född 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är baserat på min egen lärarerfarenhet, religionsdidaktisk forskning och resultaten från min licentiatstudie från 2014, där jag undersökte utmaningar och möjligheter i samband med studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Egen erfarenhet och tidigare forskning visar att religionskunskapsundervisningen tenderar att handla om begrepp, historia, dogmer och ett ganska fyrkantigt jämförande mellan världsreligionerna.

– Forskning visar också att elever som inte positionerar sig religiöst pratar om religion som något som berör andra och som inte har något med dem själva att göra. Elever som själva positionerar sig religiöst och som möter sin egen tradition i undervisningen, känner å andra sidan inte igen sig och saknar inslag av religion som en del av vardagslivet, så kallad levd religion. I licentiatstudien framkom att studiebesök verkar ha potential att bidra till inslag av levd religion men samtidigt identifierades ett antal religionsdidaktiska utmaningar för att detta ska ske. Det var bakgrunden till att jag ville undersöka vidare hur undervisning i samband med studiebesök kan bidra till elevers förståelse av levd religion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan skapa en studiebesöksorienterad undervisning som bidrar till elevers förståelse av levd religion, så som den tar sig uttryck i människors liv. Jag har gjort min studie på högstadiet, men jag tror att det är överförbart både uppåt och nedåt i åldrar. Tillsammans med en högstadielärare har jag designat en undervisning, sedan har jag undersökt elevers förståelseprocesser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På ett sätt tycker jag att det viktigaste resultatet är att visa hur komplext det är att förstå religion och religiositet. Något som de flesta lärare kämpar mot, som studier visar, är att religion ska bli för fyrkantigt, som ett resultat av att man ska få in det inom ramen för sitt ämne.

– Eftersom jag är intresserad av undervisningsutveckling så är min avhandling ganska ”hands on”. Tillsammans med läraren i studien har jag utformat tre religionsdidaktiska verktyg som kan bidra till förståelsen av levd religion. Det första verktyget är att elever får möta någon människas levda religion på individnivå. Det kan ske under ett studiebesök, eller genom reportage eller film. Det kan finnas ett värde i att eleverna kan identifiera sig med personer, men det kan å andra sidan finnas ett värde i att visa motexempel mot elevernas tidigare föreställning och förståelse av en religiös tradition. Jag kunde se att individperspektivet stimulerar elever att relatera till sig själva och dela med sig av egna erfarenheter. Både denna och andra studier visar dock att elever som delar med sig av egna erfarenheter kan känna sig utsatta och att klassrummet inte alltid blir så tryggt efteråt. Det bör man ha i beaktande när det gäller individperspektivet.

– Det andra verktyget handlar om självreflektion och att relatera det man möter till sig själv. Om vad man har för utgångspunkt och förståelse för det man möter och hur det färgar ens egen föreställning om exempelvis buddism. En slutsats jag drar är att det är viktigt att eleverna vet varför de gör självreflektion. I detta sammanhang var syftet att elevernas egna utgångspunkter skulle synliggöras för dem men eleverna själva trodde att syftet var att de skulle fundera över sin egen livstolkning och identitet.

– Det tredje verktyget är en mångfaldsmodell som jag utvecklade baserat på tidigare religionsdidaktisk teori. Den handlar om hur man relaterar till olika representationer av exempelvis islam, som andra bilder, personer och berättelser om islam än de man känner till sedan innan. Eleverna fick arbeta med modellen och genom det kunde den utvecklas. De tre didaktiska verktygen kan vara användbara för lärare som har intresse av att involvera perspektiv av levd religion i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt hur mycket elevernas förståelse formas av deras egna utgångpunkt och förförståelse. Jag har identifierat ett antal förståelser som stod i vägen för förståelse av levd religion. Det kan exempelvis handla om att religion sker av tvång, som var en vanlig föreställning hos eleverna. Eller att graden av religiositet mäts av hur ofta man besöker en religiös byggnad. Det är något som man behöver undersöka vidare – hur man i undervisningen kan hitta former för att synliggöra elevers egna utgångspunkter, både för lärare och för elever själva, och samtidigt bevara ett tryggt klassrum. Men också att i undervisning låta elever få uppleva själva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare och lärarstudenter har nytta av dem. I studien finns verktyg som man kan testa och utveckla vidare och anpassa till sin undervisning. Jag tänker också att det religionsdidaktiska forskningsfältet har nytta av dem och de som arbetar med styrdokument, som definierar vad det komplexa ämnet religionskunskap ska vara.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!