Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur elevers flerspråkighet och kulturella mångfald kan användas som en resurs i lärandet. Det konstaterar Manuela Lupsa som undersökt hur lärare bearbetar och omsätter nya kunskaper under en fortbildning.

Manuela Lupsa
Manuela Lupsa

Född 1963
Bor i Lund

Disputerade 2022-04-01
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Till handling! En studie om att omsätta diskurser om flerspråkiga elevers lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i rumänska, latin, svenska och svenska som andraspråk i grunden. Min doktorandtjänst var kopplad till ett forskningsprojekt om interaktion för elevers språk- och identitetsutveckling. I projektet ingick en fortbildning för lärare, vilken kom att bli fokus för min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur tre lärare, en förskollärare och två grundskollärare, bearbetar om och omsätter nya kunskaper i sin undervisning. Avhandlingen bygger på en två år lång fortbildning. Jag har fokuserat på två pedagogiska synsätt som lärarna tar del av i den här fortbildningen. Det ena synsättet handlar om att flerspråkiga elevers kunskapsutveckling bäst sker genom undervisning som stöttar utvecklingen av svenska och av ämneskunskaper på svenska. Det andra synsättet handlar om att stötta elever att använda sin flerspråkighet och kulturella mångfald som en resurs i sitt lärande. Jag har följt de här tre lärarnas lärprocesser. Analyserna bygger dels på enkäter som gjordes före fortbildningens start, dels på inspelade lektioner samt kollegiala reflektionssamtal som lärarna hade vid fortbildningens slut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag ser att alla tre lärarna har en bred repertoar av strategier för att stötta elevernas utveckling i svenska och av ämneskunskaper på svenska. Men ingen av lärarna i studien arbetar med att stödja elevernas flerspråkighet och kulturella mångfald som resurser för sitt lärande. Däremot såg jag att detta synsätt diskuterades vid de kollegiala reflektionssamtalen, vilket vittnar om att lärarna ändå blivit medvetna om att flerspråkighet och kulturell mångfald kan användas som en resurs.

– Min slutsats är att det tar tid för lärare att förstå hur man kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande.

Vad överraskade dig?

– Det som mest överraskade mig var lärarnas stora engagemang. Trots att de fick ägna sin fritid åt att läsa kurslitteraturen behöll de sitt engagemang under hela kursen, det imponerade på mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att ämnet kan intressera alla lärare eftersom alla lärare, oavsett skolform, är ålagda att arbeta med elevernas språk- och kunskapsutveckling. Men jag hoppas även att skolledare och skolmyndigheter har nytta av dem.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-18 15:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-19 14:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Skolportens konferensen innehåller sju föreläsningar om b.la. formativ kartläggning av elevers läsfärdighet och assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september!

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller på gymnasiet. Vi diskuterar b.la. ämnets komplexitet, grammatikundervisning och litteraturdidaktik. Delta på plats i Stockholm 29–30 sept eller via webbkonferensen 10–24 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31/8!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)