Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Publicerad:2022-01-20
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Ulrika Németh

Född 1968
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-22
vid Södertörns högskola

Avhandling

Det kritiska uppdraget: Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

Vem kan man lita på? Är det fake news? Aktuella frågor inspirerade Ulrika Németh i hennes avhandling om svenskämnet och elevers kritiska tänkande. Svenska och andra ämnen kan ha en tydligare uppdelning av olika infallsvinklar på undervisningen om kritiskt förhållningssätt, enligt studien.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev en licentiatuppsats och följde hur elever på gymnasiet jagade material på internet. Titeln var Jakten på den godkända texten. Då uppstod frågan om svenskämnets roll hos mig. Hur skiljer det sig från andra ämnen när det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt? Frågorna hänger också ihop med tidsandan och diskussionerna om fake news och om vem man kan lita på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vad det egentligen blir av det kritiska i svenskämnet. Vad kan lärarna göra sett i relation till exempelvis ämnesplaner, dokumentationskrav och nationella prov? Jag har också tittat på andra styrdokument och gjort en diskursanalys.

– En del av avhandlingen beskriver också praktiker; hur sker undervisningen. Lärare berättade vad de gör i ämnet och jag observerade lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fördjupade kunskaper är nödvändiga för ett kritiskt förhållningssätt. När lärare talar om det kritiska i svenskämnet förknippas detta med mentala verb såsom tänka, reflektera och fundera. Men det jag observerade i klassrummen var att många lärare talar mer om att göra, hämta och flytta i arbetet med texter.

– Att tala om vad man gör är ett sätt att stödja eleverna i arbetet. Men det finns en motsättning i förhållande till det kritiska uppdraget. Några lärare beskrev att svenskämnet i gymnasiet mest handlade om att pricka av att elever kan olika saker, att man inte hinner lära ut nya kunskaper som är viktiga för ett kritiskt förhållningssätt. Lärarna beskrev att de hellre skulle ha möjlighet att låta eleverna fördjupa sig, läsa och lyssna på varandra.

– Det svenskämnet borde göra är exempelvis mer gemensam läsning och diskussion om språket. Grammatik kan också vara ett jättebra verktyg för att kritiskt granska texter – exempelvis med frågor som vem som är subjekt och vem som är objekt i texten. Svenskämnets roll kan på det sättet skilja sig tydligt från det kritiska uppdraget i samhällskunskap eller historia. Inom svenskämnet finns språkliga redskap som inte ingår i andra ämnen.

Vad överraskade dig?

– Det kritiska förhållningssättet faller isär tydligt i två delar – en yttre process och en inre process. Det yttre kan vara att följa en checklista och pricka av frågor som varifrån texten kommer och om det finns korrekta källhänvisningar. Men den inre processen, att kritiskt tänka vidare om texten, är det som är jobbigt för eleverna. Att fånga upp det hinner man inte riktigt med i svenskämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare kan få syn på sig själva och hur de ser på det kritiska uppdraget i rollen som lärare och motsättningen mellan den yttre och inre processen i ett kritiskt förhållningssätt. De som arbetar med kommande styrdokument kan få stöd att förtydliga svenskämnets uppgift.

Av Susanne Rydell

Foto Anna Hartvig

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev