Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Vem kan man lita på? Är det fake news? Aktuella frågor inspirerade Ulrika Németh i hennes avhandling om svenskämnet och elevers kritiska tänkande. Svenska och andra ämnen kan ha en tydligare uppdelning av olika infallsvinklar på undervisningen om kritiskt förhållningssätt, enligt studien.

Ulrika Németh
Ulrika Németh

Född 1968
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-22
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Det kritiska uppdraget: Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev en licentiatuppsats och följde hur elever på gymnasiet jagade material på internet. Titeln var Jakten på den godkända texten. Då uppstod frågan om svenskämnets roll hos mig. Hur skiljer det sig från andra ämnen när det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt? Frågorna hänger också ihop med tidsandan och diskussionerna om fake news och om vem man kan lita på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vad det egentligen blir av det kritiska i svenskämnet. Vad kan lärarna göra sett i relation till exempelvis ämnesplaner, dokumentationskrav och nationella prov? Jag har också tittat på andra styrdokument och gjort en diskursanalys.

– En del av avhandlingen beskriver också praktiker; hur sker undervisningen. Lärare berättade vad de gör i ämnet och jag observerade lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fördjupade kunskaper är nödvändiga för ett kritiskt förhållningssätt. När lärare talar om det kritiska i svenskämnet förknippas detta med mentala verb såsom tänka, reflektera och fundera. Men det jag observerade i klassrummen var att många lärare talar mer om att göra, hämta och flytta i arbetet med texter.

– Att tala om vad man gör är ett sätt att stödja eleverna i arbetet. Men det finns en motsättning i förhållande till det kritiska uppdraget. Några lärare beskrev att svenskämnet i gymnasiet mest handlade om att pricka av att elever kan olika saker, att man inte hinner lära ut nya kunskaper som är viktiga för ett kritiskt förhållningssätt. Lärarna beskrev att de hellre skulle ha möjlighet att låta eleverna fördjupa sig, läsa och lyssna på varandra.

– Det svenskämnet borde göra är exempelvis mer gemensam läsning och diskussion om språket. Grammatik kan också vara ett jättebra verktyg för att kritiskt granska texter – exempelvis med frågor som vem som är subjekt och vem som är objekt i texten. Svenskämnets roll kan på det sättet skilja sig tydligt från det kritiska uppdraget i samhällskunskap eller historia. Inom svenskämnet finns språkliga redskap som inte ingår i andra ämnen.

Vad överraskade dig?

– Det kritiska förhållningssättet faller isär tydligt i två delar – en yttre process och en inre process. Det yttre kan vara att följa en checklista och pricka av frågor som varifrån texten kommer och om det finns korrekta källhänvisningar. Men den inre processen, att kritiskt tänka vidare om texten, är det som är jobbigt för eleverna. Att fånga upp det hinner man inte riktigt med i svenskämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare kan få syn på sig själva och hur de ser på det kritiska uppdraget i rollen som lärare och motsättningen mellan den yttre och inre processen i ett kritiskt förhållningssätt. De som arbetar med kommande styrdokument kan få stöd att förtydliga svenskämnets uppgift.

Av Susanne Rydell

Foto Anna Hartvig

Sidan publicerades 2022-01-20 20:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser