Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan utmana elevers egna föreställningar och erfarenheter av en religiös tradition och bidra till deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling.

Thérèse Halvarson Britton
Thérèse Halvarson Britton

Född 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är baserat på min egen lärarerfarenhet, religionsdidaktisk forskning och resultaten från min licentiatstudie från 2014, där jag undersökte utmaningar och möjligheter i samband med studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Egen erfarenhet och tidigare forskning visar att religionskunskapsundervisningen tenderar att handla om begrepp, historia, dogmer och ett ganska fyrkantigt jämförande mellan världsreligionerna.

– Forskning visar också att elever som inte positionerar sig religiöst pratar om religion som något som berör andra och som inte har något med dem själva att göra. Elever som själva positionerar sig religiöst och som möter sin egen tradition i undervisningen, känner å andra sidan inte igen sig och saknar inslag av religion som en del av vardagslivet, så kallad levd religion. I licentiatstudien framkom att studiebesök verkar ha potential att bidra till inslag av levd religion men samtidigt identifierades ett antal religionsdidaktiska utmaningar för att detta ska ske. Det var bakgrunden till att jag ville undersöka vidare hur undervisning i samband med studiebesök kan bidra till elevers förståelse av levd religion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan skapa en studiebesöksorienterad undervisning som bidrar till elevers förståelse av levd religion, så som den tar sig uttryck i människors liv. Jag har gjort min studie på högstadiet, men jag tror att det är överförbart både uppåt och nedåt i åldrar. Tillsammans med en högstadielärare har jag designat en undervisning, sedan har jag undersökt elevers förståelseprocesser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På ett sätt tycker jag att det viktigaste resultatet är att visa hur komplext det är att förstå religion och religiositet. Något som de flesta lärare kämpar mot, som studier visar, är att religion ska bli för fyrkantigt, som ett resultat av att man ska få in det inom ramen för sitt ämne.

– Eftersom jag är intresserad av undervisningsutveckling så är min avhandling ganska ”hands on”. Tillsammans med läraren i studien har jag utformat tre religionsdidaktiska verktyg som kan bidra till förståelsen av levd religion. Det första verktyget är att elever får möta någon människas levda religion på individnivå. Det kan ske under ett studiebesök, eller genom reportage eller film. Det kan finnas ett värde i att eleverna kan identifiera sig med personer, men det kan å andra sidan finnas ett värde i att visa motexempel mot elevernas tidigare föreställning och förståelse av en religiös tradition. Jag kunde se att individperspektivet stimulerar elever att relatera till sig själva och dela med sig av egna erfarenheter. Både denna och andra studier visar dock att elever som delar med sig av egna erfarenheter kan känna sig utsatta och att klassrummet inte alltid blir så tryggt efteråt. Det bör man ha i beaktande när det gäller individperspektivet.

– Det andra verktyget handlar om självreflektion och att relatera det man möter till sig själv. Om vad man har för utgångspunkt och förståelse för det man möter och hur det färgar ens egen föreställning om exempelvis buddism. En slutsats jag drar är att det är viktigt att eleverna vet varför de gör självreflektion. I detta sammanhang var syftet att elevernas egna utgångspunkter skulle synliggöras för dem men eleverna själva trodde att syftet var att de skulle fundera över sin egen livstolkning och identitet.

– Det tredje verktyget är en mångfaldsmodell som jag utvecklade baserat på tidigare religionsdidaktisk teori. Den handlar om hur man relaterar till olika representationer av exempelvis islam, som andra bilder, personer och berättelser om islam än de man känner till sedan innan. Eleverna fick arbeta med modellen och genom det kunde den utvecklas. De tre didaktiska verktygen kan vara användbara för lärare som har intresse av att involvera perspektiv av levd religion i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt hur mycket elevernas förståelse formas av deras egna utgångpunkt och förförståelse. Jag har identifierat ett antal förståelser som stod i vägen för förståelse av levd religion. Det kan exempelvis handla om att religion sker av tvång, som var en vanlig föreställning hos eleverna. Eller att graden av religiositet mäts av hur ofta man besöker en religiös byggnad. Det är något som man behöver undersöka vidare – hur man i undervisningen kan hitta former för att synliggöra elevers egna utgångspunkter, både för lärare och för elever själva, och samtidigt bevara ett tryggt klassrum. Men också att i undervisning låta elever få uppleva själva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare och lärarstudenter har nytta av dem. I studien finns verktyg som man kan testa och utveckla vidare och anpassa till sin undervisning. Jag tänker också att det religionsdidaktiska forskningsfältet har nytta av dem och de som arbetar med styrdokument, som definierar vad det komplexa ämnet religionskunskap ska vara.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser