Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

Även om ungdomar bjuds in att delta i beslutsfattandeprocesser i kommunala medborgardialoger, så blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling. 

Simon Magnusson
Simon Magnusson

Bor i Hägersten
Född år 1989

Disputerade 2022-10-07
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Boosting young citizens’ deontic status: Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av politik och av generella interaktionella villkor för inkludering. Att studera inkludering i politiskt beslutsfattande passade därför bra. I det här fallet handlar det om ungdomar, vilket gör det ännu mer intressant när det gäller inkludering.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om medborgardialoger där unga blir inbjudna att vara med och forma framtiden. Jag har undersökt den sociala inkluderingen i beslutsfattandeprocesser i olika initiativ där kommuner bjuder in ungdomar, där de hävdar att ungdomarna har makt att påverka. Jag har följt olika kommuner i ett längre projekt, i några korta workshops, samt i ett ettårigt projekt där ungdomarna fick vara med och formulera hur framtiden ska vara i deras kommun. I det längre projektet var ungdomarna 14–15 år och gick på högstadiet, och i det kortare projektet var de 18 år och gick på gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är svårt att få till en inkludering i de här sammanhangen, där känslan av makt inte förtas. Man ger ungdomarna en roll där de beskrivs som väldigt viktiga, men när det kommer till kritan så blir deras deltagarroll väldigt begränsad och styrd genom politikernas inkluderande handlingar. Det är kanske ofrånkomligt eftersom det är beslutsfattarna som har makten, och även om man hävdar att ungdomarna får vara med och besluta så har de egentligen inte den makten. Man inkluderar ungdomarna genom att hävda motsatsen, men det förändrar inte spelplanen.

– Det går säkert att arrangera det här på andra sätt. En av mina delstudier handlar om en workshop där ungdomar jobbar tillsammans utan vuxna. Då uppstår ett slags gemensamt beslutsfattande, där allas status som jämlikar tas i beaktan. Rent interaktionellt kan gemensamt beslutsfattande åstadkommas i kamratinteraktionen men jag kan inte uttala mig om det är en bättre form för inkludering rent generellt, det får andra avgöra.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna, i de vuxnas instruktioner för hur de skulle delta, sågs dels som ungdomar med tillgång till en ungdomsvärld som de delade med sig av till politikerna, dels som framtidens beslutsfattare. Så deras identiteter var både i nuet och i framtiden, det tyckte jag var intressant. Detta gjorde det dock svårt för ungdomarna att anpassa sina diskussionsbidrag, då deras identitet och deltagarroll var både reell och hypotetisk. Det handlade också mycket om ångest och framtidsoro, och att ungdomarna förväntades må dåligt. Så framtiden blev inte en projektionsyta för drömmar och förhoppningar, ungdomarnas deltagande handlade snarare om att dela med sig av erfarenhet av oro och ångest. Det hade jag inte förväntat mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att avhandlingen kan vara till nytta för lärare. Frågor om hur man fostrar morgondagens medborgare och vilka processer som inbegrips i att bli en medborgare som tror på, och kan åstadkomma förändring, är väldigt centrala frågor i all utbildning. Resultaten är också intressanta för praktiker som jobbar med ungdomsinflytande i kommuner. Det finns också ett analytiskt och teoretiskt bidrag till interaktionsforskningen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-12-08 17:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta i Stockholm den 25–26 april 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Stora skillnader i elevinflytande på gymnasiet

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. – Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet, säger hon.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer