Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Svensklärarutbildningen i fokus

Publicerad:2013-08-27
Uppdaterad:2013-09-03
John Miller
Skribent:John Miller
Annbritt Palo

Född 1961
i Norrbotten

Disputerade 2013-05-31
vid Luleå tekniska universitet

Avhandling

Svenskläraren som vision och konstruktion

De lärosäten som har resurser och ambition att skapa en tydlig profil kring sin svensklärarutbildning är vinnare i längden. Det har Annbritt Palo kommit fram till i sin avhandling kring olika svenskläraridentiteter som kan urskiljas vid olika lärosäten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som svensklärare och som lärarutbildare under många år. När jag år 2007 blev inriktningsansvarig för en del av svensklärarutbildningen började jag fundera över den roll som lärarutbildningens styrdokument spelar i arbetet med att forma en läraridentitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna vid tjugotvå svenska lärosäten 2009. Jag har analyserat vad som sägs i exempelvis lärandemål och innehållsbeskrivningar och sett återkommande mönster. Dessa mönster eller svenskläraridentiteter har jag kallat för den akademiska, den professionsinriktade, den demokratiska, den väljande och valbara, den flerkulturellt inriktade respektive den funktionella svenskläraren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärosäten som har resurser och ambitioner medvetet bygger upp en profil kring sin svensklärarutbildning. Mina resultat visar också att ju tydligare identitet eller profil en svensklärarutbildning har, desto starkare tycks den stå sig i konkurrensen bland övriga svensklärarutbildningar. Min studie ger också en fördjupad förståelse för den komplexa väv av faktorer som påverkar vilket slags lärare som utbildas vid ett lärosäte. Det är allt från lagar och förordningar till trender i utbildningsdiskurser och traditioner.

Vad överraskade dig?

– Den frihet som finns inom ramarna för lagar och förordningar. Det stora inflytande som enskilda individer i lärarutbildningen har och som därmed formar de olika svenskläraridentiterna. Men också hur starkt lagar, förordningar och ”det som sitter i väggarna” styr lärarutbildningen.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Primärt är det lärarutbildare. Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att andra lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar. Det spelar roll vad man skriver i utbildningsplaner och kursplaner, hur det görs och varför man väljer att utforma lärarutbildning på ett visst sätt.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev