Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Elever som får engelskspråkig undervisning i olika ämnen på mellanstadiet får begränsade möjligheter att utveckla ett ämnesspråk på svenska. Det visar Jeanette Toths avhandling.

Jeanette Toth
Jeanette Toth

Född 1974
Bor i Nacka

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för ämnet väcktes när jag läste en kurs om tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling hos Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet för många år sedan. Det fanns, och finns, en hel del forskning som pekade på vikten av att två- och flerspråkiga barn och ungdomar får använda sig av sina modersmål i skolan, och jag blev nyfiken på hur det ser ut i svenska skolor som erbjuder engelskspråkig ämnesundervisning. Många tidigare svenska studier har främst tittat på sådan undervisning på gymnasiet, när eleverna redan har läst engelska i många år. Jag ville däremot titta på engelskspråkig undervisning för yngre elever, som inte nödvändigtvis hade så mycket kunskaper i engelska sedan innan. Hur såg det ut för dem?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en fallstudie där jag har följt en klass i en svensk grundskola under ett antal veckor i årskurs fyra, fem och sex. Klassen hade engelskspråkig undervisning med infödda talare av engelska, så kallade ”native speakers”, i flera ämnen, bland annat bild, engelska, matematik och NO. Förutom att ha intervjuat en skolledare, lärare och elever har jag även suttit med på lektioner där jag har antecknat, spelat in samtal, tagit bilder och samlat in både undervisningsmaterial och elevtexter. Jag var intresserad av bland annat personalens och elevernas uppfattningar om och upplevelser av denna undervisningsmodell, samt vilka möjligheter och begränsningar som fanns vad gäller språkanvändningen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den aktuella skolan fanns det en tydlig språklig hierarki där engelska, som redan har en stark ställning som världsspråk, premierades. Samtidigt fanns det begränsade möjligheter för utveckling av ämnesspråket på svenska i de ämnen som undervisades på engelska. Detta skulle kunna utgöra ett problem för eleverna senare i deras svenskspråkiga gymnasiestudier.

– Jag kunde också se att elevers modersmål var mer eller mindre osynliggjorda, förutom i svenska som andraspråksklassrummet. Det verkade finnas en föreställning om att eleverna lärde sig engelska ”gratis” genom att tvingas använda sig av engelska i den engelskspråkiga ämnesundervisningen, eftersom lärarna var infödda talare av engelska, eller ”native speakers”, och ofta hade begränsade kunskaper i svenska. Denna föreställning bortser från de svårigheter som det innebär för ämnesförståelse och kommunikation. Därför vill jag bland annat poängtera vikten av att elever får använda samtliga sina språkliga resurser för lärande, och föreslå att möjligheter ges för mer samarbete mellan språk- och ämneslärare för att synliggöra de språkliga kraven i olika ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag var nog mest överraskad av att man inte hade ett uttalat andraspråksperspektiv när det gällde den engelskspråkiga undervisningen. Andraspråksperspektivet verkade vara begränsat till svenska som andraspråksämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare, lärare, elever och föräldrar som berörs av eller är intresserade av engelskspråkig undervisning har nytta av resultaten. Jag hoppas att min studie kan belysa en del av vad det innebär att ha engelskspråkig undervisning för unga inlärare, då det krävs tydliga riktlinjer, stöd och medvetenhet för att se till elevers utveckling av flerspråkighet och ämneskunskaper.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-18 16:22 av
Sidan uppdaterades 2018-11-05 13:45 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.