Tekniken har inte förändrat historieundervisningen
Trots stora satsningar på digitalisering fortsätter lärarna att undervisa på samma sätt som förut. Det visar Mikael Bruérs undersökning av hur historielärare på högstadiet arbetar med digitala verktyg.

Bor i Växjö
Född 1977
Disputerade 2026-05-22
vid Malmö universitet
Mellan tradition och innovation. Historielärares arbete med digital teknik
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag var historielärare under de stora satsningarna på digitalisering i början av 2010-talet och blev väldigt intresserad av hur digital teknologi kan användas i undervisningen. Men redan då tyckte jag att tekniken skulle användas för att göra saker bättre – inte för sin egen skull. När jag sedan fick möjlighet att söka en forskartjänst ville jag därför ta reda på hur digitaliseringen har påverkat undervisningen ute i skolorna.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur historielärare undervisar med digital teknik: Vilka former får undervisningen? Hur påverkas innehållet? Vilken teknik används och på vilket sätt? I avhandlingen har jag gjort en enkätstudie som omfattar nästan 10 procent av alla historielärare på högstadiet. Med intervjuer och klassrumsobservationer har jag också tagit reda på hur några av de mest digitaliserade lärarna jobbar. Analysen kretsar kring hur undervisningen kan utveckla elevernas historiemedvetenhet och historiska tänkande. En viktig utgångspunkt är det teoretiska ramverket TPACK, som beskriver samspelet mellan teknik och andra delar av undervisningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att digitaliseringen inte har lett till några substantiella förändringar som bidrar till att utveckla elevernas kunskaper. Undervisningen domineras fortfarande fullständigt av lärares föreläsningar och egen läsning i läroböcker. Tekniken används mest för att stödja denna traditionella undervisning med Powerpoint-presentationer, molntjänster för att dela ut material samt ibland digitala läromedel i stället för fysiska läroböcker.
– Jag tror att undervisningen med digital teknik skulle se annorlunda ut om historielärarna fick mer ämnesdidaktisk fortbildning och mer inflytande över vilka verktyg som köps in. Elevernas historiemedvetande skulle till exempel kunna utvecklas med hjälp av interaktiva tidslinjer som kopplar ihop olika händelser i tiden och som orsakskedjor. Eleverna skulle också kunna jobba med digitala källarkiv eller ämnesdidaktiskt designade spel.
Jag tror att undervisningen med digital teknik skulle se annorlunda ut om historielärarna fick mer ämnesdidaktisk fortbildning och mer inflytande över vilka verktyg som köps in.
Mikael Bruér
Vad överraskade dig?
– Att det har hänt så lite i historieundervisningen. När jag gick igenom enkätsvaren såg jag att dagens undervisning i väldigt stor utsträckning är likadan som den undervisning jag fick som tonåring.
Vem har nytta av dina resultat?
– Historielärare. I avsnitten om hur man kan utveckla elevernas historiemedvetande samt i slutdiskussionen finns det rätt mycket matnyttigt som skulle kunna appliceras direkt i undervisningen. Men även beslutsfattare skulle kunna ha stor användning av min avhandling, eftersom resultaten pekar på flera konkreta problem i skolan som skulle gå att lösa om bara viljan och ambitionen finns.
Relaterade länkar

Elevhälsa
Åk F–Gy Matematik i förskolan
Fsk