Stor potential i skolans teknikundervisning

Hur blev du intresserad av ämnet?

-Jag är i grunden lågstadielärare och efter hand har jag också utbildat mig till speciallärare. Det var när jag arbetade med elever som hade ett motstånd till att lära sig läsa och skriva som jag upptäckte teknikämnet – det var helt enkelt ett bra sätt att indirekt arbeta med att läsa och skriva i samband med att man gjorde något konkret och kreativt som inte handlade om rätt och fel: det fanns flera lösningar till en uppgift och det gjorde att övningarna inte blev så laddade. Eleverna blev väldigt engagerade i det här, så jag började samarbeta med teknikläraren på skolan för att få mer uppslag och blev successivt mer och mer intresserad av teknikämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt undervisningen i teknik i grundskolans tidigare skolår och studerat två skilda undervisningspraktiker i ämnet teknik. Under ett läsår har jag följt två lärares teknikundervisning och studerat hur den gestaltar sig samt vilka förutsättningar till lärande som ges.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Eftersom ämnet är relativt nytt har jag sökt mig till filosofin för att hitta begrepp som kan belysa teknikundervisningen. Dessa begrepp tror jag även kan vara användbara för lärare när de talar om teknikundervisningen. I avhandlingen visar jag också vilka möjligheter och begränsningar som finns för elevernas lärande. En gemensam tillgång hos de två lärarna är att de försöker utgå från elevernas intresse, den tekniska omgivningen, och elevernas egna aktiva lärande i sin undervisning. Begränsningarna består främst av klassrummets organisation, organiseringen av det praktiska arbetet, skolans splittrade tid samt bristen på material och utrustning.
– Avhandlingen innehåller rika beskrivningar av de två lärarnas teknikundervisningar – skolan är ofta så svartmålad, men min studie visar verkligen hur lärare, utifrån sina förutsättningar, försöker göra det bästa av teknikundervisningen. Det här är två engagerade lärare som står inför att både utforma och utveckla teknikundervisningen, de brottas verkligen med att möjliggöra lärande för de här eleverna. Här finns en stor potential, men det finns också mycket som vi i lärarutbildningen måste ta upp och diskutera: om teknikämnets innehåll och arbetssätt, samt ramfaktorer och strukturer som man i sin roll som lärare kan möta på fältet och då måste kunna båda synliggöra, förstå och förhålla sig till för att skapa möjligheter för lärande i olika praktiker. Vi måste börja fundera på hur vi kan ge våra blivande lärare redskap att hantera dessa frågor i deras framtida praktik.
– Avhandlingen visar också hur viktig läraren är för att skapa mötesplatser mellan elever (och lärare) där det finns möjlighet att tillsammans reflektera över undervisningen. Det är oerhört viktigt, eftersom det är då man får tillgång till andras erfarenheter och kan skapa ny kunskap.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

-Det som slog mig mest var hur svårt det var att organisera praktiskt arbete, det har jag verkligen tagit till mig av. Dessutom fick jag syn på hur otroligt splittrad skoldagen var, det tänkte jag aldrig riktigt på när jag själv arbetade som lärare. Hur kan lärarna, inom givna ramar, hitta lösningar på de här problemen? Jag tror att vi måste vara realister när vi tar upp det här på lärarutbildningen, för våra studenter ska ut i en ganska tuff verklighet så småningom.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns nästan ingen forskning om teknikämnet i skolans tidigare skolår, trots att det har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1980 – totalt har jag hittat en handfull studier, och få av dem handlar om teknikundervisningens praktik. Jag tror därför att avhandlingen kan vara användbar på lärarutbildningen då den innehåller rika beskrivningar kring innehåll och arbetssätt samt förutsättningar för pedagogisk praktik. Jag tror även att studenter som ska ut på sin verksamhetsförlagda utbildning kan ha nytta av mina beskrivningar som grund inför sin praktik för att sedan själva observera och dokumentera teknikundervisning samt synliggöra de ramar som omger praktiken. Denna dokumentation kan sedan skapa utrymme för diskussioner mellan lärare på fältet och lärarstuderande om pedagogisk praktik och dess förutsättningar. Jag har även försökt att skriva avhandlingen på ett språk som ska passa för lärare ute på fältet: det här är trots allt en praktiknära studie som jag tror kan intressera många. Inom internationell didaktisk forskning talar man även om vikten av att närma sig filosofin inom tekniken, då teknik på skolnivå idag är ett kunskapsområde i utveckling runt om i världen som ännu inte har någon etablerad ämnesfilosofi. Detta är vad jag har försökt göra och även i det avseendet hoppas jag att studien kan utgöra ett bidrag.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror definitivt att avhandlingen kan bidra till en diskussion på lärarutbildningen om innehåll och arbetssätt i teknikundervisningen, i synnerhet vad gäller problematiken med den splittrade tiden och klassrummets organisation. Om jag skulle ge ett konkret tips till lärare som arbetar med de här frågorna idag, så skulle jag säga: ta er tid med samlingarna, för det är där lärandet sker – mötesplatserna som ni lärare skapar är jätteviktiga!

Hedda Lovén