Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

När yngre elever själva får välja redovisar de sina kunskaper i färg och bild. Men trots goda intentioner har läraren svårt att bedöma ur ett multimodalt perspektiv, visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Eva Borgfeldt
Eva Borgfeldt

Född 1961
Bor i Kristianstad

Disputerade 2017-11-24
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar i läs- och skrivutveckling på lärarutbildningen. Multimodalitet är i sig inte något nytt men när digitaliseringen tog fart upptäckte jag att det fanns ett behov av forskning kring betydelsen av att låta elever med olika språklig bakgrund uttrycka sig multimodalt och vilka möjligheter respektive svårigheter det kan medföra i samband med bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en lärares språk- och kunskapsutvecklande textarbete med 9-10-åriga elever i en mångkulturell skolkontext. Jag har analyserat ett större antal klassuppsättningar multimodala textproduktioner och valt ut en av dem för fördjupad analys. Eleverna får välja om de vill rita, skriva eller både rita och skriva när de redovisar vad de lärt sig efter ett åtta veckor långt ämnesövergripande arbete om stenåldern. Därutöver har jag intervjuat eleverna om deras val av uttryckssätt och frågat dem hur de funderar kring att läraren ska bedöma deras uppgift. Läraren har intervjuats om vad hon tar fasta på i bedömningen av samma uppgift, vad som är viktigt och varför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna väljer bild och färg före skrift för sitt meningsskapande oavsett vilken språklig bakgrund de har. Även elever som är skrivkunniga väljer i hög utsträckning att uttrycka sig med bild och färg. Flera elever förklarar detta med att ”det är jobbigt att skriva” och ”det kan vara svårt att förklara på rader”. Det vittnar om hur betydelsefullt det är att få uttrycka sig multimodalt.  Eleverna har svårt att förklara vad det innebär att deras framställningar ska bedömas av läraren.

– Läraren menar att hon i första hand tar fasta på bild och färg och i andra hand hur de kompletterar sina illustrationer med skrift. Med i hennes bedömning är också hur noga och detaljerat eleverna redovisar.

– Läraren stöder sig på skrivningar i läroplanen när hon formulerar uppgiften men det blir problematiskt när eleverna ”fritt” ska tolka och självständigt lösa uppgiften samtidigt som hon ska göra en helhetsbedömning av hur innehållet redovisas. I stället för att fokusera på vad eleverna fått med i sina arbeten talar läraren i högre grad om hur fina och välgjorda de är. Under intervjun blir det uppenbart för läraren att hon borde ha samtalat med eleverna om deras arbeten för att förstå hur de tänkt, annars blir det en subjektiv tolkning.

Vad överraskade dig?

– Hur svårt det är för läraren – trots de bästa intentioner – att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt utvärdera och bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Men kanske är jag ändå inte förvånad utifrån det faktum att de estetiska uttryckssätten har fått en undanskymd roll i lärarutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, lärarutbildare och lärarstudenter men även elever och verksamma lärare med intresse för multimodalt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Om lärare kontinuerligt samtalar med elever både om hur och varför de väljer att foga samman delar till en helhet i sina multimodala framställningar kan dessa samtal komma att utgöra ett stöd både vid bedömning och för arbetet med att utveckla och fördjupa elevernas läs- och skrivförmåga efter att de knäckt koden.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-12-04 13:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-01-29 15:43 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!