Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga görandet. Text kan också bidra till utveckling av elevernas kunskaper i ämnet, visar Anna-Maija Norbergs avhandling.  

Anna-Maija Norberg
Anna-Maija Norberg

Disputerade 2021-11-19
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: en textetnografisk undersökning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska i grunden. Vid ett tillfälle samarbetade jag med en idrottslärare kring en textuppgift i ämnet ergonomi. Här upptäckte jag hur olika vi båda lärare såg på textuppgifter. Medan jag fokuserade på formen var innehållet viktigast för idrottsläraren. Text inom ämnet idrott och hälsa är ett outforskat område och det väckte intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om användning av text i ämnet idrott och hälsa på grundskolans högstadium. Vilka funktioner har texter i ämnets undervisningspraktik, hur används texter och när? Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under tre terminer följt en klass i ämnet idrott och hälsa. Därutöver har fem lärare i ämnet intervjuats om hur de ser på och använder text i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som skiljer textanvändning i ämnet idrott och hälsa från andra ämnen är att text i idrott och hälsa är så integrerat med görandet. I idrott och hälsa används text i praktiska instruktioner, ibland direkt på golvet för att exempelvis visa danssteg eller vid ett redskap. Texter används också vid fysiska test där eleven, direkt efter en fysisk övning fyller i sina resultat i en mapp eller träningsdagbok. Utmärkande för ämnet idrott och hälsa är just den nära kopplingen till det kroppsliga görandet och lärandet. Det finns förstås mer skolspecifika områden där text används på samma sätt som i andra ämnen, exempelvis lärares planering och användning av tavlan i den teoretiska undervisningen.

– Dagens läroplan i ämnet inbjuder till fler textuppgifter jämfört med tidigare läroplaner. En fråga som jag diskuterar i avhandlingen är huruvida ökad textanvändning är ett hot mot det kroppsliga lärandet i ämnet idrott och hälsa. Utifrån mina studier drar jag slutsatsen att om text används på ett strategiskt och funktionellt sätt i undervisningsinnehållet så bidrar det till ökat lärande.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i studien var så positivt inställda till att använda text i undervisningen. De såg idrott och hälsa som ett kunskapsämne där text är ett viktigt verktyg i elevernas utveckling och lärande. Det här förvånade mig lite grann, jag hade en föreställning om att idrottslärare upplevde att läroplanen tvingade dem att använda text i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärare i idrott och hälsa men även lärarutbildare. Jag tror även att lärare i andra ämnen kan ha nytta av resultaten, särskilt vid samarbete över ämnesgränser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-02 16:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.