Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens, tävlingsinslag och rangordning motverkas också genusmönster. Det konstaterar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Inga Oliynyk
Inga Oliynyk

Född 1974
Bor i Karlskrona

Disputerade 2021-12-03
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Man vill ju ha med sig alla eleverna i undervisningen: Didaktiska val och genusmönster i skolämnet Idrott och hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i idrott och hälsa. När jag läste forskning som visade att vi lärare i idrott och hälsa bemöter flickor och pojkar olika tänkte jag att ”är det verkligen så, det kan inte gälla mig”. Trodde jag. Det här väckte frågor som jag kände att jag ville undersöka närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur genusmönster rent praktiskt reproduceras men också motverkas i ämnet idrott och hälsa, genom att studera lärares didaktiska val. Avhandlingen bygger på observationer av 14 lärares lektioner i idrott och hälsa för elever i årkurs 1-9. Lärarna arbetar på olika skolor i södra Sverige. Direkt efter den observerade lektionen har jag tillsammans med läraren steg för steg gått igenom vad läraren gör i sin undervisning för att sedan kunna analysera detta utifrån ett genusperspektiv. Jag har ställt öppna frågor och läraren har har fått berätta om de didaktiska val han eller hon gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare reflekterar kring rådande genusmönster och att flickor och pojkar kan bemötas olika i skolan. Det är också något som lärarna vill motverka. Det här resultatet är intressant eftersom det visar en förändring i relation till tidigare forskning som visar att lärare inte är medvetna om genusmönster.

– Resultaten visar att genusmönster reproduceras när undervisningen innehåller tävlingar, rangordningar eller konkurrens. Med de inslagen kan undervisningen inte bli jämlik, för här kommer alltid vissa elever att hamna i bakgrunden. Avhandlingen visar också att genusmönster reproduceras om läraren kategoriserar eleverna i grupper om exempelvis ”fotbollsgrabbarna”, ”danstjejerna” eller ”de blyga flickorna”. Förklaringen är att kategoriseringar förstärker ett antagande. Med andra ord: när lärare anpassar sin undervisning efter elevkategorierna utgår de från stereotypa uppfattningarna om flickors och pojkars förväntade egenskaper och intressen. På så sätt reproduceras de traditionella genusmönster. Sammanfattningsvis visar mina resultat att det är i undervisningen – i aktiviteterna och arbetsformerna – som genusmönster skapas och det är således också där som de kan omförhandlas och förändras.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av komplexiteten som lärarna möter i sin vardag och där genusaspekten bara är en relativt liten del. Lärare gör didaktiska val varenda minut utifrån aspekter som lokaler, utemiljöer, materialval, elevernas fritidsintressen, deras mognad, och antalet pojkar och flickor i klassen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag är glad om resultaten kan bidra till ökad kunskap hos mina kollegor, blivande lärare i idrott och hälsa, fritidspedagoger, idrottsledare och övriga lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-02 17:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 13:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser