Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga görandet. Text kan också bidra till utveckling av elevernas kunskaper i ämnet, visar Anna-Maija Norbergs avhandling.  

Anna-Maija Norberg
Anna-Maija Norberg

Disputerade 2021-11-19
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: en textetnografisk undersökning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska i grunden. Vid ett tillfälle samarbetade jag med en idrottslärare kring en textuppgift i ämnet ergonomi. Här upptäckte jag hur olika vi båda lärare såg på textuppgifter. Medan jag fokuserade på formen var innehållet viktigast för idrottsläraren. Text inom ämnet idrott och hälsa är ett outforskat område och det väckte intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om användning av text i ämnet idrott och hälsa på grundskolans högstadium. Vilka funktioner har texter i ämnets undervisningspraktik, hur används texter och när? Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under tre terminer följt en klass i ämnet idrott och hälsa. Därutöver har fem lärare i ämnet intervjuats om hur de ser på och använder text i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som skiljer textanvändning i ämnet idrott och hälsa från andra ämnen är att text i idrott och hälsa är så integrerat med görandet. I idrott och hälsa används text i praktiska instruktioner, ibland direkt på golvet för att exempelvis visa danssteg eller vid ett redskap. Texter används också vid fysiska test där eleven, direkt efter en fysisk övning fyller i sina resultat i en mapp eller träningsdagbok. Utmärkande för ämnet idrott och hälsa är just den nära kopplingen till det kroppsliga görandet och lärandet. Det finns förstås mer skolspecifika områden där text används på samma sätt som i andra ämnen, exempelvis lärares planering och användning av tavlan i den teoretiska undervisningen.

– Dagens läroplan i ämnet inbjuder till fler textuppgifter jämfört med tidigare läroplaner. En fråga som jag diskuterar i avhandlingen är huruvida ökad textanvändning är ett hot mot det kroppsliga lärandet i ämnet idrott och hälsa. Utifrån mina studier drar jag slutsatsen att om text används på ett strategiskt och funktionellt sätt i undervisningsinnehållet så bidrar det till ökat lärande.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i studien var så positivt inställda till att använda text i undervisningen. De såg idrott och hälsa som ett kunskapsämne där text är ett viktigt verktyg i elevernas utveckling och lärande. Det här förvånade mig lite grann, jag hade en föreställning om att idrottslärare upplevde att läroplanen tvingade dem att använda text i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärare i idrott och hälsa men även lärarutbildare. Jag tror även att lärare i andra ämnen kan ha nytta av resultaten, särskilt vid samarbete över ämnesgränser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-02 16:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Idrott och hälsa

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.