Dela:

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Lärare, kollegiala ledare och chefer inom högre utbildning saknar ofta systematiska metoder för att arbeta med och driva förändringsarbete. Det visar Cormac McGraths forskning.

Cormac McGrath
Cormac McGrath

Född 1973
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-06-12
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare inom gymnasieskolan och högre utbildning i många år, och som pedagogisk utvecklare de senaste tio åren. Framförallt har jag stöttat högskolelärare i deras professionella utveckling. Jag har alltid varit intresserad av lärares utveckling och möter ständigt lärare som vill utveckla sin praxis. Men jag ser samtidigt att många av dem sällan har tid att ägna sig åt utveckling. Synen på utveckling kan också skilja sig åt mellan ledare och lärare. Jag var intresserad av vilka drivkrafter som ligger bakom utvecklingsarbeten. Hur de drivs, styrs och vilka resultat det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker förändringsarbete inom högre utbildning. Den undersöker hur olika aktörer arbetar med förändringsarbete, på individ-, grupp- och ledningsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det handlar om vikten av återkoppling när man exempelvis sätter igång ett förändringsarbete från ledningshåll. Min forskning visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder för att arbeta med, och driva förändringsarbete och att de brister i återkoppling. Sammantaget visar mina studier att universitet och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan större systematik och att universitet kan ha svårt att driva utveckling parallellt med den dagliga verksamheten.

– Den allra viktigaste insikten är att lärare kan behöva ta sig an utvecklingsarbete på gruppnivå, för att på bästa sätt komma överens om en idé som de vill arbeta med och sätta in i ett sammanhang. Detta vänder upp och ner på föreställningen om värdet av individuell kompetensutveckling som förväntas resultera i ett agerande i ett socialt sammanhang.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att det var svårt att komma åt vissa grupper, framförallt ledare, och att pedagogiskt intresserade lärare engagerar sig i många projekt vilket gör att de har mindre tid att fördjupa sig. Det överraskade mig också att lärare hade svårt att omsätta det som lärdes ut på kompetensutvecklingskurser i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Tre grupper – ledning inom högre utbildning, pedagogiskt intresserade lärare och pedagogiska utvecklare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-10 09:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-18 13:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.