Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

Publicerad:2015-03-27

Uppdaterad:2015-04-15

Skribent:John Miller

Margareta Serder

Född 1971
i Malmö

Disputerade 2015-01-30
vid Malmö högskola

Avhandling

Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap

Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt Margareta Serders avhandling beror det mycket på att frågorna bygger på ett abstrakt språk i kombination med att uppgifterna skrivs in i ett vardagligt sammanhang. ”Pisa mäter retoriken i väldigt stor utsträckning – det är min slutsats”, säger hon. Varför blev du intresserad av ämnet?  – Jag ingick i ett forskningsprojekt där jag skulle fördjupa mig i svenska elevers resultat från internationella kunskapsmätningar i naturvetenskap. När jag var nybliven lärare och skulle konstruera kemiprov funderade jag själv mycket på hur jag skulle formulera utmanande frågor som alla förstår. Vad handlar avhandlingen om?  – Om vilka antaganden som ligger till grund för Pisa:s kunskapsmätning i naturvetenskap. Jag har undersökt underliggande utgångspunkter för själva mätningen, vad kunskap är och hur och varför den kan och bör mätas. Sedan har jag studerat vilka konsekvenser de här utgångspunkterna kan få i mötet mellan elever och provuppgifter. Jag har studerat detta på två olika sätt – dels i en studie där elever i smågrupper löser provfrågor från Pisa:s naturvetenskapliga del. Dels i en analys av hur naturvetenskap och naturvetenskaplig förmåga skrivs fram i Pisa-rapporter och ramverk. Vilka är de viktigaste resultaten?  – Mina resultat visar att Pisa-uppgifterna inbjuder till många olika möjliga tolkningar i mötet med eleverna. Uppgifterna innehåller mycket text om naturvetenskap i vardagliga situationer, samtidigt som ett abstrakt naturvetenskapligt språk används – det är något som eleverna har stora svårigheter med. Jag kan också se att tolkningar av enskilda ord är väldigt avgörande. Det hänger ihop mycket med läs- skrivförmåga, eleverna måste förstå frågorna och sedan orka skriva ner utförliga svar. Pisa mäter retoriken i väldigt stor utsträckning – det är min slutsats. – Många elever reagerar dessutom på att de fiktiva elever som uppgifterna handlar om pratar som små vetenskapsmän och att naturvetenskapen är forcerad. De svenska eleverna är bra på rena faktafrågor, men inte på kunskap om naturvetenskap som praktik, där har de ett mycket lägre resultat. Många av eleverna i studien (ett 70-tal elever ingick totalt) uttryckte att de kände sig dumma när de gjorde uppgifterna. Man kan fundera på vad vi utsätter eleverna för i vårt mätande. – I textanalysen som jag gjorde framstod naturvetenskapen som självklar och oproblematisk, men i elevmötet framstod den tvärt emot som en främmande och svårtillgänglig kultur. Utifrån mina resultat kan jag säga att både elever och lärare måste få djupare kunskap om vad naturvetenskap är som vetenskapsområde. Vad överraskade dig? – Att inte ens världens mest påkostade mätning är så bra. Jag blev också överraskad över att resultaten handlade så mycket om språk och identitet. Min föreställning från början var att eleverna i mötet med uppgifterna skulle ha en djupare diskussion om det som jag ur mitt lärarperspektiv tänker som naturvetenskap, men naturvetenskapen bestod av de enskilda orden, att tolka dem i relation till texten och i relation till bilderna. När det kommer till identitet så kände sig eleverna främmande inför naturvetenskapen och kunde inte identifiera sig med den. Vem har nytta av dina resultat – Alla som är intresserad av, och vill förstå, kunskapsmätningar samt NO-didaktiker. Åsa LassonFotograf: Martin Magntorn

Relaterade länkar

Läs avhandling

Internationellt Naturvetenskap Intervju Grundskola 7-9 Bedömning

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Källkritik i AI-tider

Välkommen till en dag med fokus på källkritik i undervisningen! Ta del av föreläsningar om bland annat sociala medier och AI samt källkritik i tider av krig och AI-slop. Delta på plats i Stockholm den 14 oktober eller via webbkonferensen 21 oktober – 13 november. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk 7–Vux

14 okt

Främja närvaro i förskolan

Den här kursen med kursledare Malin Gren Landell handlar om hur förskolor systematiskt kan arbeta för att främja barns närvaro, vilket gynnar alla barns utveckling och lika möjligheter. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka