Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. För vissa elever bidrar det till ett negativt förhållningssätt till matematiken. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg i sin avhandling.

Ann-Sofi Röj-Lindberg
Ann-Sofi Röj-Lindberg

Född 1954
bor i Vasa, Finland

Disputerade 2017-12-05
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som matte-, fysik- och kemilärare på högstadiet märkte jag att det fanns en del utmaningar som jag hade svårt att hantera. Jag ville helt enkelt lära mig mer och hitta arbetssätt som är mer inkluderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag visar hur det skolmatematiska arbetet gestaltas i främst elevernas, men även lärarnas berättelser. Den sträcker sig över lång tid. På 90-talet följde jag under tre år en aktionsforskningsgrupp bestående av lärare som ville komma ur den traditionella lunken och hitta nya arbetssätt. Jag intervjuade även eleverna. Tre av eleverna som av lärarna beskrevs som duktiga har jag sökt upp nu i vuxen ålder för att se hur deras upplevelser från matematiken i årskurs sju format deras vuxenidentitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om lärarna försökte hitta nya arbetssätt upplevde eleverna inte så stor skillnad. Den gamla uppgiftsdiskursen fanns fortfarande kvar. Eleverna såg att lärarna infört andra typer av aktiviteter men för dem var det inte den ”riktiga” matematiken utan något som låg utanför.

– Jag märkte också att vissa elever utvecklar ett negativt förhållningssätt till matematik. De tre eleverna jag sökte upp som vuxna hade alla gått igenom akademiska studier. Ändå sa en av dem att ”jag har inget mattehuvud” och valde bort drömyrket som veterinär för att hon inte trodde hon skulle klara matten. En annan uttryckte att matte inte var något för henne, det var är för stelt och regelmässigt. Den tredje beskrev själv att han lyckats väl men med ett visst negativt drag. Det positiva han lyfte fram var att han varit delaktig i en process tillsammans med läraren och att där fanns en gemenskap. Delaktighet tycks vara en nyckel för att utveckla en positiv matematikidentitet.

Vad överraskade dig?

– Trots att lärarna verkligen försökte förändra sina handlingsmönster så hamnade alla nya tillvägagångssätt i marginalen och undervisningen fortsatte att präglas av genomgång och individuellt arbete. Möjligen beror det på att man inte vet vad som ska hända om man frångår det invanda. När det sedan kommer gemensamma prov och utvärderingar kanske eleverna inte visar samma kunskap som andra, men de kanske kan andra saker som inte mäts. Vi har en väldigt snäv syn på vad det innebär att lyckas i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematikundervisning och förändring. Kanske framför allt lärare som vill förstå mer om mekanismerna bakom förändringsprocesser.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-03-06 09:47 av andreas
Sidan uppdaterades 2018-03-20 11:27 av andreas


Relaterat

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Elevernas frågor fördjupar matten

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Feministikonen

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.