Dela:

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

Undervisning i NO för döva och hörselskadade innebär att både lärare och elever pendlar fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken är en tydlig resurs och fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl som forskar i ämnet.

Camilla Lindahl
Camilla Lindahl

Född 1969

i Stockholm

Disputerade 2015-10-25

vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Tecken av betydelse. En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i matematik och naturvetenskap i klass 4-9 där jag undervisar döva och hörselskadade barn. Jag är själv döv och tvåspråkig, teckenspråk samt det skrivna svenska språket, vilka är de två språk som används i undervisningen. Intresset väcktes genom de diskussioner som ibland uppstår när de olika språken kan ge olika mening. Jag blev nyfiken på vad den här tvåspråkigheten innebär för lärandet i NO och hur språken används av elever och lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om hur de olika språken kan användas som resurser i dialogen i NO-klassrummet då målsättningen är att döva och hörselskadade ska lära sig ämnet fullvärdigt på båda språk. Jag har filmat 17 NO-klasser där samtliga lärare och elever är döva eller hörselskadade med teckenspråk som förstaspråk. Jag har framför allt studerat hur de båda språken interagerar med varandra och lärare och elever använder dem för att skapa gemensam mening för ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både elever och lärare visar på en bred språkrepertoar, de använder både teckenspråk och svenska samtidigt i NO-undervisningen. Detta sker steglöst, det blir ett slags vridande och vändande på olika begrepp där de båda språken interagerar och används för att förtydliga och fördjupa ämneskunskaperna. Båda språken fyller i det som saknas i det andra språket, ett specifikt ord eller ett specifikt tecken. Det sker hela tiden en diskussion i klassen för att hitta en gemensam mening i naturvetenskap. Att stanna upp och resonera kring språkens olika mening fyller en viktig funktion i lärandet.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så tydligt hur de naturliga, flytande övergångarna mellan språken var en drivande faktor i dialogen. Ibland tillför teckenspråket en mening som bygger vidare från det svenska språket. Ibland tecknas meningar på svenska ord för ord.

Vem har nytta av dina resultat?

– Inte bara lärare som undervisar döva och hörselskadade utan alla lärare som undervisar flerspråkiga elever. Mina resultat visar att det är en tillgång att kunna använda flera språk för fördjupad förståelse i undervisningsämnet.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-13 12:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-22 14:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Livliga diskussioner när naturvetenskap kopplas till samhällsfrågor

Genom att låta eleverna diskutera kontroversiella samhällsfrågor med koppling till bioteknik, fick grundskollärare Birgitta Berne fart på diskussionen i klassrummet. Även elever som vanligtvis var tysta, tog plötsligt plats i samtalet.

Kommunikation i NO-klassrummet

Miranda Rocksén har forskat om hur kommunikationen mellan lärare och elever ser ut i NO-klassrummet. Hennes studie visar bland annat att kommunikationen kan bli en utmaning för lärare och elever när ett begrepp har en betydelse i vardagen och en annan i det naturvetenskapliga språket.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.