”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Många gymnasieelever använder sig av kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det visar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Joakim Wendell
Joakim Wendell

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-21
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Teaching and Learning Historical Explanation: Teacher and Student Cases from Lower and Upper Secondary History

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i historia och svenska i botten och har undervisat i både grundskolan, gymnasiet och på komvux. Historiska förklaringar är en grundläggande del för hur elever förstår och lär sig historia. Som lärare såg jag att läroböcker ofta fokuserar på fakta snarare än tolkning och resonemang för att förklara historiska händelser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar. Jag har följt och observerat åtta högstadielärare samt fem gymnasielärares historieundervisning med fokus på hur de förklarar historiska skeenden. Vidare har drygt hundra högstadieelever samt närmare 140 gymnasieelever fått i uppgift att förklara Hitler och nazisternas övertagande i Tyskland. Uppgiften hade liknande design som de nationella proven och var anpassad efter respektive nivå, högstadiet och gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasielärare i högre grad betonar historiska förklaringar utifrån en vetenskaplig disciplin. Det vill säga att vikta olika orsaker mot varandra. Undervisningen blir därmed mer komplex och mindre faktaorienterad. Min studie visar att långt från alla lärare kopplar historiska förklaringar till nutid. Vissa lärare gör det och där syns ingen skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.

– Skillnaden i lärarnas undervisning framkommer desto mer i elevsvaren. Majoriteten av högstadieeleverna återberättar historia som fakta, medan eleverna på gymnasiet i betydligt högre utsträckning analyserar, tolkar och viktar olika förklaringar mot varandra.

Vad överraskade dig?

– Intressant är att många gymnasieelever använder kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det vill säga, de utvecklar resonemang genom ”tänk-om”frågor, där faktorer läggs till eller tas bort, ”vad hade hänt om/om inte?” Det vittnar om att gymnasielärare använder sig av kontrafaktiska resonemang i undervisningen då det kan vara ett spännande sätt att förstå och förklara historia.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare, forskare och skolpolitiker kan ha det. För lärare kan det vara intressant av att ta del av kollegors övervägande, strategier och metoder som beskrivs konkret i avhandling.

– Bidraget till forskningen handlar främst om att avhandlingen belyser att förklaringstänkande i undervisningspraktiken framstår som mer mångfacetterat och mindre rätlinjig än vad tidigare forskning visat. Resultaten synliggör också elevernas progression i ämnet, vilket kan vara av intresse för skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-27 10:37 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 11:08 av


Relaterat

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!