Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Publicerad:2015-12-07
Uppdaterad:2015-12-10
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Marcia Håkansson Lindqvist

Född 1962
i Durham, NH, USA

Disputerade 2015-10-30
vid Umeå universitet

Avhandling

Conditions for Technology Enhanced Learning and Educational Change. A case study of a 1:1 initiative

Det måste till kompetensutveckling för elever, lärare och skolledare för att kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande och skolutveckling, visar Marcia Håkansson Lindqvists avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge i skolans värld, både som lärare och rektor. Tidigare jobbade jag inom bank och finans och jag upplevde att det inte var så lätt att komma in i skolans värld, som är väldigt komplex. Jag intresserade mig för den komplexiteten och ville undersöka hur man arbetar med IKT i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningar för teknikstött lärande och om att hitta det lilla extra via teknologin. Jag har studerat ett 1:1 initiativ och tittat på användningen av tekniken i klassrummet. Projektet är ett samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet där jag har studerat två klasser i en grundskola och två klasser på en gymnasieskola, en klass på ett teoretiskt program och en klass på ett praktiskt program. Jag har följt klasserna från årskurs 7 till 9 respektive årskurs 1 till 3 på gymnasiet. Jag har använt en modell som heter Ecology of Resources (Luckin, 2010).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det måste till kompetensutveckling på alla nivåer för att man ska kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande – för elever, lärare och skolledare. Om lärare får kompetensutveckling har de möjlighet att använda teknologin på ett reflekterat sätt och utforma uppgifter så att eleverna i sin tur kan använda teknologin på ett genomtänkt sätt. Skolledare behöver kompetensutveckling för att kunna styra och leda 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar på ett bra sätt. Det kräver nya former av kompetensutveckling för skolledare.

– Min studie visar också att det behövs utbildning för elever att använda datorn mer som ett pedagogiskt verktyg. De är duktiga på att exempelvis söka information men de behöver träna på att kritiskt granska information. Lärare behöver också bli bättre på att ta in elevernas kompetens i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– En lärare kan arbeta med att utforma bra uppgifter med datorn i klassrummet. Men om det kommer 22 elever till en lektion varav 19 har dator med sig och 4 inte har dator med sig så måste läraren omformulera uppgiften för de fyra eleverna på stående fot, vilket inte är så lätt. Jag blev också överraskad av variationen mellan olika klassrum. En del klassrum var väldigt digitaliserade och i andra klassrum var en endast papper och penna som gällde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och skolledare kan läsa och känna igen sig. Även föräldrar kan ta del av resultaten och få insikt i hur det fungerar i klassrummet.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev