Dela:

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det måste till kompetensutveckling för elever, lärare och skolledare för att kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande och skolutveckling, visar Marcia Håkansson Lindqvists avhandling.

Marcia Håkansson Lindqvist
Marcia Håkansson Lindqvist

Född 1962
i Durham, NH, USA

Disputerade 2015-10-30
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Conditions for Technology Enhanced Learning and Educational Change. A case study of a 1:1 initiative

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge i skolans värld, både som lärare och rektor. Tidigare jobbade jag inom bank och finans och jag upplevde att det inte var så lätt att komma in i skolans värld, som är väldigt komplex. Jag intresserade mig för den komplexiteten och ville undersöka hur man arbetar med IKT i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningar för teknikstött lärande och om att hitta det lilla extra via teknologin. Jag har studerat ett 1:1 initiativ och tittat på användningen av tekniken i klassrummet. Projektet är ett samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet där jag har studerat två klasser i en grundskola och två klasser på en gymnasieskola, en klass på ett teoretiskt program och en klass på ett praktiskt program. Jag har följt klasserna från årskurs 7 till 9 respektive årskurs 1 till 3 på gymnasiet. Jag har använt en modell som heter Ecology of Resources (Luckin, 2010).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det måste till kompetensutveckling på alla nivåer för att man ska kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande – för elever, lärare och skolledare. Om lärare får kompetensutveckling har de möjlighet att använda teknologin på ett reflekterat sätt och utforma uppgifter så att eleverna i sin tur kan använda teknologin på ett genomtänkt sätt. Skolledare behöver kompetensutveckling för att kunna styra och leda 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar på ett bra sätt. Det kräver nya former av kompetensutveckling för skolledare.

– Min studie visar också att det behövs utbildning för elever att använda datorn mer som ett pedagogiskt verktyg. De är duktiga på att exempelvis söka information men de behöver träna på att kritiskt granska information. Lärare behöver också bli bättre på att ta in elevernas kompetens i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– En lärare kan arbeta med att utforma bra uppgifter med datorn i klassrummet. Men om det kommer 22 elever till en lektion varav 19 har dator med sig och 4 inte har dator med sig så måste läraren omformulera uppgiften för de fyra eleverna på stående fot, vilket inte är så lätt. Jag blev också överraskad av variationen mellan olika klassrum. En del klassrum var väldigt digitaliserade och i andra klassrum var en endast papper och penna som gällde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och skolledare kan läsa och känna igen sig. Även föräldrar kan ta del av resultaten och få insikt i hur det fungerar i klassrummet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-07 10:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-10 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Nätstudier kan bidra till fördjupad förståelse

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.