Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det menar Kristina Palm Kaplan som har undersökt läroböcker i matematik och storskaliga mätningar i relation till planering och genomförande av en läroplansreform.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fastnade för en passage i kommentarsmaterialet i matematik från Lgr 11, där det står att bakgrunden till reformen av läroplanen delvis är att vi har så låga resultat i de storskaliga internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA. Det står också att elever behöver bättre kunskaper, särskilt i algebra. Men en läroplansreform omfattar mer än nya styrdokument. Det är rimligt att det finns en vilja från staten att även läromedel och klassrumspraktiker ska ändras. Om vi backar till 60- och 70-talet så fanns det då en statlig utveckling och utprovning av nya undervisningsmaterial innan kursplaner ändrades. Läroböcker kontrollerades också centralt. Men idag har vi varken den här stöttande och utvecklande funktionen av material, eller kontrollen från staten. I stället använder vi resultat i storskaliga mätningar för att motivera och driva förändring. Jag ville förstå på vilka sätt den här nya typen av styrning blir synlig i läroböcker och om det är rimligt att använda resultat från de storskaliga mätningarna i reformprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om förändringar i algebrauppgifter i läroböcker och TIMSS-uppgifter under perioden 1995 till 2015. Jag har tittat på årskurs 8 och algebrakapitlen i tre bokserier som publicerades före och efter läroplansreformen 2011 och jämfört med fyra på varandra följande TIMSS-prov, mellan 2003 och 2015.

– Avhandlingen handlar också om olika elevgruppers resultat på olika typer av algebrauppgifter. På ett mer övergripande plan kan man säga att jag tittar på algebrauppgifter i relation till reformen 2011, för att kunna diskutera möjligheter att implementera kursplanerna i läroböcker. Men också möjligheten att använda TIMSS-resultat för att utvärdera den här typen av förändringar i algebra i läroplansreformen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag har identifierat i huvudsak är sex skolalgebraiska diskurser som erbjuder olika mening med vad algebra är och olika sätt att göra algebra på som elev. Jag har också identifierat fem olika algebraiska aktiviteter i uppgifterna. De här typerna av algebra utgör ungefär lika stora andelar i läroböckerna före och efter 2011. Men det finns en diskurs som bygger på en reformidé om matematisk literacy som finns i kursplanen. Den handlar om att matematik är något som kan användas i olika situationer, i problemlösning och i vardagen. Men i praktiken har den här idén transformerats till en (o)realistisk diskurs – vardagen är mer eller mindre påklistrad i de uppgifterna. Den här diskursen ökar i två av läroboksserierna men minskar i TIMSS-proven. En annan av diskurserna, som jag har kallat för relationell, finns bara i TIMSS, inte alls i de svenska algebrakapitlen. Den diskursen ökar dessutom i uppgifterna i TIMSS-proven. Så en av slutsatserna är att algebrauppgifterna i TIMSS inte är helt jämförbara med algebrauppgifter i svenska läroböcker i årskurs 8. Vill man att en reform ska implementera nya kursplaner i läroböcker, då behövs kanske en tydligare styrfunktion än vad som finns idag.

– Det andra stora som jag ser handlar om hur elever svarar på uppgifterna. På uppgifter i den (o)realistiska diskursen som minskar i TIMSS, har svenska elever med höga prestationer signifikant högre resultat, än på uppgifter i den relationella diskursen som ökar men som saknas i algebrakapitlen. Över tid kan man säga att algebrauppgifterna i TIMSS blir svårare relativt sett för svenska elever med höga prestationer. Då kan man ju ifrågasätta om TIMSS-algebran är ett så bra mått på svenska elevers algebrakunskaper. Även om proven kan användas för att prata om kunskaper i matematik mer generellt så kanske vi inte ska använda TIMSS-resultat för att prata om och utvärdera svenska elevers kunskaper specifikt i algebra.

Vad överraskade dig?

– Två saker sticker ut, som jag har försökt beskriva i termer av didaktiska implikationer. För det första att de två olika elevgrupperna med låga respektive höga prestationer i TIMSS, har låga resultat på uppgifter inom olika skolalgebraiska diskurser. Det tycker jag är spännande, ofta tänker man att en uppgift antingen är svår eller lätt, men så enkelt är det inte i det här fallet. Man kan inte säga att en uppgift bara är svår eller lätt, vi måste också fundera på svår för vem, lätt för vem?

– Det andra är att det finns jättemånga uppgifter i läroböckerna i en diskurs som jag har kallat den symboliska diskursen. De här uppgifterna går ofta ut på att lösa en ekvation eller förenkla ett uttryck, utan att man har något specifikt sammanhang. De svenska eleverna med höga prestationer har ganska låga resultat på den här typen av uppgifter trots att det finns en högre andel liknande uppgifter i böckerna än vad det finns i TIMSS-proven. Det innebär att eleverna borde haft många tillfällen att öva på den typen av uppgifter. Fler ganska procedurartade uppgifter att öva på i böckerna leder inte nödvändigtvis till bättre resultat på sådana uppgifter, så vi kanske ska fundera på om det är dags att öva på något annat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare kan ta till sig eller läsa de didaktiska implikationerna, det vore spännande att testa i klassrummet och se hur det faller ut. Jag tänker också att lärare skulle kunna använda de skolalgebraiska diskurserna som någon sorts didaktisk typologi, för att kunna förstå och välja uppgifter som erbjuder deras elever olika mening om vad algebra är. Men också politiker har nytta av dem – de får gärna ta till sig resultaten om implementering av nya kursplaner och användningen av storskaliga mätningar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-24 08:58 av
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:42 av


Relaterat

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.