Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Elever som får engelskspråkig undervisning i olika ämnen på mellanstadiet får begränsade möjligheter att utveckla ett ämnesspråk på svenska. Det visar Jeanette Toths avhandling.

Jeanette Toth
Jeanette Toth

Född 1974
Bor i Nacka

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för ämnet väcktes när jag läste en kurs om tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling hos Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet för många år sedan. Det fanns, och finns, en hel del forskning som pekade på vikten av att två- och flerspråkiga barn och ungdomar får använda sig av sina modersmål i skolan, och jag blev nyfiken på hur det ser ut i svenska skolor som erbjuder engelskspråkig ämnesundervisning. Många tidigare svenska studier har främst tittat på sådan undervisning på gymnasiet, när eleverna redan har läst engelska i många år. Jag ville däremot titta på engelskspråkig undervisning för yngre elever, som inte nödvändigtvis hade så mycket kunskaper i engelska sedan innan. Hur såg det ut för dem?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en fallstudie där jag har följt en klass i en svensk grundskola under ett antal veckor i årskurs fyra, fem och sex. Klassen hade engelskspråkig undervisning med infödda talare av engelska, så kallade ”native speakers”, i flera ämnen, bland annat bild, engelska, matematik och NO. Förutom att ha intervjuat en skolledare, lärare och elever har jag även suttit med på lektioner där jag har antecknat, spelat in samtal, tagit bilder och samlat in både undervisningsmaterial och elevtexter. Jag var intresserad av bland annat personalens och elevernas uppfattningar om och upplevelser av denna undervisningsmodell, samt vilka möjligheter och begränsningar som fanns vad gäller språkanvändningen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den aktuella skolan fanns det en tydlig språklig hierarki där engelska, som redan har en stark ställning som världsspråk, premierades. Samtidigt fanns det begränsade möjligheter för utveckling av ämnesspråket på svenska i de ämnen som undervisades på engelska. Detta skulle kunna utgöra ett problem för eleverna senare i deras svenskspråkiga gymnasiestudier.

– Jag kunde också se att elevers modersmål var mer eller mindre osynliggjorda, förutom i svenska som andraspråksklassrummet. Det verkade finnas en föreställning om att eleverna lärde sig engelska ”gratis” genom att tvingas använda sig av engelska i den engelskspråkiga ämnesundervisningen, eftersom lärarna var infödda talare av engelska, eller ”native speakers”, och ofta hade begränsade kunskaper i svenska. Denna föreställning bortser från de svårigheter som det innebär för ämnesförståelse och kommunikation. Därför vill jag bland annat poängtera vikten av att elever får använda samtliga sina språkliga resurser för lärande, och föreslå att möjligheter ges för mer samarbete mellan språk- och ämneslärare för att synliggöra de språkliga kraven i olika ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag var nog mest överraskad av att man inte hade ett uttalat andraspråksperspektiv när det gällde den engelskspråkiga undervisningen. Andraspråksperspektivet verkade vara begränsat till svenska som andraspråksämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare, lärare, elever och föräldrar som berörs av eller är intresserade av engelskspråkig undervisning har nytta av resultaten. Jag hoppas att min studie kan belysa en del av vad det innebär att ha engelskspråkig undervisning för unga inlärare, då det krävs tydliga riktlinjer, stöd och medvetenhet för att se till elevers utveckling av flerspråkighet och ämneskunskaper.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-18 16:22 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-05 13:45 av Hedda Lovén


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.