Teater en resurs för lärande
Genom att arbeta med teater i undervisningen får elever möjlighet att utforska teman i läroplanen samtidigt som de utvecklar social förståelse, empati, kritiskt tänkande, och får lära sig att kommunicera. Det visar Nina Dahl-Tallgrens avhandling.
Bor i Malax, Finland
Född år 1981
Disputerade 2024-10-25
vid Åbo Akademi
Towards a performative pedagogy. An educational design study of three Theatre-In-Education programmes
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Intresset för teater har funnits med mig länge och jag ville se om det var möjligt att skapa en teaterföreställning som kan väcka nyfikenhet och samtidigt skapa utrymme att utforska teman som ingår i läroplanen. Det finns en kunskapslucka i lärarutbildningen vad gäller att bredda användningen av olika konstformer pedagogiskt och didaktiskt. Ofta är arbetet inriktat på de konstformer som finns som självständiga ämnen i läroplanen, som i Finland är musik, bildkonst och slöjd. Med min forskning ville jag undersöka om teaterkonst kan ha en potential för lärande.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om teater i undervisningen. Vi har skapat tre teaterprogram tillsammans med en teaterinstitution, Wasa Teater. Det var viktigt att arbetet skulle vara samhällsförankrat för att ungdomarna skulle känna att det var meningsfullt. I teaterprogrammen fick eleverna via konsten utforska kunskaper utifrån tre olika teman: sociala medier, ensamhet och hållbarhet. Vi gjorde ett förarbete, en föreställning och ett efterarbete där eleverna tillsammans med lärare fick reflektera över vilken kunskap de hade producerat.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det viktigaste resultatet är att jag har hittat en modell för hur man kan undervisa med konsten i fokus som en resurs för lärandet, och hur man som lärare kan vägleda eleverna och ställa öppna frågor så att de nyfiket kan fördjupa sig inom ett tema. Istället för att eleverna enbart sitter passivt och läser och skriver får de aktivt utforska sin kunskap estetiskt till exempel genom rollspel. Det blir ett kroppsligt lärande där eleverna får möjlighet att utveckla social förståelse, kritiskt tänkande och ett empatiskt förhållningssätt, samt lära sig att kommunicera. Eleverna som deltog tyckte att det var utmanande men också berikande.
– Lärarna å sin sida upplevde att det var intressant att arbeta ämnesöverskridande tillsammans med en kulturinstitution. De uttryckte också att de saknar kunskap om konstformer som inte ingår i den nationella läroplanen och att de gärna vill lära sig mer om dem. Samtidigt tyckte vissa lärare att det var utmanande och svårt att undervisa med konst på det här sättet. De upplevde att de var utanför sin bekvämlighetszon, eftersom de fick anta en ny roll som pedagog där man utforskar kunskap tillsammans med eleverna och måste visa sig sårbar och våga göra fel. Det kunde kännas obekvämt för dem, samtidigt som man kanske behöver bli lite obekväm för att lära sig något nytt, och den balansgången var utmanande för lärarna.
Lärarna var också väldigt imponerade över hur motiverade eleverna var att lära sig när de fick arbeta med konsten som en resurs för lärande.
Nina Dahl-Tallgren
Vad överraskade dig?
– Eleverna var mellan tretton och nitton år och jag hade inte väntat mig att de skulle bli så engagerade genom rollspel, tills jag förstod att det är jätteviktigt för dem att få vara delaktiga och aktiva i undervisningen. Det överraskade mig också att lärarna var så pass positiva och att de uttrycker att de vill ha mer kunskap om konstnärliga processer i lärarutbildningen och i skolan. Lärarna var också väldigt imponerade över hur motiverade eleverna var att lära sig när de fick arbeta med konsten som en resurs för lärande.
Vem har nytta av dina resultat?
– Konstutbildningar och lärarutbildningar har stor nytta av resultaten. De är också intressanta för politiker och för de som arbetar med läroplansutveckling. Jag tänker naturligtvis också att de är intressanta för pedagoger på fältet som kan få inspiration till hur man exempelvis kan implementera mer teaterkonst i undervisningen.