Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan utmana elevers egna föreställningar och erfarenheter av en religiös tradition och bidra till deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling.

Thérèse Halvarson Britton
Thérèse Halvarson Britton

Född 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är baserat på min egen lärarerfarenhet, religionsdidaktisk forskning och resultaten från min licentiatstudie från 2014, där jag undersökte utmaningar och möjligheter i samband med studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Egen erfarenhet och tidigare forskning visar att religionskunskapsundervisningen tenderar att handla om begrepp, historia, dogmer och ett ganska fyrkantigt jämförande mellan världsreligionerna.

– Forskning visar också att elever som inte positionerar sig religiöst pratar om religion som något som berör andra och som inte har något med dem själva att göra. Elever som själva positionerar sig religiöst och som möter sin egen tradition i undervisningen, känner å andra sidan inte igen sig och saknar inslag av religion som en del av vardagslivet, så kallad levd religion. I licentiatstudien framkom att studiebesök verkar ha potential att bidra till inslag av levd religion men samtidigt identifierades ett antal religionsdidaktiska utmaningar för att detta ska ske. Det var bakgrunden till att jag ville undersöka vidare hur undervisning i samband med studiebesök kan bidra till elevers förståelse av levd religion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan skapa en studiebesöksorienterad undervisning som bidrar till elevers förståelse av levd religion, så som den tar sig uttryck i människors liv. Jag har gjort min studie på högstadiet, men jag tror att det är överförbart både uppåt och nedåt i åldrar. Tillsammans med en högstadielärare har jag designat en undervisning, sedan har jag undersökt elevers förståelseprocesser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På ett sätt tycker jag att det viktigaste resultatet är att visa hur komplext det är att förstå religion och religiositet. Något som de flesta lärare kämpar mot, som studier visar, är att religion ska bli för fyrkantigt, som ett resultat av att man ska få in det inom ramen för sitt ämne.

– Eftersom jag är intresserad av undervisningsutveckling så är min avhandling ganska ”hands on”. Tillsammans med läraren i studien har jag utformat tre religionsdidaktiska verktyg som kan bidra till förståelsen av levd religion. Det första verktyget är att elever får möta någon människas levda religion på individnivå. Det kan ske under ett studiebesök, eller genom reportage eller film. Det kan finnas ett värde i att eleverna kan identifiera sig med personer, men det kan å andra sidan finnas ett värde i att visa motexempel mot elevernas tidigare föreställning och förståelse av en religiös tradition. Jag kunde se att individperspektivet stimulerar elever att relatera till sig själva och dela med sig av egna erfarenheter. Både denna och andra studier visar dock att elever som delar med sig av egna erfarenheter kan känna sig utsatta och att klassrummet inte alltid blir så tryggt efteråt. Det bör man ha i beaktande när det gäller individperspektivet.

– Det andra verktyget handlar om självreflektion och att relatera det man möter till sig själv. Om vad man har för utgångspunkt och förståelse för det man möter och hur det färgar ens egen föreställning om exempelvis buddism. En slutsats jag drar är att det är viktigt att eleverna vet varför de gör självreflektion. I detta sammanhang var syftet att elevernas egna utgångspunkter skulle synliggöras för dem men eleverna själva trodde att syftet var att de skulle fundera över sin egen livstolkning och identitet.

– Det tredje verktyget är en mångfaldsmodell som jag utvecklade baserat på tidigare religionsdidaktisk teori. Den handlar om hur man relaterar till olika representationer av exempelvis islam, som andra bilder, personer och berättelser om islam än de man känner till sedan innan. Eleverna fick arbeta med modellen och genom det kunde den utvecklas. De tre didaktiska verktygen kan vara användbara för lärare som har intresse av att involvera perspektiv av levd religion i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt hur mycket elevernas förståelse formas av deras egna utgångpunkt och förförståelse. Jag har identifierat ett antal förståelser som stod i vägen för förståelse av levd religion. Det kan exempelvis handla om att religion sker av tvång, som var en vanlig föreställning hos eleverna. Eller att graden av religiositet mäts av hur ofta man besöker en religiös byggnad. Det är något som man behöver undersöka vidare – hur man i undervisningen kan hitta former för att synliggöra elevers egna utgångspunkter, både för lärare och för elever själva, och samtidigt bevara ett tryggt klassrum. Men också att i undervisning låta elever få uppleva själva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare och lärarstudenter har nytta av dem. I studien finns verktyg som man kan testa och utveckla vidare och anpassa till sin undervisning. Jag tänker också att det religionsdidaktiska forskningsfältet har nytta av dem och de som arbetar med styrdokument, som definierar vad det komplexa ämnet religionskunskap ska vara.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.