Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Många elever brottas med talängslan och lastar ofta sig själva för sina svårigheter. Men talängslan borde ses som en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer, konstaterar Maria Nilsson som undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Maria Nilsson
Maria Nilsson

Född 1968
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Young learners' perspectives on English classroom interaction: Foreign language anxiety and sense of agency in Swedish primary school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som språklärare i grundskolan och mött många elever som haft svårt att medverka i muntliga interaktioner. Det är en didaktisk utmaning som jag tror att många lärare känner igen. Talängslan påverkar inte bara elevens egen självbild och lärande, det påverkar också lärarens undervisning och övriga elever. Yngre elevers språkinlärning är relativt obeforskat, dagens pedagogik bygger på forskning kring äldre och vuxnas språkinlärning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur elever i årskurserna 2-5 tänker om språkinlärning i engelska och hur de upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter samt ljudinspelningar av gruppsamtal, totalt medverkar 225 elever från sex olika skolor. I enkäterna har eleverna fått svara på frågor om klassrumsrutiner som kan trigga talängslan, exempelvis hur känns det att inte förstå, om hur det känns att prata engelska inför klassen, om de gärna räcker upp handen. I gruppsamtalen fick barnen genom att dra lappar med samtalsämnen ur en burk, prata om hur de förväntar sig att undervisningen i engelska ska vara men också hur de upplever att den är. I de samtalen medverkade ingen vuxen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Talängslan är vanligt, resultaten visar att 18 procent av de tillfrågade eleverna ofta, alltid eller nästan alltid känner talängslan i samband med vanliga klassrumsmoment. Gruppsamtalen visar att eleverna är slående eniga om hur undervisningen bör gå till. De menar att det är viktigt att läraren pratar mycket engelska och att det inte är några problem att säga fel, ingen skrattar för det. Det viktiga är att våga och vilja kommunicera. Den här synen på undervisningen är med andra ord helt i linje med Lgr11.

– Samtidigt framtonar en annan bild. Talängsliga elever håller med sina klasskamrater men konstaterar likafullt: ”Jag vågar ändå inte prata. Även om jag vet att ingen skrattar känns det pinsamt om jag skulle säga fel.” ”Det är bra att läraren pratar mycket engelska men för mig kan det vara svårt att förstå ibland”. Många talängsliga eleverna lastar sig själva då de inte lever upp till sina förväntningar, och menar exempelvis att de själva har dåligt minne eller är fega.

– I avhandlingen pekar jag på att talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Talängslan skulle kunna motverkas genom små justeringar i undervisningen, exempelvis genom att ibland använda svenska och modersmål som resurser samt att öka elevernas taltid i smågrupper.

Vad överraskade dig?

– Som lärare i grunden kände jag igen en hel del och överraskades därför inte så mycket. Men jag förvånades över hur överens eleverna var om hur undervisningen borde gå till. Intressant var också att förslag som eleverna i min studie la fram, exempelvis mer tid till repetitioner och att öva med en kompis, är precis vad många samtida språkforskare framhåller.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i engelska, jag hoppas att resultaten kan knyta an till skolvardagen men också uppmuntra till reflektion och diskussion om hur nya grepp i undervisningen kan motverka talängslan och stärka självförtroendet hos yngre elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-05 11:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-14 11:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Engelska för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Här erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om, säger forskaren Špela Mežek.

Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

– Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått, säger Anna Ekström, som har undersökt hur studenters lärande inom textilhantverk.

Dagens engelskklassrum: en utmaning för lärarna

– Det finns elever som utan en enda dag av undervisning i engelska kan skriva helt korrekta meningar, säger Mikaela Björklund. Men det finns även en liten grupp elever för vilka engelska är ett främmande språk – och det ställer krav på lärarna.

Stöd från föräldrar och lärare centralt för dyslektiker

Hur påverkas ungdomars självkänsla, skoltrivsel och intelligens av dyslexi? Det undersöker psykologen Gunnel Ingesson i sin avhandling, som visar att tidig diagnos, stöd från hem och skola samt alternativa yrkesutbildningar har stor betydelse för ungdomarnas självbild och framtidstro.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.