Teknik påverkar synen på lärande

När ny teknik kommer in i skolan påverkas inte bara sättet vi lär på, utan även synen på lärande. Det visar Lars Norqvists avhandling.

Lars Norqvist
Lars Norqvist

Född 1973
i Umeå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Framing perceived values of education: when perspectives of learning and ICTs are related

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Parallellt med att jag jobbat som lärare har jag arbetat åt Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor med en metod för att synliggöra och dokumentera lärande. Jag ville se hur man kan öka intresset och värdet av lärandet hos till exempel den lärande individen, läraren eller skolledaren, kopplat till informations- och kommunikationsteknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärande i formell och icke formell utbildning, utifrån de lärande individernas perspektiv. I en dansk skola med barn mellan 7 och 14 år där man arbetar med surfplattor har barnen fått ta bilder på vad de uppfattar som ”bra” lärandesituationer. Bilderna gav mig och kollegan Andreas Olsson en bra ingång när vi intervjuade barnen. Dessutom har jag intervjuat volontärer från nio olika länder som deltagit i Erasmus + utbytesprogram Youth.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att synen på lärande styr hur man använder surfplattan, men att det också kan vara tvärtom – att det är synen på hur man kan använda surfplattan som avgör hur lärande uppfattas. Tycker läraren att jobbet handlar om att stå längst fram och berätta, och att eleverna inte ska ta reda på saker själva, då behövs inte plattan. Om läraren däremot menar att det går bra att hitta information på annat sätt, då blir det vad lärande är. Men olika situationer kräver olika typer av lärande och som lärare fattar du dagligen beslut om hur eleverna ska lära sig. Då för man över sin syn på lärande till barnen. Den synen påverkar det upplevda värdet av lärandet och utbildningen man får.

Vad överraskade dig?

– Att det är en utmaning att hantera lärande i förhållande till informationsteknologin. Särskilt i skolan borde det gå att diskutera lärande helt separat från tekniken men teknik och surfplattor påverkar synen på lärande så mycket att den kan förklaras med just hur man ser på tekniken. Vi växer upp parallellt med tekniken, den påverkar oss och det händer något då olika synsätt på lärande relateras till perspektiven information, kommunikation och teknologi.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan exempelvis vara lärare som vill bli medvetna om hur de använder surfplattor i förhållande till elevers lärande, dels skolledningen som fattar beslut om vad man köper in och vilken vidareutbildning personalen får. Och även kommunpolitiker som fattar beslut som rör lärande och utbildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-13 09:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.