Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplanen. Det får konsekvenser för den som vill förändra undervisningen, visar en avhandling av Anna Pansell.

Anna Pansell
Anna Pansell

Född 1975
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-11-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste en fortbildningskurs i didaktik och matematik ställde läraren frågan: ”På vilken grund fattar du dina beslut när du väljer att undervisa som du gör?” Den frågan har jag återkommit till många gånger som lärare och lärarutbildare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat en lärare i årskurs fem, Mary, och hennes undervisning, lärargruppen som omger henne, de läroböcker hon använder och läroplanen. Tillsammans utgör de ett ekosystem där olika delar samverkar och påverkar varandra. För att avgränsa har jag valt att fokusera på tre områden inom matematiken; problemlösning, rationella tal och vinklar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är beskrivningen av hur lärarens undervisning, Marys i det här fallet, inte står själv utan ingår i ett sammanhang. I det sammanhanget är den teoretiska anknytningen svag. Det förs inga diskussioner om, eller görs beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt. Det gäller även läroböckerna och läroplanen där man kanske kunde förvänta sig något annat. Den teoretiska dimensionen behövs och lärare frågar efter fördjupade samtal, exempelvis när de frågar efter fler pedagogiska diskussioner.

– I detta är tidspressen såklart en faktor men det kan inte vara så tidspressat att lärare inte hinner läsa till exempel teoretiska artiklar. Så arbetar inte en professionell yrkeskår. Lärare behöver både tid att läsa och att diskutera med varandra för att få en bredare grund för sina beslut. Det pratas också ofta om att lärare behöver utbildas. Vi har lärarlyft och andra satsningar, men det ger ingen större förändring om sammanhanget läraren befinner sig i är oförändrat. Sammanhanget begränsar lärarna och om man vill förändra lärarnas möjligheter att undervisa behöver man göra förändringar i hela systemet runt dem.

Vad överraskade dig?

– Att läroplanen inte hade ett större djup. Det borde jag ha vetat eftersom jag är lärare i botten och har läst läroplanen många gånger. Jag hade nog en naiv tro på att läroplanen erbjöd lärare mer teoretisk grund än den gör.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina kollegor på lärarutbildningen och beslutsfattare. Vi behöver fundera ett varv till på hur vi kan visa lärare vilken nytta de kan ha av de teoretiska aspekterna och av att få diskutera dem med varandra.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-01-22 07:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-30 10:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.