Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur elevers flerspråkighet och kulturella mångfald kan användas som en resurs i lärandet. Det konstaterar Manuela Lupsa som undersökt hur lärare bearbetar och omsätter nya kunskaper under en fortbildning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i rumänska, latin, svenska och svenska som andraspråk i grunden. Min doktorandtjänst var kopplad till ett forskningsprojekt om interaktion för elevers språk- och identitetsutveckling. I projektet ingick en fortbildning för lärare, vilken kom att bli fokus för min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur tre lärare, en förskollärare och två grundskollärare, bearbetar om och omsätter nya kunskaper i sin undervisning. Avhandlingen bygger på en två år lång fortbildning. Jag har fokuserat på två pedagogiska synsätt som lärarna tar del av i den här fortbildningen. Det ena synsättet handlar om att flerspråkiga elevers kunskapsutveckling bäst sker genom undervisning som stöttar utvecklingen av svenska och av ämneskunskaper på svenska. Det andra synsättet handlar om att stötta elever att använda sin flerspråkighet och kulturella mångfald som en resurs i sitt lärande. Jag har följt de här tre lärarnas lärprocesser. Analyserna bygger dels på enkäter som gjordes före fortbildningens start, dels på inspelade lektioner samt kollegiala reflektionssamtal som lärarna hade vid fortbildningens slut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag ser att alla tre lärarna har en bred repertoar av strategier för att stötta elevernas utveckling i svenska och av ämneskunskaper på svenska. Men ingen av lärarna i studien arbetar med att stödja elevernas flerspråkighet och kulturella mångfald som resurser för sitt lärande. Däremot såg jag att detta synsätt diskuterades vid de kollegiala reflektionssamtalen, vilket vittnar om att lärarna ändå blivit medvetna om att flerspråkighet och kulturell mångfald kan användas som en resurs.

– Min slutsats är att det tar tid för lärare att förstå hur man kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande.

Vad överraskade dig?

– Det som mest överraskade mig var lärarnas stora engagemang. Trots att de fick ägna sin fritid åt att läsa kurslitteraturen behöll de sitt engagemang under hela kursen, det imponerade på mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att ämnet kan intressera alla lärare eftersom alla lärare, oavsett skolform, är ålagda att arbeta med elevernas språk- och kunskapsutveckling. Men jag hoppas även att skolledare och skolmyndigheter har nytta av dem.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-18 15:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-19 14:27 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Intervju

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Intervju

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Konferens

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Intervju

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Intervju

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Intervju

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Intervju

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Intervju

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Intervju

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Intervju

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Intervju

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Intervju

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Intervju

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Intervju

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Intervju

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.