Svårt förena mentorskap med undervisning

Mentorsuppdraget tär på lärarnas planeringstid och stundom krockar de båda arbetsuppgifterna. Det visar Helena Wallström som med mentorskapet i fokus forskat om gymnasielärares arbete i en föränderlig gymnasieskola.

Helena Wallström
Helena Wallström

Född 1968
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-03-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap samt specialpedagog och har även arbetat som utbildningsledare. I samtliga roller har jag upplevt att mentorsuppdraget inte är helt enkelt att få till i vardagen. Den befintliga forskningen om mentorskap har fokuserat kring specialpedagogiska aspekter. Jag ville utforska ämnet utifrån lärares arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasielärares arbete och om vad lärare och skolverksamheter försöker åstadkomma med mentorsarbete. Avhandlingen bygger på två fallstudier vid två olika gymnasieskolor som erbjuder de högskoleförberedande programmen. Jag har under drygt ett års tid följt 24 lärare såväl i som utanför klassrummen. Mer specifikt har jag undersökt vad de gör, när och hur de arbetar kring mentorskap och hur de förenar mentorsarbetet med andra arbetsuppgifter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mentorsarbetet förändrar hela arbetssituationen för lärarna och att arbetet är svårt att styra. Lärarnas undervisningsarbete styrs mestadels utifrån fasta tidsramar och strukturer kring lärarnas lektioner medan mentorskapet kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov här och nu.

– Det visar sig vara svårt för lärarna att erbjuda mentorseleverna flexibilitet, valfrihet och individualisering i en grupporienterad verksamhet som är beroende av att vara både attraktiv och kostnadseffektiv. I mentorskapet övervakar, kontrollerar, administrerar och säkerställer lärarna/mentorerna sina mentorselevers utbildningsgångar och studiesituationer. De genomför utvecklingssamtal, har kontakter med hemmet och förväntas dokumentera mentorseleverna. Lärarna är dessutom delaktiga i samordningen av särskilt stöd för de mentorselever som behöver det, vilket kan innebära en avsevärd ökad arbetsbelastning.

– Att i förväg planera in tid för detta arbete är i princip omöjligt, eftersom det bygger på att läraren är tillgänglig när mentorseleven behöver och efterfrågar stöd. När det blir aktuellt kan ingen i förväg veta. Konsekvensen blir därför att lärarna vid upprepade tillfällen tvingas välja. Antingen tummar de på tiden för undervisningsarbetet eller så försöker de avvisa de mentorselever som efterfrågar hjälp. Om flera mentorselever behöver hjälp får läraren svårt att hantera sin arbetssituation.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att mentorskapet innebär nya typer av uppdrag som förändrar innehåll, arbetsdelning och tidsstrukturering av lärararbetet som helhet.

Vad överraskade dig?

– Att mentorsarbetet bidrog till att eleverna blev kategoriserade och delvis dokumenterade utanför undervisningssammanhangen på ett annorlunda sätt i jämförelse med i undervisningen. Arbetet handlade främst om att få eleverna att stanna kvar, trivas och fullfölja sina utbildningar inom den aktuella skolverksamheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– I tidigare rapporter från bland andra Skolverket framställs gymnasielärare ibland sakna förmåga eller vara ointresserade av mentorsuppgiften. Min avhandling visar att det inte alls handlar om ointresse, utan att problemen i stället är andra. Resultaten är därför mest riktade till skolpolitiker och skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-23 10:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-03 15:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats