Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan utmana elevers egna föreställningar och erfarenheter av en religiös tradition och bidra till deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling.

Thérèse Halvarson Britton
Thérèse Halvarson Britton

Född 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är baserat på min egen lärarerfarenhet, religionsdidaktisk forskning och resultaten från min licentiatstudie från 2014, där jag undersökte utmaningar och möjligheter i samband med studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Egen erfarenhet och tidigare forskning visar att religionskunskapsundervisningen tenderar att handla om begrepp, historia, dogmer och ett ganska fyrkantigt jämförande mellan världsreligionerna.

– Forskning visar också att elever som inte positionerar sig religiöst pratar om religion som något som berör andra och som inte har något med dem själva att göra. Elever som själva positionerar sig religiöst och som möter sin egen tradition i undervisningen, känner å andra sidan inte igen sig och saknar inslag av religion som en del av vardagslivet, så kallad levd religion. I licentiatstudien framkom att studiebesök verkar ha potential att bidra till inslag av levd religion men samtidigt identifierades ett antal religionsdidaktiska utmaningar för att detta ska ske. Det var bakgrunden till att jag ville undersöka vidare hur undervisning i samband med studiebesök kan bidra till elevers förståelse av levd religion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan skapa en studiebesöksorienterad undervisning som bidrar till elevers förståelse av levd religion, så som den tar sig uttryck i människors liv. Jag har gjort min studie på högstadiet, men jag tror att det är överförbart både uppåt och nedåt i åldrar. Tillsammans med en högstadielärare har jag designat en undervisning, sedan har jag undersökt elevers förståelseprocesser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På ett sätt tycker jag att det viktigaste resultatet är att visa hur komplext det är att förstå religion och religiositet. Något som de flesta lärare kämpar mot, som studier visar, är att religion ska bli för fyrkantigt, som ett resultat av att man ska få in det inom ramen för sitt ämne.

– Eftersom jag är intresserad av undervisningsutveckling så är min avhandling ganska ”hands on”. Tillsammans med läraren i studien har jag utformat tre religionsdidaktiska verktyg som kan bidra till förståelsen av levd religion. Det första verktyget är att elever får möta någon människas levda religion på individnivå. Det kan ske under ett studiebesök, eller genom reportage eller film. Det kan finnas ett värde i att eleverna kan identifiera sig med personer, men det kan å andra sidan finnas ett värde i att visa motexempel mot elevernas tidigare föreställning och förståelse av en religiös tradition. Jag kunde se att individperspektivet stimulerar elever att relatera till sig själva och dela med sig av egna erfarenheter. Både denna och andra studier visar dock att elever som delar med sig av egna erfarenheter kan känna sig utsatta och att klassrummet inte alltid blir så tryggt efteråt. Det bör man ha i beaktande när det gäller individperspektivet.

– Det andra verktyget handlar om självreflektion och att relatera det man möter till sig själv. Om vad man har för utgångspunkt och förståelse för det man möter och hur det färgar ens egen föreställning om exempelvis buddism. En slutsats jag drar är att det är viktigt att eleverna vet varför de gör självreflektion. I detta sammanhang var syftet att elevernas egna utgångspunkter skulle synliggöras för dem men eleverna själva trodde att syftet var att de skulle fundera över sin egen livstolkning och identitet.

– Det tredje verktyget är en mångfaldsmodell som jag utvecklade baserat på tidigare religionsdidaktisk teori. Den handlar om hur man relaterar till olika representationer av exempelvis islam, som andra bilder, personer och berättelser om islam än de man känner till sedan innan. Eleverna fick arbeta med modellen och genom det kunde den utvecklas. De tre didaktiska verktygen kan vara användbara för lärare som har intresse av att involvera perspektiv av levd religion i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt hur mycket elevernas förståelse formas av deras egna utgångpunkt och förförståelse. Jag har identifierat ett antal förståelser som stod i vägen för förståelse av levd religion. Det kan exempelvis handla om att religion sker av tvång, som var en vanlig föreställning hos eleverna. Eller att graden av religiositet mäts av hur ofta man besöker en religiös byggnad. Det är något som man behöver undersöka vidare – hur man i undervisningen kan hitta former för att synliggöra elevers egna utgångspunkter, både för lärare och för elever själva, och samtidigt bevara ett tryggt klassrum. Men också att i undervisning låta elever få uppleva själva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare och lärarstudenter har nytta av dem. I studien finns verktyg som man kan testa och utveckla vidare och anpassa till sin undervisning. Jag tänker också att det religionsdidaktiska forskningsfältet har nytta av dem och de som arbetar med styrdokument, som definierar vad det komplexa ämnet religionskunskap ska vara.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.