Svårt förena mentorskap med undervisning

Mentorsuppdraget tär på lärarnas planeringstid och stundom krockar de båda arbetsuppgifterna. Det visar Helena Wallström som med mentorskapet i fokus forskat om gymnasielärares arbete i en föränderlig gymnasieskola.

Helena Wallström

Född 1968
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-03-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap samt specialpedagog och har även arbetat som utbildningsledare. I samtliga roller har jag upplevt att mentorsuppdraget inte är helt enkelt att få till i vardagen. Den befintliga forskningen om mentorskap har fokuserat kring specialpedagogiska aspekter. Jag ville utforska ämnet utifrån lärares arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasielärares arbete och om vad lärare och skolverksamheter försöker åstadkomma med mentorsarbete. Avhandlingen bygger på två fallstudier vid två olika gymnasieskolor som erbjuder de högskoleförberedande programmen. Jag har under drygt ett års tid följt 24 lärare såväl i som utanför klassrummen. Mer specifikt har jag undersökt vad de gör, när och hur de arbetar kring mentorskap och hur de förenar mentorsarbetet med andra arbetsuppgifter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mentorsarbetet förändrar hela arbetssituationen för lärarna och att arbetet är svårt att styra. Lärarnas undervisningsarbete styrs mestadels utifrån fasta tidsramar och strukturer kring lärarnas lektioner medan mentorskapet kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov här och nu.

– Det visar sig vara svårt för lärarna att erbjuda mentorseleverna flexibilitet, valfrihet och individualisering i en grupporienterad verksamhet som är beroende av att vara både attraktiv och kostnadseffektiv. I mentorskapet övervakar, kontrollerar, administrerar och säkerställer lärarna/mentorerna sina mentorselevers utbildningsgångar och studiesituationer. De genomför utvecklingssamtal, har kontakter med hemmet och förväntas dokumentera mentorseleverna. Lärarna är dessutom delaktiga i samordningen av särskilt stöd för de mentorselever som behöver det, vilket kan innebära en avsevärd ökad arbetsbelastning.

– Att i förväg planera in tid för detta arbete är i princip omöjligt, eftersom det bygger på att läraren är tillgänglig när mentorseleven behöver och efterfrågar stöd. När det blir aktuellt kan ingen i förväg veta. Konsekvensen blir därför att lärarna vid upprepade tillfällen tvingas välja. Antingen tummar de på tiden för undervisningsarbetet eller så försöker de avvisa de mentorselever som efterfrågar hjälp. Om flera mentorselever behöver hjälp får läraren svårt att hantera sin arbetssituation.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att mentorskapet innebär nya typer av uppdrag som förändrar innehåll, arbetsdelning och tidsstrukturering av lärararbetet som helhet.

Vad överraskade dig?

– Att mentorsarbetet bidrog till att eleverna blev kategoriserade och delvis dokumenterade utanför undervisningssammanhangen på ett annorlunda sätt i jämförelse med i undervisningen. Arbetet handlade främst om att få eleverna att stanna kvar, trivas och fullfölja sina utbildningar inom den aktuella skolverksamheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– I tidigare rapporter från bland andra Skolverket framställs gymnasielärare ibland sakna förmåga eller vara ointresserade av mentorsuppgiften. Min avhandling visar att det inte alls handlar om ointresse, utan att problemen i stället är andra. Resultaten är därför mest riktade till skolpolitiker och skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-23 10:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-03 15:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Handledning viktig för blivande yrkeslärare

Feedback och bekräftelse av handledaren är centralt för att utveckla sin identitet som yrkeslärare. Det visar Eivor Romar som utforskat hur yrkeslärarstudenter upplever den verksamhetsförlagda utbildningen.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?