”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Många gymnasieelever använder sig av kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det visar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Joakim Wendell
Joakim Wendell

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-21
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Teaching and Learning Historical Explanation: Teacher and Student Cases from Lower and Upper Secondary History

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i historia och svenska i botten och har undervisat i både grundskolan, gymnasiet och på komvux. Historiska förklaringar är en grundläggande del för hur elever förstår och lär sig historia. Som lärare såg jag att läroböcker ofta fokuserar på fakta snarare än tolkning och resonemang för att förklara historiska händelser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar. Jag har följt och observerat åtta högstadielärare samt fem gymnasielärares historieundervisning med fokus på hur de förklarar historiska skeenden. Vidare har drygt hundra högstadieelever samt närmare 140 gymnasieelever fått i uppgift att förklara Hitler och nazisternas övertagande i Tyskland. Uppgiften hade liknande design som de nationella proven och var anpassad efter respektive nivå, högstadiet och gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasielärare i högre grad betonar historiska förklaringar utifrån en vetenskaplig disciplin. Det vill säga att vikta olika orsaker mot varandra. Undervisningen blir därmed mer komplex och mindre faktaorienterad. Min studie visar att långt från alla lärare kopplar historiska förklaringar till nutid. Vissa lärare gör det och där syns ingen skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.

– Skillnaden i lärarnas undervisning framkommer desto mer i elevsvaren. Majoriteten av högstadieeleverna återberättar historia som fakta, medan eleverna på gymnasiet i betydligt högre utsträckning analyserar, tolkar och viktar olika förklaringar mot varandra.

Vad överraskade dig?

– Intressant är att många gymnasieelever använder kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det vill säga, de utvecklar resonemang genom ”tänk-om”frågor, där faktorer läggs till eller tas bort, ”vad hade hänt om/om inte?” Det vittnar om att gymnasielärare använder sig av kontrafaktiska resonemang i undervisningen då det kan vara ett spännande sätt att förstå och förklara historia.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare, forskare och skolpolitiker kan ha det. För lärare kan det vara intressant av att ta del av kollegors övervägande, strategier och metoder som beskrivs konkret i avhandling.

– Bidraget till forskningen handlar främst om att avhandlingen belyser att förklaringstänkande i undervisningspraktiken framstår som mer mångfacetterat och mindre rätlinjig än vad tidigare forskning visat. Resultaten synliggör också elevernas progression i ämnet, vilket kan vara av intresse för skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-27 10:37 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 11:08 av


Relaterat

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)