2015-11-19 10:04  581 Dela:

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion kan idrottslärarstudenter utveckla sin undervisning. Det visar Glenn Øvrevik Kjerlands forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var student upplevde jag hur svårt det var att använda vad jag hade lärt mig på universitet i mötet med lärarprofessionen. I skolan mötte jag en helt annan värld, där man använde ett annat språk och ett annat sätt att tänka om undervisning och elevers lärande. De två världarna kommunicerade inte så bra med varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer när man försöker skapa möten mellan teori och praktik. Studenter på idrottslärarprogrammet vid Göteborgs universitet fick arbeta med olika uppgifter som gick ut på att skapa en koppling mellan de olika världarna. Jag har undersökt vad som hände när studenterna arbetade med uppgifterna. Jag har framförallt undersökt vad det är som händer när studenterna börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att möten mellan de olika världarna blev meningsfullt för studenterna när de hade arbetat med det ett tag. I början var det svårt för dem att se varför det var viktigt. En uppgift som studenterna fick arbeta med i undervisningen i idrott och hälsa gick ut på att undersöka vad som händer när man planerar undervisningen i dans utifrån olika lärandeperspektiv. Studenterna insåg att de kunde utnyttja teorierna för att genomföra undervisningen på olika sätt. Studenterna började också reflektera mer kritiskt mot den existerande praktiken och de började se värdet av att använda teorier för att variera sin undervisning, och därmed möta eleverna och elevgrupper på olika sätt. Inom idrottsämnet har fokuset på prestationer haft en stor plats – i min studie började studenterna ifrågasätta detta. De började tänka och prata på ett annorlunda sätt, och det är ett spännande resultat.

Vad överraskade dig?

– Att studenterna kom så lång att de kunde använda det som de hade lärt sig för att själva komma med idéer som kan ändra praktiken i framtiden. Det förvånade mig också att det hände så snabbt – vi arbetade i tretton veckor med det här projektet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I huvudsak lärare och studenter på idrottslärarutbildningen, men design för utbildningspraxis som jag har skapat kan också användas i andra professionsutbildningar för att skapa möten mellan praktik och teori.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-11-19 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Dags att ifrågasätta idrottslektionernas struktur

Peter Åström har forskat om hur lärare bättre kan förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa och få alla elever mer inkluderade i undervisningen. Många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever, menar Peter Åström.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.