”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Många gymnasieelever använder sig av kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det visar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i historia och svenska i botten och har undervisat i både grundskolan, gymnasiet och på komvux. Historiska förklaringar är en grundläggande del för hur elever förstår och lär sig historia. Som lärare såg jag att läroböcker ofta fokuserar på fakta snarare än tolkning och resonemang för att förklara historiska händelser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar. Jag har följt och observerat åtta högstadielärare samt fem gymnasielärares historieundervisning med fokus på hur de förklarar historiska skeenden. Vidare har drygt hundra högstadieelever samt närmare 140 gymnasieelever fått i uppgift att förklara Hitler och nazisternas övertagande i Tyskland. Uppgiften hade liknande design som de nationella proven och var anpassad efter respektive nivå, högstadiet och gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasielärare i högre grad betonar historiska förklaringar utifrån en vetenskaplig disciplin. Det vill säga att vikta olika orsaker mot varandra. Undervisningen blir därmed mer komplex och mindre faktaorienterad. Min studie visar att långt från alla lärare kopplar historiska förklaringar till nutid. Vissa lärare gör det och där syns ingen skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.

– Skillnaden i lärarnas undervisning framkommer desto mer i elevsvaren. Majoriteten av högstadieeleverna återberättar historia som fakta, medan eleverna på gymnasiet i betydligt högre utsträckning analyserar, tolkar och viktar olika förklaringar mot varandra.

Vad överraskade dig?

– Intressant är att många gymnasieelever använder kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det vill säga, de utvecklar resonemang genom ”tänk-om”frågor, där faktorer läggs till eller tas bort, ”vad hade hänt om/om inte?” Det vittnar om att gymnasielärare använder sig av kontrafaktiska resonemang i undervisningen då det kan vara ett spännande sätt att förstå och förklara historia.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare, forskare och skolpolitiker kan ha det. För lärare kan det vara intressant av att ta del av kollegors övervägande, strategier och metoder som beskrivs konkret i avhandling.

– Bidraget till forskningen handlar främst om att avhandlingen belyser att förklaringstänkande i undervisningspraktiken framstår som mer mångfacetterat och mindre rätlinjig än vad tidigare forskning visat. Resultaten synliggör också elevernas progression i ämnet, vilket kan vara av intresse för skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-27 10:37 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 11:08 av

Relaterat

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Intervju

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Intervju

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Intervju

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Intervju

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Intervju

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Intervju

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Intervju

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Intervju

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.