Hoppa till sidinnehåll
Särbegåvning

Tal om särskild begåvning synliggör spänningar

Publicerad:2023-12-14
Uppdaterad:9 januari
Susanne Rydell
Skribent:Susanne Rydell

När förskolepersonal och rektorer talar om särskild begåvning lyfts den sällan som en tillgång. Spänningar syns också i diskussioner om hur undervisningen bör bedrivas, visar Malin Ekesryd Nordström i sin avhandling.

Malin Ekesryd Nordström. Foto: Ulrika Sahlén/Umeå universitet
Malin Ekesryd Nordström

Bor i Umeå
Född år 1971

Disputerade 2023-11-10
vid Umeå universitet

Avhandling

Särskild begåvning i en förskola och skola för alla

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat både som förskollärare och som specialpedagog i en grundskola F-6. Då såg jag att det fanns barn som tappade intresset för skolarbetet inte bara när det var för svårt utan även när de inte fick tillräckliga utmaningar. I mitt sökande efter material och metoder för att stötta eleverna kom jag i kontakt med begreppet särskild begåvning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om hur olika aktörer talar om särskild begåvning, hur de konstruerar begreppet, något som också påverkar olika idéer om att möta särskild begåvning. Det är fyra delstudier, en med förskolepersonal, en med förskollärare och rektorer, en med föräldrar och en granskning av hur den svenska dagspressdebatten om särskild begåvning sett ut under 25 år, 1995–2019.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tal om särskild begåvning synliggör spänningar. Det finns en stark svensk tradition att prata om elever som har svårt att nå kunskapsmålen, till skillnad från att prata om elever som har behov av mer utmaningar. Spänningar uppstod i diskussioner mellan föräldrar och förskolepersonal men även mellan förskolepersonal och rektorer.

– Ett annat resultat är att man i förskolan beskriver särskild begåvning utifrån upplevda svårigheter till skillnad från att se särskild begåvning som en tillgång, vare sig för individen själv eller gruppen som helhet. Rektorer och förskollärare lyfte istället fram olika svårigheter inom andra områden när det handlade om barn med höga förmågor. Svårigheterna kunde vara sådant som att till exempel interagera i lek med andra barn.

– Ett tredje viktigt resultat är att förskolans lärmiljö lyfts fram som mer fungerande och flexibel, med arbete i team och tillgång till barn i olika åldersgrupper, jämfört med skolan. Ett fjärde resultat är att social klass, etnisk bakgrund och kön inte finns med i mediedebatten om särskild begåvning. Man problematiserar inte frågor om hur särskild begåvning kan fångas upp i alla miljöer, som exempelvis hur skolan kan fånga upp barn med särskild begåvning i minoritetsgrupper.

I förskolan beskriver man särskild begåvning utifrån upplevda svårigheter, till skillnad från att se särskild begåvning som en tillgång.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att förskolepersonal och rektorer inte lyfte något positivt med särskild begåvning utan att tyngdpunkten låg på individens svårigheter. Det finns också ibland en felaktig tro att de här barnen klarar sig själva i inlärningen, men de behöver stöd och utmaningar där de befinner sig. Genom föräldrarna förstod jag att det fanns ett stort lidande. Redan i lågstadieåldern kan barnen bli deprimerade, stänga av eller bli hemmasittare om de inte får tillgång till anpassningar och stöd. Det finns också ett starkt tryck att passa in i en norm och föräldrarna uttryckte att barnen ibland låtsades som att de inte kunde saker för att inte sticka ut och riskera utanförskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultatet kan vara underlag för beslutsfattare i utbildningsfrågor, personal inom förskolan och grundskolan, specialpedagoger, speciallärare och andra som är intresserade av de här frågorna kan också ha nytta av den. Även föräldrar som vill se hur andra föräldrar beskriver situationen.

Foto: Ulrika Sahlén, Umeå universitet

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev