Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Svårt integrera teori och praktik

Publicerad:2010-02-12
Uppdaterad:2012-03-28
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

I lärarutbildningens styrdokument finns en intention att integrera teori och praktik. Henrik Hegender visar i avhandlingen, Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning, att integrering är komplicerad.

Henrik Hegender

Född 1965
i Nacka

Disputerade
2010-01-15

vid Linköpings universitet med avhandlingen:

Avhandling

Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick min doktorandtjänst inom ramen för ett större forskningsprojekt som handlade om hur lärarutbildningen hanterar verksamhets- och högskoleförlagd utbildning, vilket betydde att ämnet redan var ganska givet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur lärarkunskap formuleras och bedöms inom verksamhetsförlagd lärarutbildning (VFU). Jag har tagit min utgångspunkt i att lärarkunskap betraktas som såväl teoretisk som praktisk i den svenska lärarutbildningens styrdokument, och att båda dessa delar förväntas integreras i utbildningen. I avhandlingen har jag gjort en analys som grundar sig på att lärarkunskap kan förstås som: påståendekunskap (vad lärare vet och kan uttrycka), procedurkunskap (vad lärare i handling utför), forskningsgrundad kunskap och erfarenhetsgrundad kunskap.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att intentionerna att integrera teori och praktik bara synliggörs till viss del i kunskapsmålen. Kunskapsmålen kännetecknas av ett mischmasch av teori och praktik, där procedurkunskaper och erfarenhetsgrundad kunskap dominerar.
– I de bedömningssamtal som jag granskat syns dock integreringen mycket lite. Bedömningen påverkas starkt av hur lärarutbildarna arrangerar VFU-besöken och VFU-samtalen, exempelvis beroende på om man gör lektionsobservationer eller inte. Dessutom kännetecknas bedömningen av att vara vägledande snarare än examinerande. I samtalen är det tydligt att det är lärarstudenternas procedurkunskaper som bedöms. Bedömningen görs nästan aldrig med anknytning till kunskapsmålen, och lärarstudenternas påståendekunskaper diskuteras eller bedöms nästan aldrig. Det är i stället lärarstudenternas procedurkunskaper som står i fokus, och de bedöms utifrån lärarutbildarnas och mentorernas egna lärarerfarenheter.

Vad överraskade dig?

– Att kunskapsmålen formuleras på så olika sätt vid de olika lärarprogrammen och att organiseringen av VFU-besök och VFU-samtal har så stor betydelse för bedömningen av lärarstudenternas yrkeskunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de som är ansvariga för hur verksamhetsförlagd utbildning organiseras vid lärarutbildningarna. Men resultaten kan också vara relevanta för andra yrkesutbildningar inom högre utbildning som hanterar arbetsplatsförlagd utbildning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev