Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Hur elevinflytande definieras varierar väldigt mycket, konstaterar Linda Eriksson som har forskat om tre olika skolors angreppssätt när det gäller elevers inflytande.

Linda Eriksson
Linda Eriksson

Född 1972
Bor i Ås

Disputerade 2019-08-30
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Frågan om elevinflytande har följt mig sedan jag gick lärarutbildningen i mitten av 90-talet. Då försökte vi förstå och förhålla oss till den nya läroplanen Lpo 94, där man skrev fram elevinflytande som en rättighet för elever samt att det var något som handlade om demokratifostran. Det som särskilt väckte mitt intresse var elevinflytande som förutsättning för lärande och skolans kunskapsuppdrag. Elevinflytande är mångtydigt och kan komma till uttryck på många olika sätt. Många av de tidigare studier som är gjorda har utgått från ett tydligt elevperspektiv, om eleverna har inflytande och på vilket sätt. Jag ville belysa det utifrån undervisningspraktiken, med fokus på de didaktiska frågorna, och förstå det i förhållande till utbildning i ett vidare sammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har försökt beskriva och kritiskt analysera elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen. Jag har fokuserat på elevinflytandets gränser som innefattar frågor om lärande, undervisning och didaktik samt frågor om makt, vad som skulle kunna klassificeras som en form av obefogad makt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har följt tre skolor med skilda angreppssätt när det gäller inflytande och som har valt att organisera sin undervisning på olika sätt. Jag har gjort en observationsstudie i klassrummen för att kunna beskriva olika uttryck för elevinflytande. Den empiriska beskrivningen jag gör är ett intressant resultat i sig. Den handlar om hur man kan se på elevinflytande och hur det kan variera. En skola har fokuserat på att det är viktigt att eleverna är aktiva i sitt lärande för att få dem motiverade och vara engagerade i sina studier. En annan skola har fokuserat på elevernas erfarenheter, olika sätt att lära, och lärmiljöer som anpassas till eleverna och de sammanhang som kan stödja det som ska läras. Den tredje skolan har mer tydlig fokus på elevinflytande i ett värdegrundsperspektiv.

– Det andra som jag lyfter fram är hur ansvar och transparens villkorar elevinflytande som didaktisk praktik. Jag pratar om möjligheter och begränsningar. Transparens handlar till exempel om hur eleverna får information, kan förstå det som sker och med vilken avsikt, och förhålla sig till detta i sitt lärande. Det kan också vara mer förmånligt för elever att förhålla sig passiva till den undervisning som erbjuds för att inte själva bli ansvariga för de resultat de uppnår, vilket motverkar elevaktivitet som en förutsättning för lärande.

– När syftet varierar går det inte att fastställa elevinflytandets gränser. Det är svårt att säga att något är rätt eller fel. Jag kan konstatera att elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka ideal för utbildning som man lyfter fram. För att kunna förstå elevinflytande behöver det därför beaktas.

Vad överraskade dig?

– En sak som jag slogs av när jag gjorde studien var integritetsfrågan vad gäller elever. I den goda viljan att förhålla sig till elever och anpassa undervisningen till dem, händer det många gånger att eleverna blir definierande och utlämnade utifrån vilka de är som personer. När man försöker förhålla sig till deras erfarenheter och intressen på ett tydligt sätt i undervisningen och gör det offentligt i klassrummet tangerar man emellanåt frågan om elevernas integritet. Det överraskade mig, både hur goda intentioner man kan ha med elevinflytande men också dess mer negativa konsekvenser. Jag har kunnat visa på hur dilemman kommer till uttryck i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och rektorer som är verksamma i skolan, men även inom lärarutbildningen. I avhandlingen har jag skapat en didaktisk modell som kan vara av värde teoretiskt och praktiskt samt för fortsatta studier av elevinflytande. Resultaten kan nog även vara intressanta att diskutera i ett utbildningspolitiskt sammanhang.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-16 10:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-19 14:04 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)