Teknik påverkar synen på lärande

När ny teknik kommer in i skolan påverkas inte bara sättet vi lär på, utan även synen på lärande. Det visar Lars Norqvists avhandling.

Lars Norqvist
Lars Norqvist

Född 1973
i Umeå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Framing perceived values of education: when perspectives of learning and ICTs are related

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Parallellt med att jag jobbat som lärare har jag arbetat åt Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor med en metod för att synliggöra och dokumentera lärande. Jag ville se hur man kan öka intresset och värdet av lärandet hos till exempel den lärande individen, läraren eller skolledaren, kopplat till informations- och kommunikationsteknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärande i formell och icke formell utbildning, utifrån de lärande individernas perspektiv. I en dansk skola med barn mellan 7 och 14 år där man arbetar med surfplattor har barnen fått ta bilder på vad de uppfattar som ”bra” lärandesituationer. Bilderna gav mig och kollegan Andreas Olsson en bra ingång när vi intervjuade barnen. Dessutom har jag intervjuat volontärer från nio olika länder som deltagit i Erasmus + utbytesprogram Youth.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att synen på lärande styr hur man använder surfplattan, men att det också kan vara tvärtom – att det är synen på hur man kan använda surfplattan som avgör hur lärande uppfattas. Tycker läraren att jobbet handlar om att stå längst fram och berätta, och att eleverna inte ska ta reda på saker själva, då behövs inte plattan. Om läraren däremot menar att det går bra att hitta information på annat sätt, då blir det vad lärande är. Men olika situationer kräver olika typer av lärande och som lärare fattar du dagligen beslut om hur eleverna ska lära sig. Då för man över sin syn på lärande till barnen. Den synen påverkar det upplevda värdet av lärandet och utbildningen man får.

Vad överraskade dig?

– Att det är en utmaning att hantera lärande i förhållande till informationsteknologin. Särskilt i skolan borde det gå att diskutera lärande helt separat från tekniken men teknik och surfplattor påverkar synen på lärande så mycket att den kan förklaras med just hur man ser på tekniken. Vi växer upp parallellt med tekniken, den påverkar oss och det händer något då olika synsätt på lärande relateras till perspektiven information, kommunikation och teknologi.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan exempelvis vara lärare som vill bli medvetna om hur de använder surfplattor i förhållande till elevers lärande, dels skolledningen som fattar beslut om vad man köper in och vilken vidareutbildning personalen får. Och även kommunpolitiker som fattar beslut som rör lärande och utbildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-13 09:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.