Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det menar Kristina Palm Kaplan som har undersökt läroböcker i matematik och storskaliga mätningar i relation till planering och genomförande av en läroplansreform.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fastnade för en passage i kommentarsmaterialet i matematik från Lgr 11, där det står att bakgrunden till reformen av läroplanen delvis är att vi har så låga resultat i de storskaliga internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA. Det står också att elever behöver bättre kunskaper, särskilt i algebra. Men en läroplansreform omfattar mer än nya styrdokument. Det är rimligt att det finns en vilja från staten att även läromedel och klassrumspraktiker ska ändras. Om vi backar till 60- och 70-talet så fanns det då en statlig utveckling och utprovning av nya undervisningsmaterial innan kursplaner ändrades. Läroböcker kontrollerades också centralt. Men idag har vi varken den här stöttande och utvecklande funktionen av material, eller kontrollen från staten. I stället använder vi resultat i storskaliga mätningar för att motivera och driva förändring. Jag ville förstå på vilka sätt den här nya typen av styrning blir synlig i läroböcker och om det är rimligt att använda resultat från de storskaliga mätningarna i reformprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om förändringar i algebrauppgifter i läroböcker och TIMSS-uppgifter under perioden 1995 till 2015. Jag har tittat på årskurs 8 och algebrakapitlen i tre bokserier som publicerades före och efter läroplansreformen 2011 och jämfört med fyra på varandra följande TIMSS-prov, mellan 2003 och 2015.

– Avhandlingen handlar också om olika elevgruppers resultat på olika typer av algebrauppgifter. På ett mer övergripande plan kan man säga att jag tittar på algebrauppgifter i relation till reformen 2011, för att kunna diskutera möjligheter att implementera kursplanerna i läroböcker. Men också möjligheten att använda TIMSS-resultat för att utvärdera den här typen av förändringar i algebra i läroplansreformen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag har identifierat i huvudsak är sex skolalgebraiska diskurser som erbjuder olika mening med vad algebra är och olika sätt att göra algebra på som elev. Jag har också identifierat fem olika algebraiska aktiviteter i uppgifterna. De här typerna av algebra utgör ungefär lika stora andelar i läroböckerna före och efter 2011. Men det finns en diskurs som bygger på en reformidé om matematisk literacy som finns i kursplanen. Den handlar om att matematik är något som kan användas i olika situationer, i problemlösning och i vardagen. Men i praktiken har den här idén transformerats till en (o)realistisk diskurs – vardagen är mer eller mindre påklistrad i de uppgifterna. Den här diskursen ökar i två av läroboksserierna men minskar i TIMSS-proven. En annan av diskurserna, som jag har kallat för relationell, finns bara i TIMSS, inte alls i de svenska algebrakapitlen. Den diskursen ökar dessutom i uppgifterna i TIMSS-proven. Så en av slutsatserna är att algebrauppgifterna i TIMSS inte är helt jämförbara med algebrauppgifter i svenska läroböcker i årskurs 8. Vill man att en reform ska implementera nya kursplaner i läroböcker, då behövs kanske en tydligare styrfunktion än vad som finns idag.

– Det andra stora som jag ser handlar om hur elever svarar på uppgifterna. På uppgifter i den (o)realistiska diskursen som minskar i TIMSS, har svenska elever med höga prestationer signifikant högre resultat, än på uppgifter i den relationella diskursen som ökar men som saknas i algebrakapitlen. Över tid kan man säga att algebrauppgifterna i TIMSS blir svårare relativt sett för svenska elever med höga prestationer. Då kan man ju ifrågasätta om TIMSS-algebran är ett så bra mått på svenska elevers algebrakunskaper. Även om proven kan användas för att prata om kunskaper i matematik mer generellt så kanske vi inte ska använda TIMSS-resultat för att prata om och utvärdera svenska elevers kunskaper specifikt i algebra.

Vad överraskade dig?

– Två saker sticker ut, som jag har försökt beskriva i termer av didaktiska implikationer. För det första att de två olika elevgrupperna med låga respektive höga prestationer i TIMSS, har låga resultat på uppgifter inom olika skolalgebraiska diskurser. Det tycker jag är spännande, ofta tänker man att en uppgift antingen är svår eller lätt, men så enkelt är det inte i det här fallet. Man kan inte säga att en uppgift bara är svår eller lätt, vi måste också fundera på svår för vem, lätt för vem?

– Det andra är att det finns jättemånga uppgifter i läroböckerna i en diskurs som jag har kallat den symboliska diskursen. De här uppgifterna går ofta ut på att lösa en ekvation eller förenkla ett uttryck, utan att man har något specifikt sammanhang. De svenska eleverna med höga prestationer har ganska låga resultat på den här typen av uppgifter trots att det finns en högre andel liknande uppgifter i böckerna än vad det finns i TIMSS-proven. Det innebär att eleverna borde haft många tillfällen att öva på den typen av uppgifter. Fler ganska procedurartade uppgifter att öva på i böckerna leder inte nödvändigtvis till bättre resultat på sådana uppgifter, så vi kanske ska fundera på om det är dags att öva på något annat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare kan ta till sig eller läsa de didaktiska implikationerna, det vore spännande att testa i klassrummet och se hur det faller ut. Jag tänker också att lärare skulle kunna använda de skolalgebraiska diskurserna som någon sorts didaktisk typologi, för att kunna förstå och välja uppgifter som erbjuder deras elever olika mening om vad algebra är. Men också politiker har nytta av dem – de får gärna ta till sig resultaten om implementering av nya kursplaner och användningen av storskaliga mätningar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-24 08:58 av
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:42 av


Relaterat

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser