Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan utmana elevers egna föreställningar och erfarenheter av en religiös tradition och bidra till deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling.

Thérèse Halvarson Britton
Thérèse Halvarson Britton

Född 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är baserat på min egen lärarerfarenhet, religionsdidaktisk forskning och resultaten från min licentiatstudie från 2014, där jag undersökte utmaningar och möjligheter i samband med studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Egen erfarenhet och tidigare forskning visar att religionskunskapsundervisningen tenderar att handla om begrepp, historia, dogmer och ett ganska fyrkantigt jämförande mellan världsreligionerna.

– Forskning visar också att elever som inte positionerar sig religiöst pratar om religion som något som berör andra och som inte har något med dem själva att göra. Elever som själva positionerar sig religiöst och som möter sin egen tradition i undervisningen, känner å andra sidan inte igen sig och saknar inslag av religion som en del av vardagslivet, så kallad levd religion. I licentiatstudien framkom att studiebesök verkar ha potential att bidra till inslag av levd religion men samtidigt identifierades ett antal religionsdidaktiska utmaningar för att detta ska ske. Det var bakgrunden till att jag ville undersöka vidare hur undervisning i samband med studiebesök kan bidra till elevers förståelse av levd religion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan skapa en studiebesöksorienterad undervisning som bidrar till elevers förståelse av levd religion, så som den tar sig uttryck i människors liv. Jag har gjort min studie på högstadiet, men jag tror att det är överförbart både uppåt och nedåt i åldrar. Tillsammans med en högstadielärare har jag designat en undervisning, sedan har jag undersökt elevers förståelseprocesser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På ett sätt tycker jag att det viktigaste resultatet är att visa hur komplext det är att förstå religion och religiositet. Något som de flesta lärare kämpar mot, som studier visar, är att religion ska bli för fyrkantigt, som ett resultat av att man ska få in det inom ramen för sitt ämne.

– Eftersom jag är intresserad av undervisningsutveckling så är min avhandling ganska ”hands on”. Tillsammans med läraren i studien har jag utformat tre religionsdidaktiska verktyg som kan bidra till förståelsen av levd religion. Det första verktyget är att elever får möta någon människas levda religion på individnivå. Det kan ske under ett studiebesök, eller genom reportage eller film. Det kan finnas ett värde i att eleverna kan identifiera sig med personer, men det kan å andra sidan finnas ett värde i att visa motexempel mot elevernas tidigare föreställning och förståelse av en religiös tradition. Jag kunde se att individperspektivet stimulerar elever att relatera till sig själva och dela med sig av egna erfarenheter. Både denna och andra studier visar dock att elever som delar med sig av egna erfarenheter kan känna sig utsatta och att klassrummet inte alltid blir så tryggt efteråt. Det bör man ha i beaktande när det gäller individperspektivet.

– Det andra verktyget handlar om självreflektion och att relatera det man möter till sig själv. Om vad man har för utgångspunkt och förståelse för det man möter och hur det färgar ens egen föreställning om exempelvis buddism. En slutsats jag drar är att det är viktigt att eleverna vet varför de gör självreflektion. I detta sammanhang var syftet att elevernas egna utgångspunkter skulle synliggöras för dem men eleverna själva trodde att syftet var att de skulle fundera över sin egen livstolkning och identitet.

– Det tredje verktyget är en mångfaldsmodell som jag utvecklade baserat på tidigare religionsdidaktisk teori. Den handlar om hur man relaterar till olika representationer av exempelvis islam, som andra bilder, personer och berättelser om islam än de man känner till sedan innan. Eleverna fick arbeta med modellen och genom det kunde den utvecklas. De tre didaktiska verktygen kan vara användbara för lärare som har intresse av att involvera perspektiv av levd religion i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt hur mycket elevernas förståelse formas av deras egna utgångpunkt och förförståelse. Jag har identifierat ett antal förståelser som stod i vägen för förståelse av levd religion. Det kan exempelvis handla om att religion sker av tvång, som var en vanlig föreställning hos eleverna. Eller att graden av religiositet mäts av hur ofta man besöker en religiös byggnad. Det är något som man behöver undersöka vidare – hur man i undervisningen kan hitta former för att synliggöra elevers egna utgångspunkter, både för lärare och för elever själva, och samtidigt bevara ett tryggt klassrum. Men också att i undervisning låta elever få uppleva själva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare och lärarstudenter har nytta av dem. I studien finns verktyg som man kan testa och utveckla vidare och anpassa till sin undervisning. Jag tänker också att det religionsdidaktiska forskningsfältet har nytta av dem och de som arbetar med styrdokument, som definierar vad det komplexa ämnet religionskunskap ska vara.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer