Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga görandet. Text kan också bidra till utveckling av elevernas kunskaper i ämnet, visar Anna-Maija Norbergs avhandling.  

Anna-Maija Norberg
Anna-Maija Norberg

Disputerade 2021-11-19
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: en textetnografisk undersökning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska i grunden. Vid ett tillfälle samarbetade jag med en idrottslärare kring en textuppgift i ämnet ergonomi. Här upptäckte jag hur olika vi båda lärare såg på textuppgifter. Medan jag fokuserade på formen var innehållet viktigast för idrottsläraren. Text inom ämnet idrott och hälsa är ett outforskat område och det väckte intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om användning av text i ämnet idrott och hälsa på grundskolans högstadium. Vilka funktioner har texter i ämnets undervisningspraktik, hur används texter och när? Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under tre terminer följt en klass i ämnet idrott och hälsa. Därutöver har fem lärare i ämnet intervjuats om hur de ser på och använder text i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som skiljer textanvändning i ämnet idrott och hälsa från andra ämnen är att text i idrott och hälsa är så integrerat med görandet. I idrott och hälsa används text i praktiska instruktioner, ibland direkt på golvet för att exempelvis visa danssteg eller vid ett redskap. Texter används också vid fysiska test där eleven, direkt efter en fysisk övning fyller i sina resultat i en mapp eller träningsdagbok. Utmärkande för ämnet idrott och hälsa är just den nära kopplingen till det kroppsliga görandet och lärandet. Det finns förstås mer skolspecifika områden där text används på samma sätt som i andra ämnen, exempelvis lärares planering och användning av tavlan i den teoretiska undervisningen.

– Dagens läroplan i ämnet inbjuder till fler textuppgifter jämfört med tidigare läroplaner. En fråga som jag diskuterar i avhandlingen är huruvida ökad textanvändning är ett hot mot det kroppsliga lärandet i ämnet idrott och hälsa. Utifrån mina studier drar jag slutsatsen att om text används på ett strategiskt och funktionellt sätt i undervisningsinnehållet så bidrar det till ökat lärande.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i studien var så positivt inställda till att använda text i undervisningen. De såg idrott och hälsa som ett kunskapsämne där text är ett viktigt verktyg i elevernas utveckling och lärande. Det här förvånade mig lite grann, jag hade en föreställning om att idrottslärare upplevde att läroplanen tvingade dem att använda text i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärare i idrott och hälsa men även lärarutbildare. Jag tror även att lärare i andra ämnen kan ha nytta av resultaten, särskilt vid samarbete över ämnesgränser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-02 16:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!