Svårt att förverkliga en skola för alla

I teorin var såväl politiker, tjänstemän som lärare eniga om att skapa en skola för alla. Föräldrar visste att kommunens intention var en skola för alla. Men i praktiken är hundra procent inkludering inte lika lätt att genomföra. Det konstaterar Inga-Lill Matson som utforskat inkluderingsprocessen, och även tiden efter, i en kommun.

Inga-Lill Matson
Inga-Lill Matson

Född 1951
Bor i Leksand

Disputerade 2017-06-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Grus i maskineriet?: Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har under många år arbetat som specialpedagog i grundskolan och då främst med elever som haft en utvecklingsstörning. Dessa elever har varit mottagna i grundsärskolan men varit inkluderade i reguljära grundskoleklasser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en fallstudie av en kommun som tog beslut om total inkludering av skolan – kort sagt, en skola för alla. Beslutet togs i mitten av 1990-talet och förutom studier av kommunens skolplan och övriga dokument, har jag intervjuat politiker, tjänstemän, om deras erfarenheter av den här processen. För att få reda på hur det sedermera fungerade i praktiken har jag flera år efter att beslutet genomfördes intervjuat lärare och föräldrar om deras erfarenheter och upplevelser av inkludering och en skola för alla.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Politiker och tjänstemän var alla eniga om att införa en skola för alla. Förvånande nog rådde också politisk konsensus kring detta när beslutet togs i mitten på 1990-talet. De som initialt väckte idén om total inkludering var lärarna själva. De ville bryta gränserna mellan sär- och grundskolan som tidigare bedrevs som separata klasser separat men i gemensamma lokaler. Politikerna hörsammade och inkluderingsprocessen kom därmed att drivas både av pedagogerna men också från politiskt håll.

– Om beslutsprocessen att införa en skola för alla gick smidigt blev det desto svårare när den nya organisationen och skolplanen väl hade förverkligats. De första åren präglades av viss turbulens, en del lärare var kritiska och valde också att lämna kommunen.

– Intervjuerna med lärare och föräldrar gjordes drygt tio år efter att beslutet togs. Jag funderade mycket på vilka föräldrar som skulle vilja svara på mina frågor och tänkte att de förmodligen är de som antingen är mycket nöjda eller väldigt missnöjda. Det visade sig stämma, mina resultat visar en exakt jämn fördelning av mycket nöjda, respektive mycket missnöjda föräldrar. De föräldrar som är mycket nöjda anser att inkluderingen har fungerat väl för deras barn och de anser att inkluderingen är det bästa alternativet. De senare pekar främst på att deras barn inte inkluderas till fullo utan delvis fått sin undervisning enskilt eller i smågrupper. Gemensamt för de missnöjda föräldrarna var att de önskade mer inkludering än skolan erbjöd. Även några lärare pekade på att skolan inte kunde leva upp till intentionen att vara en skola för alla. Många beskrev detta som ett dilemma, svårt att förhålla sig till.

– Min tolkning är att det inte handlar om resursbrist utan snarare om att barnen har vitt skilda behov – det är helt enkelt svårt att rent praktiskt och hela tiden få till en inkluderande undervisning. Lärarna har en nyckelroll för lyckad inkludering, resultaten visar att positiva attityder tillsammans med kompetens från lärarhåll är a och o för en lyckad inkludering.

– Slutligen vill jag lyfta den kamp som många föräldrar som har barn med utvecklingsstörning, tvingas föra. Alla föräldrar jag intervjuade berättade om hur de hela tiden måste vara alerta, pålästa och beredda att försvara sina barns rättigheter.

Vad överraskade dig?

– Att inte fler föräldrar var nöjda. Men också den kamp och ständiga oro som föräldrarna vittnade om. Deras berättelser berörde mig djupt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att politiker, tjänstemän, lärare och föräldrar kan ta del av studiens resultat och att resultaten kan bidra med kunskap om hur implementering av inkludering kan se ut i en kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-14 13:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-15 14:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stor variation i övergång från förskola till skola

Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.

Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.