Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. För vissa elever bidrar det till ett negativt förhållningssätt till matematiken. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg i sin avhandling.

Ann-Sofi Röj-Lindberg
Ann-Sofi Röj-Lindberg

Född 1954
bor i Vasa, Finland

Disputerade 2017-12-05
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som matte-, fysik- och kemilärare på högstadiet märkte jag att det fanns en del utmaningar som jag hade svårt att hantera. Jag ville helt enkelt lära mig mer och hitta arbetssätt som är mer inkluderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag visar hur det skolmatematiska arbetet gestaltas i främst elevernas, men även lärarnas berättelser. Den sträcker sig över lång tid. På 90-talet följde jag under tre år en aktionsforskningsgrupp bestående av lärare som ville komma ur den traditionella lunken och hitta nya arbetssätt. Jag intervjuade även eleverna. Tre av eleverna som av lärarna beskrevs som duktiga har jag sökt upp nu i vuxen ålder för att se hur deras upplevelser från matematiken i årskurs sju format deras vuxenidentitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om lärarna försökte hitta nya arbetssätt upplevde eleverna inte så stor skillnad. Den gamla uppgiftsdiskursen fanns fortfarande kvar. Eleverna såg att lärarna infört andra typer av aktiviteter men för dem var det inte den ”riktiga” matematiken utan något som låg utanför.

– Jag märkte också att vissa elever utvecklar ett negativt förhållningssätt till matematik. De tre eleverna jag sökte upp som vuxna hade alla gått igenom akademiska studier. Ändå sa en av dem att ”jag har inget mattehuvud” och valde bort drömyrket som veterinär för att hon inte trodde hon skulle klara matten. En annan uttryckte att matte inte var något för henne, det var är för stelt och regelmässigt. Den tredje beskrev själv att han lyckats väl men med ett visst negativt drag. Det positiva han lyfte fram var att han varit delaktig i en process tillsammans med läraren och att där fanns en gemenskap. Delaktighet tycks vara en nyckel för att utveckla en positiv matematikidentitet.

Vad överraskade dig?

– Trots att lärarna verkligen försökte förändra sina handlingsmönster så hamnade alla nya tillvägagångssätt i marginalen och undervisningen fortsatte att präglas av genomgång och individuellt arbete. Möjligen beror det på att man inte vet vad som ska hända om man frångår det invanda. När det sedan kommer gemensamma prov och utvärderingar kanske eleverna inte visar samma kunskap som andra, men de kanske kan andra saker som inte mäts. Vi har en väldigt snäv syn på vad det innebär att lyckas i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematikundervisning och förändring. Kanske framför allt lärare som vill förstå mer om mekanismerna bakom förändringsprocesser.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-03-06 09:47 av andreas
Sidan uppdaterades 2018-03-20 11:27 av andreas


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats