Dela:

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion kan idrottslärarstudenter utveckla sin undervisning. Det visar Glenn Øvrevik Kjerlands forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var student upplevde jag hur svårt det var att använda vad jag hade lärt mig på universitet i mötet med lärarprofessionen. I skolan mötte jag en helt annan värld, där man använde ett annat språk och ett annat sätt att tänka om undervisning och elevers lärande. De två världarna kommunicerade inte så bra med varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer när man försöker skapa möten mellan teori och praktik. Studenter på idrottslärarprogrammet vid Göteborgs universitet fick arbeta med olika uppgifter som gick ut på att skapa en koppling mellan de olika världarna. Jag har undersökt vad som hände när studenterna arbetade med uppgifterna. Jag har framförallt undersökt vad det är som händer när studenterna börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att möten mellan de olika världarna blev meningsfullt för studenterna när de hade arbetat med det ett tag. I början var det svårt för dem att se varför det var viktigt. En uppgift som studenterna fick arbeta med i undervisningen i idrott och hälsa gick ut på att undersöka vad som händer när man planerar undervisningen i dans utifrån olika lärandeperspektiv. Studenterna insåg att de kunde utnyttja teorierna för att genomföra undervisningen på olika sätt. Studenterna började också reflektera mer kritiskt mot den existerande praktiken och de började se värdet av att använda teorier för att variera sin undervisning, och därmed möta eleverna och elevgrupper på olika sätt. Inom idrottsämnet har fokuset på prestationer haft en stor plats – i min studie började studenterna ifrågasätta detta. De började tänka och prata på ett annorlunda sätt, och det är ett spännande resultat.

Vad överraskade dig?

– Att studenterna kom så lång att de kunde använda det som de hade lärt sig för att själva komma med idéer som kan ändra praktiken i framtiden. Det förvånade mig också att det hände så snabbt – vi arbetade i tretton veckor med det här projektet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I huvudsak lärare och studenter på idrottslärarutbildningen, men design för utbildningspraxis som jag har skapat kan också användas i andra professionsutbildningar för att skapa möten mellan praktik och teori.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-11-19 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Dags att ifrågasätta idrottslektionernas struktur

Peter Åström har forskat om hur lärare bättre kan förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa och få alla elever mer inkluderade i undervisningen. Många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever, menar Peter Åström.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!