”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Många gymnasieelever använder sig av kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det visar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Joakim Wendell
Joakim Wendell

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-21
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Teaching and Learning Historical Explanation: Teacher and Student Cases from Lower and Upper Secondary History

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i historia och svenska i botten och har undervisat i både grundskolan, gymnasiet och på komvux. Historiska förklaringar är en grundläggande del för hur elever förstår och lär sig historia. Som lärare såg jag att läroböcker ofta fokuserar på fakta snarare än tolkning och resonemang för att förklara historiska händelser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar. Jag har följt och observerat åtta högstadielärare samt fem gymnasielärares historieundervisning med fokus på hur de förklarar historiska skeenden. Vidare har drygt hundra högstadieelever samt närmare 140 gymnasieelever fått i uppgift att förklara Hitler och nazisternas övertagande i Tyskland. Uppgiften hade liknande design som de nationella proven och var anpassad efter respektive nivå, högstadiet och gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasielärare i högre grad betonar historiska förklaringar utifrån en vetenskaplig disciplin. Det vill säga att vikta olika orsaker mot varandra. Undervisningen blir därmed mer komplex och mindre faktaorienterad. Min studie visar att långt från alla lärare kopplar historiska förklaringar till nutid. Vissa lärare gör det och där syns ingen skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.

– Skillnaden i lärarnas undervisning framkommer desto mer i elevsvaren. Majoriteten av högstadieeleverna återberättar historia som fakta, medan eleverna på gymnasiet i betydligt högre utsträckning analyserar, tolkar och viktar olika förklaringar mot varandra.

Vad överraskade dig?

– Intressant är att många gymnasieelever använder kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det vill säga, de utvecklar resonemang genom ”tänk-om”frågor, där faktorer läggs till eller tas bort, ”vad hade hänt om/om inte?” Det vittnar om att gymnasielärare använder sig av kontrafaktiska resonemang i undervisningen då det kan vara ett spännande sätt att förstå och förklara historia.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare, forskare och skolpolitiker kan ha det. För lärare kan det vara intressant av att ta del av kollegors övervägande, strategier och metoder som beskrivs konkret i avhandling.

– Bidraget till forskningen handlar främst om att avhandlingen belyser att förklaringstänkande i undervisningspraktiken framstår som mer mångfacetterat och mindre rätlinjig än vad tidigare forskning visat. Resultaten synliggör också elevernas progression i ämnet, vilket kan vara av intresse för skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-27 10:37 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-04-06 11:08 av Emma Svensson


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Normer styr de nationella proven i skrivande

De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.

Betygen påverkar val av bostadsort

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Utbildning bidrar till psykiskt välmående

Annica Brännlunds avhandling visar att personer med högre utbildning lever ett hälsosammare liv och har ett starkare samhällsengagemang.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Kristina Hansson såg i sin forskning att ju mer skolan ekonomiserades, desto mindre inflytande fick lärarna över hur nya medier användes i undervisningen.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.