Dela:

Sveriges historia genom läroböckerna

Historieläroboksgenren är sig ganska lik mellan år 1870 och år 2000, bortsett från ett avbrott på 1950-talet då folkets historia är i fokus i stället för nationens. Det visar Jörgen Gustafssons avhandling.

Jörgen Gustafsson
Jörgen Gustafsson

Född 1972
Bor i Västerås

Disputerade 2017-06-07
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Historielärobokens föreställningar: Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är historiker i grunden. Vi var en grupp forskare som sökte pengar tillsammans för att forska om hur historia har använts i samhället och hur det har fungerat som ett maktmedel. När vi blev beviljade pengar hamnade skolområdet på mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken bild av svensk historia som har förts ut i den obligatoriska skolan genom historieläroböcker, och hur det har förändrats under perioden 1870 till 2000. Läroböcker är ett bra källmaterial för att göra en jämförelse under en så lång period.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att mycket är sig likt i historieböckerna under den undersökta perioden. Man kan se att det händer en del i början av perioden, runt åren 1870 till 1880 då den moderna berättelsen om nationalstaten sätter sig, men sedan fortsätter det på liknande sätt. Det kommer en tydlig period på 1950- och 60-talet där det största förändringsförsöket sker under hela den studerade perioden, då nationalstaten blir mindre framhävd och det istället är Norden som är berättelsens hemmaplan och hela världen den yttre gränsen. De mest annorlunda och nydanande böckerna kommer under den perioden. Sedan återgår genren sakta men säkert till det som var rådande innan. År 2000 är historieskildringen ganska lik den som var 1920, med tillägg att kvinnorna får ett större utrymme från och med 1990-talet. Men det är inget som förändrar grundberättelsen – det är bara ett tillägg med mer av Heliga Birgitta och Drottning Kristina, det är inte en perspektivförskjutning.

– Under 1950- och 60-talet är det inte som tidigare en sammanhållen historieframställning. Man bakar istället in historieämnet i andra ämnen som samhällsvetenskap och naturvetenskap. Läromedel i historia blir inte en berättelse i sig, de blir snarare en del av en större berättelse. Under 1950- och 60-talet har man minst fokus på personhistorieskrivning. Det är den period som har minst kungar och krig – perioden präglas snarare av en ambition att skriva folkets historia. Det är inte statens eller nationens historia som är i fokus. Det är det som egentligen avviker mest under den studerade perioden och det kan vara intressant att fundera på vad det beror på. Jag tror det handlar om att det moderna demokratiska genombrottet kommer till skolan. En folkrörelsebildning har etablerat sig och tar sig in i skolvärlden med sina ambitioner om vad det är för berättelse som ska framföras. Det sker samtidigt som man sjösätter den nya grundskolan och avvecklar det gamla skolsystemet – enhetsskolan skapas och det sker en radikal organisatorisk förändring med en känsla av nystart.

– Ett annat resultat är att genren är stabil både när det gäller vilken berättelse som framförs men också av vem. Det är tydligt att både titlar och författare är stabila och ges ut över en lång tid.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att det är en så trög genre – jag hade kanske trott att de korta politiska och ideologiska diskurssvängningarna skulle ha fått större genomslag i historieläroböckerna. Det var också överraskande att det var så mycket likheter i böckerna i slutet av seklet och i början. Jag hade trott att det skulle vara mer av en progression i historieframställningen efter 50-talets förändringar – men det sker på många sätt en återgång efter den perioden och det var förvånande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan ligger närmst till hands. Men även de som är intresserade av hur historiens roll i samhället har sett ut och förändrats, eller av historiens roll i nationsbygget. På 1990-talet påbörjas debatten om EU i Sverige, det kalla kriget var slut och man sökte en ny plats för nationen i världen. Det leder till en återgång till en mer traditionell berättelse i historieböckerna. Man söker sig inte framåt utan bakåt till något välkänt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-10 14:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-19 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.