Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

När yngre elever själva får välja redovisar de sina kunskaper i färg och bild. Men trots goda intentioner har läraren svårt att bedöma ur ett multimodalt perspektiv, visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Eva Borgfeldt
Eva Borgfeldt

Född 1961
Bor i Kristianstad

Disputerade 2017-11-24
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar i läs- och skrivutveckling på lärarutbildningen. Multimodalitet är i sig inte något nytt men när digitaliseringen tog fart upptäckte jag att det fanns ett behov av forskning kring betydelsen av att låta elever med olika språklig bakgrund uttrycka sig multimodalt och vilka möjligheter respektive svårigheter det kan medföra i samband med bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en lärares språk- och kunskapsutvecklande textarbete med 9-10-åriga elever i en mångkulturell skolkontext. Jag har analyserat ett större antal klassuppsättningar multimodala textproduktioner och valt ut en av dem för fördjupad analys. Eleverna får välja om de vill rita, skriva eller både rita och skriva när de redovisar vad de lärt sig efter ett åtta veckor långt ämnesövergripande arbete om stenåldern. Därutöver har jag intervjuat eleverna om deras val av uttryckssätt och frågat dem hur de funderar kring att läraren ska bedöma deras uppgift. Läraren har intervjuats om vad hon tar fasta på i bedömningen av samma uppgift, vad som är viktigt och varför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna väljer bild och färg före skrift för sitt meningsskapande oavsett vilken språklig bakgrund de har. Även elever som är skrivkunniga väljer i hög utsträckning att uttrycka sig med bild och färg. Flera elever förklarar detta med att ”det är jobbigt att skriva” och ”det kan vara svårt att förklara på rader”. Det vittnar om hur betydelsefullt det är att få uttrycka sig multimodalt.  Eleverna har svårt att förklara vad det innebär att deras framställningar ska bedömas av läraren.

– Läraren menar att hon i första hand tar fasta på bild och färg och i andra hand hur de kompletterar sina illustrationer med skrift. Med i hennes bedömning är också hur noga och detaljerat eleverna redovisar.

– Läraren stöder sig på skrivningar i läroplanen när hon formulerar uppgiften men det blir problematiskt när eleverna ”fritt” ska tolka och självständigt lösa uppgiften samtidigt som hon ska göra en helhetsbedömning av hur innehållet redovisas. I stället för att fokusera på vad eleverna fått med i sina arbeten talar läraren i högre grad om hur fina och välgjorda de är. Under intervjun blir det uppenbart för läraren att hon borde ha samtalat med eleverna om deras arbeten för att förstå hur de tänkt, annars blir det en subjektiv tolkning.

Vad överraskade dig?

– Hur svårt det är för läraren – trots de bästa intentioner – att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt utvärdera och bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Men kanske är jag ändå inte förvånad utifrån det faktum att de estetiska uttryckssätten har fått en undanskymd roll i lärarutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, lärarutbildare och lärarstudenter men även elever och verksamma lärare med intresse för multimodalt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Om lärare kontinuerligt samtalar med elever både om hur och varför de väljer att foga samman delar till en helhet i sina multimodala framställningar kan dessa samtal komma att utgöra ett stöd både vid bedömning och för arbetet med att utveckla och fördjupa elevernas läs- och skrivförmåga efter att de knäckt koden.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-12-04 13:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-12 13:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bild, 17-18 april i Stockholm

Vi lyfter aktuella frågeställningar som påverkar din vardag som bildlärare i grundskolan. Ta del av föreläsningar om samtidskonst, normkritisk bildpedagogik och nyanländas lärande som varvas med rekommendationer gällande betygsättningsprocessen och hur du kan arbeta med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande i din bildsal.

Musik, 25-26 april i Stockholm

Musikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens som erbjuder föreläsningar om bl.a. bedömning och betygssättning, kreativitet, låtskrivande samt en workshop med musik. Välkommen till årets fortbildning för musiklärare!

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!