Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare i svenska tycks ha en stor vana att diskutera kvaliteter i gymnasieelevers texter men har svårt att använda bedömningar för att utveckla undervisningen. Lärare kan därför behöva utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Per Blomqvist
Per Blomqvist

Född 1972
Bor i Nacka

Disputerade 2018-06-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Samtal om skrivbedömning: Lärares normer, beslut och samstämmighet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har i många år arbetat som gymnasielärare i svenska och ett återkommande diskussionsämne var hur bedömningar kunde användas för att utveckla undervisningen. Jag har även deltagit i olika kompetensutvecklingsprojekt som handlat om just bedömningsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande. Avhandlingen bygger på samtal i fokusgrupper mellan svensklärare på tre gymnasieskolor och synliggör vad lärare uttrycker för normer och vilka beslut de fattar vid bedömning av elevers skrivande. Detta har undersökts i tre delstudier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stor diskrepans mellan vilka normer lärare uttrycker i olika faser av en skrivbedömningsprocess. Detta får betydelse för vilka beslut de fattar. Mer specifikt innebär det att när lärarna exempelvis bedömer enskilda elevers texter tar de hänsyn till en rad olika textkvaliteter – allt från meningsuppbyggnad till underhållningsvärde och logik – men när de sedan diskuterar vad eleverna skulle behöva undervisning i för att utveckla sitt skrivande är samtalen med begränsade och förslagen är få. Då diskuteras i stort sett enbart att eleverna behöver lära sig strukturera text och använda källor. Det finns med andra ord ingen tydlig koppling mellan lärarnas bedömningar av kvaliteter i elevers texter och beslut om skrivundervisning. Det saknas även problematiserande resonemang om hur skrivundervisningen skulle kunna utformas i relation till de bedömningar som görs.

– Detta med avsaknad av problematiserande resonemang återkommer i lärarnas diskussioner om vilket betygsomdöme elevernas skrivande motsvarar. Som grupp uttrycker lärarna konsensus om de betyg som sätts men när lärarna enskilt får bedöma elevernas skrivande visar det sig att de inte är så överens som de ger uttryck för. Störst variation i bedömningen är det i den grupp som framstod som mest överens. De lärargrupper som lyckas problematisera bedömningarna och lyfta fram olika aspekter innan beslut fattas är i studien mer samstämmiga. Sambedömning handlar i mångt om att våga ställa svåra frågor, utmana tänkandet och belysa möjliga tolkningsaspekter.

– Å ena sidan tycks lärarna ha en stor vana att diskutera kvaliteter i elevers texter, å andra sidan tycks de mer ovana vid att använda bedömningar för att utveckla undervisningen. Detta kan förklaras av att svensklärare i större utsträckning ägnar sig åt att ge respons på elevers texter, ofta genom skriftliga kommentarer som belyser olika textkvaliteter, än att diskutera undervisning utifrån bedömningar. Precis här saknas en viktig länk. Ett flertal studier, både i Sverige och internationellt, visar att om lärares textrespons ska ha effekt på elevers skrivutveckling behöver responsen forma undervisningen och ge eleverna möjlighet att få öva det som bedömningar har synliggjort. I praktiken handlar det om att testa sig fram men framför allt att återkommande ställa sig frågan vad eleverna behöver undervisning i och agera utifrån det. Detta ställer höga didaktiska krav på lärarna.

Vad överraskade dig?

– Jag gick in i det här utan några direkta förväntningar. Men jag blev ändå överraskad över den betydande diskrepansen mellan olika led i svensklärarnas samtal om skrivbedömning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare framför allt, och andra ämnesgrupper som möts för att gemensamt bedöma elevers skrivande och utifrån det utvärdera och planera undervisningen. För att elever ska ges likvärdiga möjligheter att lära sig det som de ska bedömas på behöver lärare diskutera hur bedömning, undervisning och lärande kan hänga ihop.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-22 15:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-07-05 09:55 av Susanne Sawander


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Franska, 9-10 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på fransk språkdidaktik och forskning! Ta del av föreläsningar kring bland annat bedömning och planering, motivation, digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Bienvenue!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats