Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Elever som får engelskspråkig undervisning i olika ämnen på mellanstadiet får begränsade möjligheter att utveckla ett ämnesspråk på svenska. Det visar Jeanette Toths avhandling.

Jeanette Toth
Jeanette Toth

Född 1974
Bor i Nacka

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för ämnet väcktes när jag läste en kurs om tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling hos Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet för många år sedan. Det fanns, och finns, en hel del forskning som pekade på vikten av att två- och flerspråkiga barn och ungdomar får använda sig av sina modersmål i skolan, och jag blev nyfiken på hur det ser ut i svenska skolor som erbjuder engelskspråkig ämnesundervisning. Många tidigare svenska studier har främst tittat på sådan undervisning på gymnasiet, när eleverna redan har läst engelska i många år. Jag ville däremot titta på engelskspråkig undervisning för yngre elever, som inte nödvändigtvis hade så mycket kunskaper i engelska sedan innan. Hur såg det ut för dem?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en fallstudie där jag har följt en klass i en svensk grundskola under ett antal veckor i årskurs fyra, fem och sex. Klassen hade engelskspråkig undervisning med infödda talare av engelska, så kallade ”native speakers”, i flera ämnen, bland annat bild, engelska, matematik och NO. Förutom att ha intervjuat en skolledare, lärare och elever har jag även suttit med på lektioner där jag har antecknat, spelat in samtal, tagit bilder och samlat in både undervisningsmaterial och elevtexter. Jag var intresserad av bland annat personalens och elevernas uppfattningar om och upplevelser av denna undervisningsmodell, samt vilka möjligheter och begränsningar som fanns vad gäller språkanvändningen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den aktuella skolan fanns det en tydlig språklig hierarki där engelska, som redan har en stark ställning som världsspråk, premierades. Samtidigt fanns det begränsade möjligheter för utveckling av ämnesspråket på svenska i de ämnen som undervisades på engelska. Detta skulle kunna utgöra ett problem för eleverna senare i deras svenskspråkiga gymnasiestudier.

– Jag kunde också se att elevers modersmål var mer eller mindre osynliggjorda, förutom i svenska som andraspråksklassrummet. Det verkade finnas en föreställning om att eleverna lärde sig engelska ”gratis” genom att tvingas använda sig av engelska i den engelskspråkiga ämnesundervisningen, eftersom lärarna var infödda talare av engelska, eller ”native speakers”, och ofta hade begränsade kunskaper i svenska. Denna föreställning bortser från de svårigheter som det innebär för ämnesförståelse och kommunikation. Därför vill jag bland annat poängtera vikten av att elever får använda samtliga sina språkliga resurser för lärande, och föreslå att möjligheter ges för mer samarbete mellan språk- och ämneslärare för att synliggöra de språkliga kraven i olika ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag var nog mest överraskad av att man inte hade ett uttalat andraspråksperspektiv när det gällde den engelskspråkiga undervisningen. Andraspråksperspektivet verkade vara begränsat till svenska som andraspråksämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare, lärare, elever och föräldrar som berörs av eller är intresserade av engelskspråkig undervisning har nytta av resultaten. Jag hoppas att min studie kan belysa en del av vad det innebär att ha engelskspråkig undervisning för unga inlärare, då det krävs tydliga riktlinjer, stöd och medvetenhet för att se till elevers utveckling av flerspråkighet och ämneskunskaper.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-18 16:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-25 13:36 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats