Svårt definiera vad undervisning i förskolan är
Förskollärare kan ha svårt att definiera sina undervisningsstrategier, konstaterar forskaren Moa Frid. Om de inte är medvetna om vad de faktiskt gör så kan det också vara svårt för förskollärare att utveckla sin undervisning, visar hennes avhandling.
Bor i Piteå
Född år 1981
Disputerade 2025-05-16
vid Luleå tekniska universitet
Samskapande rörelser och om(för)handlanden. Undervisningens tillblivelser i förskolans praktiker
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag är förskollärare och lärare i botten och har tidigare arbetat på förskollärarutbildningen. Mitt intresse för vad förskolans utbildning och undervisning kan vara grundar sig i att jag själv har brottats med de frågorna. Jag blev antagen som doktorand år 2018 i samband med att det nya förslaget till förskolans läroplan kom. Där skrevs ju undervisningsbegreppet in och det kändes som en intressant fråga att fortsätta utforska.
Vad handlar avhandlingen om?
− Den handlar om hur undervisningen blir till i förskolans praktiker. Det finns en definition i skollagen, och det finns skrivningar i förskolans läroplan om vad undervisning är och ska vara. Men från de ganska torra definitionerna till en faktisk praktik så är det ganska långt. Tillsammans med förskollärare och barnskötare från tre olika förskolor har jag arbetat med deras frågor om vad undervisning i förskolan inte bara är, utan också vad den kan bli.
− Undervisning kan vara väldigt många olika saker i förskolan och vi har arbetat utifrån en tanke att undervisning inte enbart blir till vid de specifika tillfällena då den genomförs. Den föregås av en planering och efterföljs av reflektion, och ingår på det sättet i en process. Undervisningen i förskolan är målstyrd, men undervisningstillfällena kan vara både planerade men också uppkomma spontant, och de olika undervisningstillfällena kan gå in i varandra.
Det som framkommer är vikten av att förskollärare och barnskötare får vara med och förhandla och omförhandla vad undervisning är och kan bli.
Moa Frid
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Det som framkommer är vikten av att förskollärare och barnskötare får vara med och förhandla och omförhandla vad undervisning är och kan bli. I avhandlingen skriver jag fram ett antal berättelser om vad undervisning är och kan vara i förskolan, men också hur undervisningen blir till. Det som då framträder är att vi behöver ifrågasätta, förstå och omhänderta den komplexitet som undervisning i förskolan innebär. Det kan vara så att undervisning skaver för förskollärare och barnskötare, och att de kan känna att det blir lite för likt skola. Men det är fortfarande en del av uppdraget och då måste vi våga ha med oss det motståndet för att förstå hur vi ska göra.
− Jag kan också se att det verkar vara ganska svårt för förskollärare att definiera sina undervisningsstrategier. Om man inte är medveten om vad man faktiskt gör så kan det vara ganska svårt att utveckla sin undervisning.
Vad överraskade dig?
− Det överraskade mig hur till synes små saker som hände kunde få stor betydelse för hur vi förstod och pratade om något. Till exempel hur ett besök i skogen där de hittade svampar kunde bli viktigt för att förstå något om undervisning. Barnen intresserade sig för svamparna, och då bestämde sig pedagogerna för att utforska svampar. Men pedagogerna uppehöll sig mycket kring fakta om svamparna och barnen blev inte alls intresserade. Under vårt utforskande arbete insåg pedagogerna att det kanske hade funnits andra ingångar som hade skapat andra typer av frågor och utforskande för barnen.
Vem har nytta av dina resultat?
− Förskollärare, rektorer och förskolestudenter. Men i förlängningen även beslutsfattare för att inse vikten av att låta de som faktiskt berörs vara med och fatta beslut. Vi måste lyssna på de som är experter på de här praktikerna, och i förskolan är det såväl förskollärare som barnskötare − men även barnen.