2020-10-05 11:14  253 Dela:

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Många elever brottas med talängslan och lastar ofta sig själva för sina svårigheter. Men talängslan borde ses som en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer, konstaterar Maria Nilsson som undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Maria Nilsson
Maria Nilsson

Född 1968
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Young learners' perspectives on English classroom interaction: Foreign language anxiety and sense of agency in Swedish primary school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som språklärare i grundskolan och mött många elever som haft svårt att medverka i muntliga interaktioner. Det är en didaktisk utmaning som jag tror att många lärare känner igen. Talängslan påverkar inte bara elevens egen självbild och lärande, det påverkar också lärarens undervisning och övriga elever. Yngre elevers språkinlärning är relativt obeforskat, dagens pedagogik bygger på forskning kring äldre och vuxnas språkinlärning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur elever i årskurserna 2-5 tänker om språkinlärning i engelska och hur de upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter samt ljudinspelningar av gruppsamtal, totalt medverkar 225 elever från sex olika skolor. I enkäterna har eleverna fått svara på frågor om klassrumsrutiner som kan trigga talängslan, exempelvis hur känns det att inte förstå, om hur det känns att prata engelska inför klassen, om de gärna räcker upp handen. I gruppsamtalen fick barnen genom att dra lappar med samtalsämnen ur en burk, prata om hur de förväntar sig att undervisningen i engelska ska vara men också hur de upplever att den är. I de samtalen medverkade ingen vuxen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Talängslan är vanligt, resultaten visar att 18 procent av de tillfrågade eleverna ofta, alltid eller nästan alltid känner talängslan i samband med vanliga klassrumsmoment. Gruppsamtalen visar att eleverna är slående eniga om hur undervisningen bör gå till. De menar att det är viktigt att läraren pratar mycket engelska och att det inte är några problem att säga fel, ingen skrattar för det. Det viktiga är att våga och vilja kommunicera. Den här synen på undervisningen är med andra ord helt i linje med Lgr11.

– Samtidigt framtonar en annan bild. Talängsliga elever håller med sina klasskamrater men konstaterar likafullt: ”Jag vågar ändå inte prata. Även om jag vet att ingen skrattar känns det pinsamt om jag skulle säga fel.” ”Det är bra att läraren pratar mycket engelska men för mig kan det vara svårt att förstå ibland”. Många talängsliga eleverna lastar sig själva då de inte lever upp till sina förväntningar, och menar exempelvis att de själva har dåligt minne eller är fega.

– I avhandlingen pekar jag på att talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Talängslan skulle kunna motverkas genom små justeringar i undervisningen, exempelvis genom att ibland använda svenska och modersmål som resurser samt att öka elevernas taltid i smågrupper.

Vad överraskade dig?

– Som lärare i grunden kände jag igen en hel del och överraskades därför inte så mycket. Men jag förvånades över hur överens eleverna var om hur undervisningen borde gå till. Intressant var också att förslag som eleverna i min studie la fram, exempelvis mer tid till repetitioner och att öva med en kompis, är precis vad många samtida språkforskare framhåller.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i engelska, jag hoppas att resultaten kan knyta an till skolvardagen men också uppmuntra till reflektion och diskussion om hur nya grepp i undervisningen kan motverka talängslan och stärka självförtroendet hos yngre elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-05 11:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-14 11:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Engelska för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Här erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.