Dela:

Teknik påverkar synen på lärande

När ny teknik kommer in i skolan påverkas inte bara sättet vi lär på, utan även synen på lärande. Det visar Lars Norqvists avhandling.

Lars Norqvist
Lars Norqvist

Född 1973
i Umeå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Framing perceived values of education: when perspectives of learning and ICTs are related

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Parallellt med att jag jobbat som lärare har jag arbetat åt Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor med en metod för att synliggöra och dokumentera lärande. Jag ville se hur man kan öka intresset och värdet av lärandet hos till exempel den lärande individen, läraren eller skolledaren, kopplat till informations- och kommunikationsteknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärande i formell och icke formell utbildning, utifrån de lärande individernas perspektiv. I en dansk skola med barn mellan 7 och 14 år där man arbetar med surfplattor har barnen fått ta bilder på vad de uppfattar som ”bra” lärandesituationer. Bilderna gav mig och kollegan Andreas Olsson en bra ingång när vi intervjuade barnen. Dessutom har jag intervjuat volontärer från nio olika länder som deltagit i Erasmus + utbytesprogram Youth.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att synen på lärande styr hur man använder surfplattan, men att det också kan vara tvärtom – att det är synen på hur man kan använda surfplattan som avgör hur lärande uppfattas. Tycker läraren att jobbet handlar om att stå längst fram och berätta, och att eleverna inte ska ta reda på saker själva, då behövs inte plattan. Om läraren däremot menar att det går bra att hitta information på annat sätt, då blir det vad lärande är. Men olika situationer kräver olika typer av lärande och som lärare fattar du dagligen beslut om hur eleverna ska lära sig. Då för man över sin syn på lärande till barnen. Den synen påverkar det upplevda värdet av lärandet och utbildningen man får.

Vad överraskade dig?

– Att det är en utmaning att hantera lärande i förhållande till informationsteknologin. Särskilt i skolan borde det gå att diskutera lärande helt separat från tekniken men teknik och surfplattor påverkar synen på lärande så mycket att den kan förklaras med just hur man ser på tekniken. Vi växer upp parallellt med tekniken, den påverkar oss och det händer något då olika synsätt på lärande relateras till perspektiven information, kommunikation och teknologi.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan exempelvis vara lärare som vill bli medvetna om hur de använder surfplattor i förhållande till elevers lärande, dels skolledningen som fattar beslut om vad man köper in och vilken vidareutbildning personalen får. Och även kommunpolitiker som fattar beslut som rör lärande och utbildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-13 09:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.