Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Hur elevinflytande definieras varierar väldigt mycket, konstaterar Linda Eriksson som har forskat om tre olika skolors angreppssätt när det gäller elevers inflytande.

Linda Eriksson
Linda Eriksson

Född 1972
Bor i Ås

Disputerade 2019-08-30
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Frågan om elevinflytande har följt mig sedan jag gick lärarutbildningen i mitten av 90-talet. Då försökte vi förstå och förhålla oss till den nya läroplanen Lpo 94, där man skrev fram elevinflytande som en rättighet för elever samt att det var något som handlade om demokratifostran. Det som särskilt väckte mitt intresse var elevinflytande som förutsättning för lärande och skolans kunskapsuppdrag. Elevinflytande är mångtydigt och kan komma till uttryck på många olika sätt. Många av de tidigare studier som är gjorda har utgått från ett tydligt elevperspektiv, om eleverna har inflytande och på vilket sätt. Jag ville belysa det utifrån undervisningspraktiken, med fokus på de didaktiska frågorna, och förstå det i förhållande till utbildning i ett vidare sammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har försökt beskriva och kritiskt analysera elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen. Jag har fokuserat på elevinflytandets gränser som innefattar frågor om lärande, undervisning och didaktik samt frågor om makt, vad som skulle kunna klassificeras som en form av obefogad makt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har följt tre skolor med skilda angreppssätt när det gäller inflytande och som har valt att organisera sin undervisning på olika sätt. Jag har gjort en observationsstudie i klassrummen för att kunna beskriva olika uttryck för elevinflytande. Den empiriska beskrivningen jag gör är ett intressant resultat i sig. Den handlar om hur man kan se på elevinflytande och hur det kan variera. En skola har fokuserat på att det är viktigt att eleverna är aktiva i sitt lärande för att få dem motiverade och vara engagerade i sina studier. En annan skola har fokuserat på elevernas erfarenheter, olika sätt att lära, och lärmiljöer som anpassas till eleverna och de sammanhang som kan stödja det som ska läras. Den tredje skolan har mer tydlig fokus på elevinflytande i ett värdegrundsperspektiv.

– Det andra som jag lyfter fram är hur ansvar och transparens villkorar elevinflytande som didaktisk praktik. Jag pratar om möjligheter och begränsningar. Transparens handlar till exempel om hur eleverna får information, kan förstå det som sker och med vilken avsikt, och förhålla sig till detta i sitt lärande. Det kan också vara mer förmånligt för elever att förhålla sig passiva till den undervisning som erbjuds för att inte själva bli ansvariga för de resultat de uppnår, vilket motverkar elevaktivitet som en förutsättning för lärande.

– När syftet varierar går det inte att fastställa elevinflytandets gränser. Det är svårt att säga att något är rätt eller fel. Jag kan konstatera att elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka ideal för utbildning som man lyfter fram. För att kunna förstå elevinflytande behöver det därför beaktas.

Vad överraskade dig?

– En sak som jag slogs av när jag gjorde studien var integritetsfrågan vad gäller elever. I den goda viljan att förhålla sig till elever och anpassa undervisningen till dem, händer det många gånger att eleverna blir definierande och utlämnade utifrån vilka de är som personer. När man försöker förhålla sig till deras erfarenheter och intressen på ett tydligt sätt i undervisningen och gör det offentligt i klassrummet tangerar man emellanåt frågan om elevernas integritet. Det överraskade mig, både hur goda intentioner man kan ha med elevinflytande men också dess mer negativa konsekvenser. Jag har kunnat visa på hur dilemman kommer till uttryck i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och rektorer som är verksamma i skolan, men även inom lärarutbildningen. I avhandlingen har jag skapat en didaktisk modell som kan vara av värde teoretiskt och praktiskt samt för fortsatta studier av elevinflytande. Resultaten kan nog även vara intressanta att diskutera i ett utbildningspolitiskt sammanhang.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-16 10:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-19 14:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.