Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Vem kan man lita på? Är det fake news? Aktuella frågor inspirerade Ulrika Németh i hennes avhandling om svenskämnet och elevers kritiska tänkande. Svenska och andra ämnen kan ha en tydligare uppdelning av olika infallsvinklar på undervisningen om kritiskt förhållningssätt, enligt studien.

Ulrika Németh
Ulrika Németh

Född 1968
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-22
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Det kritiska uppdraget: Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev en licentiatuppsats och följde hur elever på gymnasiet jagade material på internet. Titeln var Jakten på den godkända texten. Då uppstod frågan om svenskämnets roll hos mig. Hur skiljer det sig från andra ämnen när det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt? Frågorna hänger också ihop med tidsandan och diskussionerna om fake news och om vem man kan lita på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vad det egentligen blir av det kritiska i svenskämnet. Vad kan lärarna göra sett i relation till exempelvis ämnesplaner, dokumentationskrav och nationella prov? Jag har också tittat på andra styrdokument och gjort en diskursanalys.

– En del av avhandlingen beskriver också praktiker; hur sker undervisningen. Lärare berättade vad de gör i ämnet och jag observerade lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fördjupade kunskaper är nödvändiga för ett kritiskt förhållningssätt. När lärare talar om det kritiska i svenskämnet förknippas detta med mentala verb såsom tänka, reflektera och fundera. Men det jag observerade i klassrummen var att många lärare talar mer om att göra, hämta och flytta i arbetet med texter.

– Att tala om vad man gör är ett sätt att stödja eleverna i arbetet. Men det finns en motsättning i förhållande till det kritiska uppdraget. Några lärare beskrev att svenskämnet i gymnasiet mest handlade om att pricka av att elever kan olika saker, att man inte hinner lära ut nya kunskaper som är viktiga för ett kritiskt förhållningssätt. Lärarna beskrev att de hellre skulle ha möjlighet att låta eleverna fördjupa sig, läsa och lyssna på varandra.

– Det svenskämnet borde göra är exempelvis mer gemensam läsning och diskussion om språket. Grammatik kan också vara ett jättebra verktyg för att kritiskt granska texter – exempelvis med frågor som vem som är subjekt och vem som är objekt i texten. Svenskämnets roll kan på det sättet skilja sig tydligt från det kritiska uppdraget i samhällskunskap eller historia. Inom svenskämnet finns språkliga redskap som inte ingår i andra ämnen.

Vad överraskade dig?

– Det kritiska förhållningssättet faller isär tydligt i två delar – en yttre process och en inre process. Det yttre kan vara att följa en checklista och pricka av frågor som varifrån texten kommer och om det finns korrekta källhänvisningar. Men den inre processen, att kritiskt tänka vidare om texten, är det som är jobbigt för eleverna. Att fånga upp det hinner man inte riktigt med i svenskämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare kan få syn på sig själva och hur de ser på det kritiska uppdraget i rollen som lärare och motsättningen mellan den yttre och inre processen i ett kritiskt förhållningssätt. De som arbetar med kommande styrdokument kan få stöd att förtydliga svenskämnets uppgift.

Av Susanne Rydell

Foto Anna Hartvig

Sidan publicerades 2022-01-20 20:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!