Dela:

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det måste till kompetensutveckling för elever, lärare och skolledare för att kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande och skolutveckling, visar Marcia Håkansson Lindqvists avhandling.

Marcia Håkansson Lindqvist
Marcia Håkansson Lindqvist

Född 1962
i Durham, NH, USA

Disputerade 2015-10-30
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Conditions for Technology Enhanced Learning and Educational Change. A case study of a 1:1 initiative

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge i skolans värld, både som lärare och rektor. Tidigare jobbade jag inom bank och finans och jag upplevde att det inte var så lätt att komma in i skolans värld, som är väldigt komplex. Jag intresserade mig för den komplexiteten och ville undersöka hur man arbetar med IKT i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningar för teknikstött lärande och om att hitta det lilla extra via teknologin. Jag har studerat ett 1:1 initiativ och tittat på användningen av tekniken i klassrummet. Projektet är ett samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet där jag har studerat två klasser i en grundskola och två klasser på en gymnasieskola, en klass på ett teoretiskt program och en klass på ett praktiskt program. Jag har följt klasserna från årskurs 7 till 9 respektive årskurs 1 till 3 på gymnasiet. Jag har använt en modell som heter Ecology of Resources (Luckin, 2010).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det måste till kompetensutveckling på alla nivåer för att man ska kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande – för elever, lärare och skolledare. Om lärare får kompetensutveckling har de möjlighet att använda teknologin på ett reflekterat sätt och utforma uppgifter så att eleverna i sin tur kan använda teknologin på ett genomtänkt sätt. Skolledare behöver kompetensutveckling för att kunna styra och leda 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar på ett bra sätt. Det kräver nya former av kompetensutveckling för skolledare.

– Min studie visar också att det behövs utbildning för elever att använda datorn mer som ett pedagogiskt verktyg. De är duktiga på att exempelvis söka information men de behöver träna på att kritiskt granska information. Lärare behöver också bli bättre på att ta in elevernas kompetens i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– En lärare kan arbeta med att utforma bra uppgifter med datorn i klassrummet. Men om det kommer 22 elever till en lektion varav 19 har dator med sig och 4 inte har dator med sig så måste läraren omformulera uppgiften för de fyra eleverna på stående fot, vilket inte är så lätt. Jag blev också överraskad av variationen mellan olika klassrum. En del klassrum var väldigt digitaliserade och i andra klassrum var en endast papper och penna som gällde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och skolledare kan läsa och känna igen sig. Även föräldrar kan ta del av resultaten och få insikt i hur det fungerar i klassrummet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-07 10:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-10 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Nätstudier kan bidra till fördjupad förståelse

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.