Dela:

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Lärare, kollegiala ledare och chefer inom högre utbildning saknar ofta systematiska metoder för att arbeta med och driva förändringsarbete. Det visar Cormac McGraths forskning.

Cormac McGrath
Cormac McGrath

Född 1973
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-06-12
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare inom gymnasieskolan och högre utbildning i många år, och som pedagogisk utvecklare de senaste tio åren. Framförallt har jag stöttat högskolelärare i deras professionella utveckling. Jag har alltid varit intresserad av lärares utveckling och möter ständigt lärare som vill utveckla sin praxis. Men jag ser samtidigt att många av dem sällan har tid att ägna sig åt utveckling. Synen på utveckling kan också skilja sig åt mellan ledare och lärare. Jag var intresserad av vilka drivkrafter som ligger bakom utvecklingsarbeten. Hur de drivs, styrs och vilka resultat det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker förändringsarbete inom högre utbildning. Den undersöker hur olika aktörer arbetar med förändringsarbete, på individ-, grupp- och ledningsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det handlar om vikten av återkoppling när man exempelvis sätter igång ett förändringsarbete från ledningshåll. Min forskning visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder för att arbeta med, och driva förändringsarbete och att de brister i återkoppling. Sammantaget visar mina studier att universitet och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan större systematik och att universitet kan ha svårt att driva utveckling parallellt med den dagliga verksamheten.

– Den allra viktigaste insikten är att lärare kan behöva ta sig an utvecklingsarbete på gruppnivå, för att på bästa sätt komma överens om en idé som de vill arbeta med och sätta in i ett sammanhang. Detta vänder upp och ner på föreställningen om värdet av individuell kompetensutveckling som förväntas resultera i ett agerande i ett socialt sammanhang.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att det var svårt att komma åt vissa grupper, framförallt ledare, och att pedagogiskt intresserade lärare engagerar sig i många projekt vilket gör att de har mindre tid att fördjupa sig. Det överraskade mig också att lärare hade svårt att omsätta det som lärdes ut på kompetensutvecklingskurser i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Tre grupper – ledning inom högre utbildning, pedagogiskt intresserade lärare och pedagogiska utvecklare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-10 09:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-18 13:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Sosial og digital deltagelse. Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser

Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser. (pdf)