Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det menar Kristina Palm Kaplan som har undersökt läroböcker i matematik och storskaliga mätningar i relation till planering och genomförande av en läroplansreform.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fastnade för en passage i kommentarsmaterialet i matematik från Lgr 11, där det står att bakgrunden till reformen av läroplanen delvis är att vi har så låga resultat i de storskaliga internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA. Det står också att elever behöver bättre kunskaper, särskilt i algebra. Men en läroplansreform omfattar mer än nya styrdokument. Det är rimligt att det finns en vilja från staten att även läromedel och klassrumspraktiker ska ändras. Om vi backar till 60- och 70-talet så fanns det då en statlig utveckling och utprovning av nya undervisningsmaterial innan kursplaner ändrades. Läroböcker kontrollerades också centralt. Men idag har vi varken den här stöttande och utvecklande funktionen av material, eller kontrollen från staten. I stället använder vi resultat i storskaliga mätningar för att motivera och driva förändring. Jag ville förstå på vilka sätt den här nya typen av styrning blir synlig i läroböcker och om det är rimligt att använda resultat från de storskaliga mätningarna i reformprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om förändringar i algebrauppgifter i läroböcker och TIMSS-uppgifter under perioden 1995 till 2015. Jag har tittat på årskurs 8 och algebrakapitlen i tre bokserier som publicerades före och efter läroplansreformen 2011 och jämfört med fyra på varandra följande TIMSS-prov, mellan 2003 och 2015.

– Avhandlingen handlar också om olika elevgruppers resultat på olika typer av algebrauppgifter. På ett mer övergripande plan kan man säga att jag tittar på algebrauppgifter i relation till reformen 2011, för att kunna diskutera möjligheter att implementera kursplanerna i läroböcker. Men också möjligheten att använda TIMSS-resultat för att utvärdera den här typen av förändringar i algebra i läroplansreformen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag har identifierat i huvudsak är sex skolalgebraiska diskurser som erbjuder olika mening med vad algebra är och olika sätt att göra algebra på som elev. Jag har också identifierat fem olika algebraiska aktiviteter i uppgifterna. De här typerna av algebra utgör ungefär lika stora andelar i läroböckerna före och efter 2011. Men det finns en diskurs som bygger på en reformidé om matematisk literacy som finns i kursplanen. Den handlar om att matematik är något som kan användas i olika situationer, i problemlösning och i vardagen. Men i praktiken har den här idén transformerats till en (o)realistisk diskurs – vardagen är mer eller mindre påklistrad i de uppgifterna. Den här diskursen ökar i två av läroboksserierna men minskar i TIMSS-proven. En annan av diskurserna, som jag har kallat för relationell, finns bara i TIMSS, inte alls i de svenska algebrakapitlen. Den diskursen ökar dessutom i uppgifterna i TIMSS-proven. Så en av slutsatserna är att algebrauppgifterna i TIMSS inte är helt jämförbara med algebrauppgifter i svenska läroböcker i årskurs 8. Vill man att en reform ska implementera nya kursplaner i läroböcker, då behövs kanske en tydligare styrfunktion än vad som finns idag.

– Det andra stora som jag ser handlar om hur elever svarar på uppgifterna. På uppgifter i den (o)realistiska diskursen som minskar i TIMSS, har svenska elever med höga prestationer signifikant högre resultat, än på uppgifter i den relationella diskursen som ökar men som saknas i algebrakapitlen. Över tid kan man säga att algebrauppgifterna i TIMSS blir svårare relativt sett för svenska elever med höga prestationer. Då kan man ju ifrågasätta om TIMSS-algebran är ett så bra mått på svenska elevers algebrakunskaper. Även om proven kan användas för att prata om kunskaper i matematik mer generellt så kanske vi inte ska använda TIMSS-resultat för att prata om och utvärdera svenska elevers kunskaper specifikt i algebra.

Vad överraskade dig?

– Två saker sticker ut, som jag har försökt beskriva i termer av didaktiska implikationer. För det första att de två olika elevgrupperna med låga respektive höga prestationer i TIMSS, har låga resultat på uppgifter inom olika skolalgebraiska diskurser. Det tycker jag är spännande, ofta tänker man att en uppgift antingen är svår eller lätt, men så enkelt är det inte i det här fallet. Man kan inte säga att en uppgift bara är svår eller lätt, vi måste också fundera på svår för vem, lätt för vem?

– Det andra är att det finns jättemånga uppgifter i läroböckerna i en diskurs som jag har kallat den symboliska diskursen. De här uppgifterna går ofta ut på att lösa en ekvation eller förenkla ett uttryck, utan att man har något specifikt sammanhang. De svenska eleverna med höga prestationer har ganska låga resultat på den här typen av uppgifter trots att det finns en högre andel liknande uppgifter i böckerna än vad det finns i TIMSS-proven. Det innebär att eleverna borde haft många tillfällen att öva på den typen av uppgifter. Fler ganska procedurartade uppgifter att öva på i böckerna leder inte nödvändigtvis till bättre resultat på sådana uppgifter, så vi kanske ska fundera på om det är dags att öva på något annat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare kan ta till sig eller läsa de didaktiska implikationerna, det vore spännande att testa i klassrummet och se hur det faller ut. Jag tänker också att lärare skulle kunna använda de skolalgebraiska diskurserna som någon sorts didaktisk typologi, för att kunna förstå och välja uppgifter som erbjuder deras elever olika mening om vad algebra är. Men också politiker har nytta av dem – de får gärna ta till sig resultaten om implementering av nya kursplaner och användningen av storskaliga mätningar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-24 08:58 av
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:42 av


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.