Medvetet val att använda sig av rak ordföljd

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag hade studerat lingvistik som huvudämne och jobbade som forskningsassistent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning när jag hörde talas om ett nytt forskningsprojekt där man skulle titta på språkanvändning bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Jag nappade direkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språklig variation hos ungdomar i flerspråkiga områden, om användning av rak respektive omvänd ordföljd ”å sen vi gick” respektive ”å sen gick vi”. Jag har studerat gymnasieelever från 8 olika skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö, 127 ungdomar deltog i studien. Jag har gjort bakgrundsintervjuer med ungdomarna, de har återberättat filmer, jag har tittat på skriftliga nationella prov i svenska och spelat in gruppsamtal. Eleverna har även fått göra egeninspelningar med minidisc där de själva har fått bestämma vilka som ska delta.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det visade sig att det inte är så lätt att man antingen kan eller inte kan använda sig av rak eller omvänd ordföljd. För vissa handlar det snarare om att man identifierar sig med det flerspråkiga området, på samma sätt som man använder sig av slangord kan man använda sig av ordföljd för att markera en tillhörighet, och mycket tyder på att det är ett medvetet val. Jag kunde se en tendens att killar använder sig av rak ordföljd i fler situationer, men samtidigt var det 2 tjejer som var bland dem som använde det mest. De raka ordföljderna förekommer framförallt i samtal ungdomarna emellan.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att det var så få som använde sig av rak ordföljd. Tidigare studier där man har tittat på ungdomsspråk har visat att det är vanligt, och pratar man mer allmänt om språkanvändning i flerspråkiga områden kommer det ofta fram att ungdomar använder rak ordföljd. Det stämmer inte för det materialet som jag tittade på: där var det några få som använde det ofta. Ungdomar med helsvensk bakgrund använde sig av rak ordföljd i vissa situationer som gruppsamtal och egeninspelning. Eftersom standardsvenskan är så strikt står det ut om någon talar med rak ordföljd, det är ”iöronfallande”, därför kan man få uppfattningen att det är fler som använder sig av det om man hör en person som gör det. Min uppfattning är att om vissa använder sig av rak ordföljd kan man ibland övergeneralisera det till andra och det är inte så konstigt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns lite forskning om ungdomars språkanvändning i flerspråkiga områden och det är samtidigt många som har åsikter om frågan. I skolsammanhang är det bra att vara medveten om att ungdomar kan använda vissa drag som skiljer sig från standardsvenskan, och att det inte behöver betyda att de inte behärskar svenska. Det är bra om man kan ha förståelse för varför de ibland använder rak ordföljd och kanske se det mer som en resurs. Jag spelade in olika föredrag och då var det bland annat en kille som är född i Sverige men är flerspråkig som använde sig mycket av rak ordföljd medvetet för att inkludera kompisarna i föredraget. Samtidigt kan det finnas enskilda ungdomar som använder rak ordföljd för att de fortfarande håller på och lär sig svenska – men mina resultat visar att man inte direkt kan dra slutsatsen att de ungdomar som använder rak ordföljd gör det för att de inte behärskar omvänd ordföljd.

Åsa Larsson