Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Elever som får engelskspråkig undervisning i olika ämnen på mellanstadiet får begränsade möjligheter att utveckla ett ämnesspråk på svenska. Det visar Jeanette Toths avhandling.

Jeanette Toth
Jeanette Toth

Född 1974
Bor i Nacka

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för ämnet väcktes när jag läste en kurs om tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling hos Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet för många år sedan. Det fanns, och finns, en hel del forskning som pekade på vikten av att två- och flerspråkiga barn och ungdomar får använda sig av sina modersmål i skolan, och jag blev nyfiken på hur det ser ut i svenska skolor som erbjuder engelskspråkig ämnesundervisning. Många tidigare svenska studier har främst tittat på sådan undervisning på gymnasiet, när eleverna redan har läst engelska i många år. Jag ville däremot titta på engelskspråkig undervisning för yngre elever, som inte nödvändigtvis hade så mycket kunskaper i engelska sedan innan. Hur såg det ut för dem?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en fallstudie där jag har följt en klass i en svensk grundskola under ett antal veckor i årskurs fyra, fem och sex. Klassen hade engelskspråkig undervisning med infödda talare av engelska, så kallade ”native speakers”, i flera ämnen, bland annat bild, engelska, matematik och NO. Förutom att ha intervjuat en skolledare, lärare och elever har jag även suttit med på lektioner där jag har antecknat, spelat in samtal, tagit bilder och samlat in både undervisningsmaterial och elevtexter. Jag var intresserad av bland annat personalens och elevernas uppfattningar om och upplevelser av denna undervisningsmodell, samt vilka möjligheter och begränsningar som fanns vad gäller språkanvändningen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den aktuella skolan fanns det en tydlig språklig hierarki där engelska, som redan har en stark ställning som världsspråk, premierades. Samtidigt fanns det begränsade möjligheter för utveckling av ämnesspråket på svenska i de ämnen som undervisades på engelska. Detta skulle kunna utgöra ett problem för eleverna senare i deras svenskspråkiga gymnasiestudier.

– Jag kunde också se att elevers modersmål var mer eller mindre osynliggjorda, förutom i svenska som andraspråksklassrummet. Det verkade finnas en föreställning om att eleverna lärde sig engelska ”gratis” genom att tvingas använda sig av engelska i den engelskspråkiga ämnesundervisningen, eftersom lärarna var infödda talare av engelska, eller ”native speakers”, och ofta hade begränsade kunskaper i svenska. Denna föreställning bortser från de svårigheter som det innebär för ämnesförståelse och kommunikation. Därför vill jag bland annat poängtera vikten av att elever får använda samtliga sina språkliga resurser för lärande, och föreslå att möjligheter ges för mer samarbete mellan språk- och ämneslärare för att synliggöra de språkliga kraven i olika ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag var nog mest överraskad av att man inte hade ett uttalat andraspråksperspektiv när det gällde den engelskspråkiga undervisningen. Andraspråksperspektivet verkade vara begränsat till svenska som andraspråksämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare, lärare, elever och föräldrar som berörs av eller är intresserade av engelskspråkig undervisning har nytta av resultaten. Jag hoppas att min studie kan belysa en del av vad det innebär att ha engelskspråkig undervisning för unga inlärare, då det krävs tydliga riktlinjer, stöd och medvetenhet för att se till elevers utveckling av flerspråkighet och ämneskunskaper.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-18 16:22 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-05 13:45 av Hedda Lovén


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats