Svårnavigerat jämställdhetsarbete i förskolan

Fakta

Megan Rådesjö

Född 1990
Bor i Göteborg

Disputerade 2026-01-09
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Troubling the Surface (Im)possibilities. On Preschool Teachers’ Relational Power in Shaping Gender Equality Work in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är född och uppvuxen i USA och flyttade till Sverige runt år 2012 och började då arbeta inom förskolan. Jag blev väldigt förvånad över att det nästan bara var kvinnor som arbetade inom förskolan, och att de hade väldigt olika perspektiv gällande jämställdhet. Det stämde inte med min bild av Sverige som ett av världens mest jämställda länder. Jag är sociolog i grunden och blev därför nyfiken på frågor kring maktstrukturer i relation till jämställdhetsarbetet i den svenska förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

− Jag har forskat om förskollärares relationella makt att forma jämställdhetsarbete i förskolan. Frågor jag har undersökt är vilka strukturer och maktdynamiker som påverkar och styr jämställdhetsarbetet i förskolan.

− Avhandlingen bygger på tre faser av intervjuer med 21 förskollärare på sju förskolor, i en av intervjuerna har de intervjuat varandra. Jag har också genomfört 112 timmars observationer med 10 förskollärare, samt en policyanalys.

Jag blev närmast chockad över att skrivningarna i läroplanen om skolans jämställdhetsarbete rymde så många olika teoretiska trådar.

Megan Rådesjö

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Övergripande visar resultaten att förskollärare förhåller sig till både barn, föräldrar, kollegor, läroplan och övriga samhället i arbetet kring jämställdhet i förskolan. Det är svårnavigerat, och förskollärarna vittnar om att de inte alltid vet vem eller vad de ska lyssna på. Det är också tydligt att förskollärare ofta upplever motstånd mot jämställdhetsarbetet i förskolan. Föräldrar, men också andra barn, kan exempelvis motsätta sig att pojkarna klär ut sig i klänning på förskolan. På en del förskolor hade ämnet blivit så laddat att rektor eller förste förskollärare hade beslutat att ta bort klänningar från utklädningslådan.

− Förskollärarna använde sig av olika strategier för att hantera motståndet. Ett sätt var att arbeta med jämställdhetsfrågor i skymundan, ett annat sätt var att försöka få omgivningen att förstå varför jämställdhetsarbete är viktigt, och här hänvisade förskollärarna ofta till läroplanen.

− Merparten av förskollärarna i studien är kvinnor och även inom gruppen fanns delade meningar om vikten av jämställdhetsarbete. Fem män ingår i studien, flera av dem konstaterade att de genom sitt arbete i förskolan fått syn på maktstrukturer som lett till att de blivit feminister.

Vad överraskade dig?

− Jag blev närmast chockad över att skrivningarna i läroplanen om skolans jämställdhetsarbete rymde så många olika teoretiska trådar. Perspektiven är så många att de stundom motsäger sig varandra, vilket gör att läroplanen nästan blir omöjlig att följa. Jag förvånades också över att förskollärare som ville driva jämställdhetsarbete, men motarbetades av rektor eller skolledningen, inte vågade protestera.

Vem har nytta av dina resultat?

− Förskollärare såklart, men också rektorer och skolledare på förvaltningsnivå. Jag hoppas att resultaten kan bidra med motivation till att stärka arbetet kring jämställdhetsfrågor i förskolan.