Teknik påverkar synen på lärande

När ny teknik kommer in i skolan påverkas inte bara sättet vi lär på, utan även synen på lärande. Det visar Lars Norqvists avhandling.

Lars Norqvist
Lars Norqvist

Född 1973
i Umeå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Framing perceived values of education: when perspectives of learning and ICTs are related

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Parallellt med att jag jobbat som lärare har jag arbetat åt Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor med en metod för att synliggöra och dokumentera lärande. Jag ville se hur man kan öka intresset och värdet av lärandet hos till exempel den lärande individen, läraren eller skolledaren, kopplat till informations- och kommunikationsteknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärande i formell och icke formell utbildning, utifrån de lärande individernas perspektiv. I en dansk skola med barn mellan 7 och 14 år där man arbetar med surfplattor har barnen fått ta bilder på vad de uppfattar som ”bra” lärandesituationer. Bilderna gav mig och kollegan Andreas Olsson en bra ingång när vi intervjuade barnen. Dessutom har jag intervjuat volontärer från nio olika länder som deltagit i Erasmus + utbytesprogram Youth.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att synen på lärande styr hur man använder surfplattan, men att det också kan vara tvärtom – att det är synen på hur man kan använda surfplattan som avgör hur lärande uppfattas. Tycker läraren att jobbet handlar om att stå längst fram och berätta, och att eleverna inte ska ta reda på saker själva, då behövs inte plattan. Om läraren däremot menar att det går bra att hitta information på annat sätt, då blir det vad lärande är. Men olika situationer kräver olika typer av lärande och som lärare fattar du dagligen beslut om hur eleverna ska lära sig. Då för man över sin syn på lärande till barnen. Den synen påverkar det upplevda värdet av lärandet och utbildningen man får.

Vad överraskade dig?

– Att det är en utmaning att hantera lärande i förhållande till informationsteknologin. Särskilt i skolan borde det gå att diskutera lärande helt separat från tekniken men teknik och surfplattor påverkar synen på lärande så mycket att den kan förklaras med just hur man ser på tekniken. Vi växer upp parallellt med tekniken, den påverkar oss och det händer något då olika synsätt på lärande relateras till perspektiven information, kommunikation och teknologi.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan exempelvis vara lärare som vill bli medvetna om hur de använder surfplattor i förhållande till elevers lärande, dels skolledningen som fattar beslut om vad man köper in och vilken vidareutbildning personalen får. Och även kommunpolitiker som fattar beslut som rör lärande och utbildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-13 09:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.