Dela:

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

Undervisning i NO för döva och hörselskadade innebär att både lärare och elever pendlar fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken är en tydlig resurs och fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl som forskar i ämnet.

Camilla Lindahl
Camilla Lindahl

Född 1969

i Stockholm

Disputerade 2015-10-25

vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Tecken av betydelse. En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i matematik och naturvetenskap i klass 4-9 där jag undervisar döva och hörselskadade barn. Jag är själv döv och tvåspråkig, teckenspråk samt det skrivna svenska språket, vilka är de två språk som används i undervisningen. Intresset väcktes genom de diskussioner som ibland uppstår när de olika språken kan ge olika mening. Jag blev nyfiken på vad den här tvåspråkigheten innebär för lärandet i NO och hur språken används av elever och lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om hur de olika språken kan användas som resurser i dialogen i NO-klassrummet då målsättningen är att döva och hörselskadade ska lära sig ämnet fullvärdigt på båda språk. Jag har filmat 17 NO-klasser där samtliga lärare och elever är döva eller hörselskadade med teckenspråk som förstaspråk. Jag har framför allt studerat hur de båda språken interagerar med varandra och lärare och elever använder dem för att skapa gemensam mening för ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både elever och lärare visar på en bred språkrepertoar, de använder både teckenspråk och svenska samtidigt i NO-undervisningen. Detta sker steglöst, det blir ett slags vridande och vändande på olika begrepp där de båda språken interagerar och används för att förtydliga och fördjupa ämneskunskaperna. Båda språken fyller i det som saknas i det andra språket, ett specifikt ord eller ett specifikt tecken. Det sker hela tiden en diskussion i klassen för att hitta en gemensam mening i naturvetenskap. Att stanna upp och resonera kring språkens olika mening fyller en viktig funktion i lärandet.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så tydligt hur de naturliga, flytande övergångarna mellan språken var en drivande faktor i dialogen. Ibland tillför teckenspråket en mening som bygger vidare från det svenska språket. Ibland tecknas meningar på svenska ord för ord.

Vem har nytta av dina resultat?

– Inte bara lärare som undervisar döva och hörselskadade utan alla lärare som undervisar flerspråkiga elever. Mina resultat visar att det är en tillgång att kunna använda flera språk för fördjupad förståelse i undervisningsämnet.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-13 12:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-22 14:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Livliga diskussioner när naturvetenskap kopplas till samhällsfrågor

Genom att låta eleverna diskutera kontroversiella samhällsfrågor med koppling till bioteknik, fick grundskollärare Birgitta Berne fart på diskussionen i klassrummet. Även elever som vanligtvis var tysta, tog plötsligt plats i samtalet.

Kommunikation i NO-klassrummet

Miranda Rocksén har forskat om hur kommunikationen mellan lärare och elever ser ut i NO-klassrummet. Hennes studie visar bland annat att kommunikationen kan bli en utmaning för lärare och elever när ett begrepp har en betydelse i vardagen och en annan i det naturvetenskapliga språket.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer