Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens, tävlingsinslag och rangordning motverkas också genusmönster. Det konstaterar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Inga Oliynyk
Inga Oliynyk

Född 1974
Bor i Karlskrona

Disputerade 2021-12-03
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Man vill ju ha med sig alla eleverna i undervisningen: Didaktiska val och genusmönster i skolämnet Idrott och hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i idrott och hälsa. När jag läste forskning som visade att vi lärare i idrott och hälsa bemöter flickor och pojkar olika tänkte jag att ”är det verkligen så, det kan inte gälla mig”. Trodde jag. Det här väckte frågor som jag kände att jag ville undersöka närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur genusmönster rent praktiskt reproduceras men också motverkas i ämnet idrott och hälsa, genom att studera lärares didaktiska val. Avhandlingen bygger på observationer av 14 lärares lektioner i idrott och hälsa för elever i årkurs 1-9. Lärarna arbetar på olika skolor i södra Sverige. Direkt efter den observerade lektionen har jag tillsammans med läraren steg för steg gått igenom vad läraren gör i sin undervisning för att sedan kunna analysera detta utifrån ett genusperspektiv. Jag har ställt öppna frågor och läraren har har fått berätta om de didaktiska val han eller hon gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare reflekterar kring rådande genusmönster och att flickor och pojkar kan bemötas olika i skolan. Det är också något som lärarna vill motverka. Det här resultatet är intressant eftersom det visar en förändring i relation till tidigare forskning som visar att lärare inte är medvetna om genusmönster.

– Resultaten visar att genusmönster reproduceras när undervisningen innehåller tävlingar, rangordningar eller konkurrens. Med de inslagen kan undervisningen inte bli jämlik, för här kommer alltid vissa elever att hamna i bakgrunden. Avhandlingen visar också att genusmönster reproduceras om läraren kategoriserar eleverna i grupper om exempelvis ”fotbollsgrabbarna”, ”danstjejerna” eller ”de blyga flickorna”. Förklaringen är att kategoriseringar förstärker ett antagande. Med andra ord: när lärare anpassar sin undervisning efter elevkategorierna utgår de från stereotypa uppfattningarna om flickors och pojkars förväntade egenskaper och intressen. På så sätt reproduceras de traditionella genusmönster. Sammanfattningsvis visar mina resultat att det är i undervisningen – i aktiviteterna och arbetsformerna – som genusmönster skapas och det är således också där som de kan omförhandlas och förändras.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av komplexiteten som lärarna möter i sin vardag och där genusaspekten bara är en relativt liten del. Lärare gör didaktiska val varenda minut utifrån aspekter som lokaler, utemiljöer, materialval, elevernas fritidsintressen, deras mognad, och antalet pojkar och flickor i klassen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag är glad om resultaten kan bidra till ökad kunskap hos mina kollegor, blivande lärare i idrott och hälsa, fritidspedagoger, idrottsledare och övriga lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-02 17:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 13:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.