Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare i svenska tycks ha en stor vana att diskutera kvaliteter i gymnasieelevers texter men har svårt att använda bedömningar för att utveckla undervisningen. Lärare kan därför behöva utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Per Blomqvist
Per Blomqvist

Född 1972
Bor i Nacka

Disputerade 2018-06-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Samtal om skrivbedömning: Lärares normer, beslut och samstämmighet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har i många år arbetat som gymnasielärare i svenska och ett återkommande diskussionsämne var hur bedömningar kunde användas för att utveckla undervisningen. Jag har även deltagit i olika kompetensutvecklingsprojekt som handlat om just bedömningsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande. Avhandlingen bygger på samtal i fokusgrupper mellan svensklärare på tre gymnasieskolor och synliggör vad lärare uttrycker för normer och vilka beslut de fattar vid bedömning av elevers skrivande. Detta har undersökts i tre delstudier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stor diskrepans mellan vilka normer lärare uttrycker i olika faser av en skrivbedömningsprocess. Detta får betydelse för vilka beslut de fattar. Mer specifikt innebär det att när lärarna exempelvis bedömer enskilda elevers texter tar de hänsyn till en rad olika textkvaliteter – allt från meningsuppbyggnad till underhållningsvärde och logik – men när de sedan diskuterar vad eleverna skulle behöva undervisning i för att utveckla sitt skrivande är samtalen med begränsade och förslagen är få. Då diskuteras i stort sett enbart att eleverna behöver lära sig strukturera text och använda källor. Det finns med andra ord ingen tydlig koppling mellan lärarnas bedömningar av kvaliteter i elevers texter och beslut om skrivundervisning. Det saknas även problematiserande resonemang om hur skrivundervisningen skulle kunna utformas i relation till de bedömningar som görs.

– Detta med avsaknad av problematiserande resonemang återkommer i lärarnas diskussioner om vilket betygsomdöme elevernas skrivande motsvarar. Som grupp uttrycker lärarna konsensus om de betyg som sätts men när lärarna enskilt får bedöma elevernas skrivande visar det sig att de inte är så överens som de ger uttryck för. Störst variation i bedömningen är det i den grupp som framstod som mest överens. De lärargrupper som lyckas problematisera bedömningarna och lyfta fram olika aspekter innan beslut fattas är i studien mer samstämmiga. Sambedömning handlar i mångt om att våga ställa svåra frågor, utmana tänkandet och belysa möjliga tolkningsaspekter.

– Å ena sidan tycks lärarna ha en stor vana att diskutera kvaliteter i elevers texter, å andra sidan tycks de mer ovana vid att använda bedömningar för att utveckla undervisningen. Detta kan förklaras av att svensklärare i större utsträckning ägnar sig åt att ge respons på elevers texter, ofta genom skriftliga kommentarer som belyser olika textkvaliteter, än att diskutera undervisning utifrån bedömningar. Precis här saknas en viktig länk. Ett flertal studier, både i Sverige och internationellt, visar att om lärares textrespons ska ha effekt på elevers skrivutveckling behöver responsen forma undervisningen och ge eleverna möjlighet att få öva det som bedömningar har synliggjort. I praktiken handlar det om att testa sig fram men framför allt att återkommande ställa sig frågan vad eleverna behöver undervisning i och agera utifrån det. Detta ställer höga didaktiska krav på lärarna.

Vad överraskade dig?

– Jag gick in i det här utan några direkta förväntningar. Men jag blev ändå överraskad över den betydande diskrepansen mellan olika led i svensklärarnas samtal om skrivbedömning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare framför allt, och andra ämnesgrupper som möts för att gemensamt bedöma elevers skrivande och utifrån det utvärdera och planera undervisningen. För att elever ska ges likvärdiga möjligheter att lära sig det som de ska bedömas på behöver lärare diskutera hur bedömning, undervisning och lärande kan hänga ihop.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-22 15:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Franska, 9-10 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på fransk språkdidaktik och forskning! Ta del av föreläsningar kring bland annat bedömning och planering, motivation, digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Bienvenue!

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats