Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Vem kan man lita på? Är det fake news? Aktuella frågor inspirerade Ulrika Németh i hennes avhandling om svenskämnet och elevers kritiska tänkande. Svenska och andra ämnen kan ha en tydligare uppdelning av olika infallsvinklar på undervisningen om kritiskt förhållningssätt, enligt studien.

Ulrika Németh
Ulrika Németh

Född 1968
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-22
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Det kritiska uppdraget: Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev en licentiatuppsats och följde hur elever på gymnasiet jagade material på internet. Titeln var Jakten på den godkända texten. Då uppstod frågan om svenskämnets roll hos mig. Hur skiljer det sig från andra ämnen när det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt? Frågorna hänger också ihop med tidsandan och diskussionerna om fake news och om vem man kan lita på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vad det egentligen blir av det kritiska i svenskämnet. Vad kan lärarna göra sett i relation till exempelvis ämnesplaner, dokumentationskrav och nationella prov? Jag har också tittat på andra styrdokument och gjort en diskursanalys.

– En del av avhandlingen beskriver också praktiker; hur sker undervisningen. Lärare berättade vad de gör i ämnet och jag observerade lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fördjupade kunskaper är nödvändiga för ett kritiskt förhållningssätt. När lärare talar om det kritiska i svenskämnet förknippas detta med mentala verb såsom tänka, reflektera och fundera. Men det jag observerade i klassrummen var att många lärare talar mer om att göra, hämta och flytta i arbetet med texter.

– Att tala om vad man gör är ett sätt att stödja eleverna i arbetet. Men det finns en motsättning i förhållande till det kritiska uppdraget. Några lärare beskrev att svenskämnet i gymnasiet mest handlade om att pricka av att elever kan olika saker, att man inte hinner lära ut nya kunskaper som är viktiga för ett kritiskt förhållningssätt. Lärarna beskrev att de hellre skulle ha möjlighet att låta eleverna fördjupa sig, läsa och lyssna på varandra.

– Det svenskämnet borde göra är exempelvis mer gemensam läsning och diskussion om språket. Grammatik kan också vara ett jättebra verktyg för att kritiskt granska texter – exempelvis med frågor som vem som är subjekt och vem som är objekt i texten. Svenskämnets roll kan på det sättet skilja sig tydligt från det kritiska uppdraget i samhällskunskap eller historia. Inom svenskämnet finns språkliga redskap som inte ingår i andra ämnen.

Vad överraskade dig?

– Det kritiska förhållningssättet faller isär tydligt i två delar – en yttre process och en inre process. Det yttre kan vara att följa en checklista och pricka av frågor som varifrån texten kommer och om det finns korrekta källhänvisningar. Men den inre processen, att kritiskt tänka vidare om texten, är det som är jobbigt för eleverna. Att fånga upp det hinner man inte riktigt med i svenskämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare kan få syn på sig själva och hur de ser på det kritiska uppdraget i rollen som lärare och motsättningen mellan den yttre och inre processen i ett kritiskt förhållningssätt. De som arbetar med kommande styrdokument kan få stöd att förtydliga svenskämnets uppgift.

Av Susanne Rydell

Foto Anna Hartvig

Sidan publicerades 2022-01-20 20:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!