Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Elever som får engelskspråkig undervisning i olika ämnen på mellanstadiet får begränsade möjligheter att utveckla ett ämnesspråk på svenska. Det visar Jeanette Toths avhandling.

Jeanette Toth
Jeanette Toth

Född 1974
Bor i Nacka

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för ämnet väcktes när jag läste en kurs om tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling hos Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet för många år sedan. Det fanns, och finns, en hel del forskning som pekade på vikten av att två- och flerspråkiga barn och ungdomar får använda sig av sina modersmål i skolan, och jag blev nyfiken på hur det ser ut i svenska skolor som erbjuder engelskspråkig ämnesundervisning. Många tidigare svenska studier har främst tittat på sådan undervisning på gymnasiet, när eleverna redan har läst engelska i många år. Jag ville däremot titta på engelskspråkig undervisning för yngre elever, som inte nödvändigtvis hade så mycket kunskaper i engelska sedan innan. Hur såg det ut för dem?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en fallstudie där jag har följt en klass i en svensk grundskola under ett antal veckor i årskurs fyra, fem och sex. Klassen hade engelskspråkig undervisning med infödda talare av engelska, så kallade ”native speakers”, i flera ämnen, bland annat bild, engelska, matematik och NO. Förutom att ha intervjuat en skolledare, lärare och elever har jag även suttit med på lektioner där jag har antecknat, spelat in samtal, tagit bilder och samlat in både undervisningsmaterial och elevtexter. Jag var intresserad av bland annat personalens och elevernas uppfattningar om och upplevelser av denna undervisningsmodell, samt vilka möjligheter och begränsningar som fanns vad gäller språkanvändningen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den aktuella skolan fanns det en tydlig språklig hierarki där engelska, som redan har en stark ställning som världsspråk, premierades. Samtidigt fanns det begränsade möjligheter för utveckling av ämnesspråket på svenska i de ämnen som undervisades på engelska. Detta skulle kunna utgöra ett problem för eleverna senare i deras svenskspråkiga gymnasiestudier.

– Jag kunde också se att elevers modersmål var mer eller mindre osynliggjorda, förutom i svenska som andraspråksklassrummet. Det verkade finnas en föreställning om att eleverna lärde sig engelska ”gratis” genom att tvingas använda sig av engelska i den engelskspråkiga ämnesundervisningen, eftersom lärarna var infödda talare av engelska, eller ”native speakers”, och ofta hade begränsade kunskaper i svenska. Denna föreställning bortser från de svårigheter som det innebär för ämnesförståelse och kommunikation. Därför vill jag bland annat poängtera vikten av att elever får använda samtliga sina språkliga resurser för lärande, och föreslå att möjligheter ges för mer samarbete mellan språk- och ämneslärare för att synliggöra de språkliga kraven i olika ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag var nog mest överraskad av att man inte hade ett uttalat andraspråksperspektiv när det gällde den engelskspråkiga undervisningen. Andraspråksperspektivet verkade vara begränsat till svenska som andraspråksämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare, lärare, elever och föräldrar som berörs av eller är intresserade av engelskspråkig undervisning har nytta av resultaten. Jag hoppas att min studie kan belysa en del av vad det innebär att ha engelskspråkig undervisning för unga inlärare, då det krävs tydliga riktlinjer, stöd och medvetenhet för att se till elevers utveckling av flerspråkighet och ämneskunskaper.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-18 16:22 av
Sidan uppdaterades 2018-11-05 13:45 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser