Svenskämnet traditionellt trots digitalisering
Svenskämnet i högstadiet hanteras på ett traditionellt sätt, exempelvis med läsning av skönlitteratur, visar Linnea Wenell i sin avhandling. Men det finns en spänning mellan de nationella regleringarna av digital teknologi och vad som händer i skolpraktiken.
Bor i Uppsala
Född 1990
Disputerade 2025-10-24
vid Uppsala universitet
Det digitaliserade svenskämnet? Digitalism och digital teknologi i utbildningspolicy och i svenskämnespraktiker på högstadiet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag jobbade som högstadielärare på en skola som satsade mycket på digitalisering, bland annat genom att köpa in digitala läromedel, program och skoldatorer för eleverna. Det gjorde något med elevernas arbete och textskapande, tyckte jag. Det ville jag utforska vidare.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur digital teknologi regleras från statligt och internationellt håll och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken. Det gäller svenskämnet i högstadiet.
Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin som man använder för att skapa texter på, medan ämnesinnehållet känns igen.
Linnea Wenell
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Digital teknologi regleras på många olika sätt i styrdokument, men alla de sätten framträder inte i skolpraktiken.
– Vissa säkerhetsaspekter syns inte, framför allt inte när det gäller personliga data som onlinetjänster samlar in för att skapa riktad reklam. Tjänsterna drivs av stora tech-företag och riskerar att vara integritetskränkande på grund av att de har verktyg för datainsamling. Men dessa tjänster undviks inte.
– Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin som man använder för att skapa texter på, medan ämnesinnehållet känns igen. Det är ett intressant resultat i relation till idéerna om att digitaliseringen skulle revolutionera arbetssättet i klassrummet.
Vad överraskade dig?
– Svenskämnet hanterades på ett traditionellt sätt, man läste skönlitteratur och skrev exempelvis argumenterande texter eller sagor. Det fanns inte så mycket nya texter, exempelvis inriktade på sociala medier, eller utmanande av texttraditioner på annat sätt.
– Sett på nationell nivå finns det en spänning mellan idéerna och praktiken. En tydlig skiljelinje går mellan vad man nationellt haft för visioner om vad digitaliseringen skulle innebära och vad som faktiskt har skett. På senare tid finns en intressant omsvängning i debatten, där man är mer kritisk till digital teknologi i skolan. Men skolan tycks redan vara där, man arbetar med ett traditionellt innehåll, enligt resultaten i min avhandling.
Vem har nytta av dina resultat?
– Både lärare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten. På politikernivå kan avhandlingen bidra med ett fördjupat perspektiv. Det finns en spänning mellan reglering och praktik. Det handlar också om frågan om integritet och säkerhet samt tillgången på digitala läromedel. Det har ibland funnits en idé från styrande nivå att allt finns att tillgå digitalt och är gratis, medan säkerhetsaspekterna glöms bort.
– För lärare som kämpar med att få en hållbar situation kan avhandlingen bidra med infallsvinklar om att digitaliseringen kan göras på olika sätt. Det handlar inte om att allt måste digitaliseras, utan om att skapa en sund mellanväg där man inte köper allt om digitaliseringens möjligheter.