2012-04-12 13:53  3945 Dela:

Tingen bestämmer vardagen

Gunilla Nordin

Karin Hultman
Karin Hultman

Född 1975
i Stockholm

Disputation 2011-11-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv starka minnen av min egen förskolas rum och material. Mina förskollärare har jag dimmiga minnen av. Tingen, däremot, minns jag tydligt. Ändå är det framför allt de mellanmänskliga relationerna som uppmärksammas när barns subjektskapande processer förstås och forskas om. Jag fann det problematiskt att så lite uppmärksamhet riktades mot relationer mellan barn och ting eftersom de tycks mig vara så viktiga, lustfyllda, spännande och ibland svåra för barn. I mötet med posthumanistiska teorier kom detta intresse att fördjupas ytterligare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan förstå relationen mellan människa och ickemänniska. Närmare bestämt, om hur man teoretiskt kan förstå den roll som ickemänsklig materialitet spelar för barns subjektskapande processer i pedagogiska praktiker. Pedagogiska praktiker är fulla av ickemänniskor. En utgångspunkt för avhandlingen är att dessa är med och bestämmer vem vi kan bli i en viss situation. De kommer med erbjudanden och ställer upp villkor. De är med och skapar de villkor under vilka barn förstår sig själva och förstås av andra som kompetenta, busiga, sociala, blyga, samarbetande, koncentrerade, avvikande och problematiska. För att undersöka detta, och för att lyfta fram den ickemänskliga materialiteten, utforskar jag i avhandlingen ett posthumanistiskt, relationellt materialistiskt perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har blivit starkt medveten om att det inte räcker att utgå från att material och miljö är viktiga aspekter inom pedagogiska praktiker. Vill man förstå den roll som ickemänsklig materialitet spelar i pedagogiska praktiker måste man först problematisera eller dekonstruera de sätt på vilka relationer mellan människor och ickemänniskor vanligtvis förstås, där människan förstås som den enda egentliga eller självklara och mest centrala aktören.

Vad överraskade dig?

– När jag nu går in på en förskola ser jag en praktik där en mängd heterogena aktörer, varav barn och pedagoger bara är en del, är med och påverkar och bestämmer. Mitt seende har förskjutits. Sådant som förut förpassades till periferin kan jag nu förstå som viktiga och centrala aktörer.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis pedagoger som kanske genom min avhandling kan få verktyg för att se pedagogiska praktiker som samarbeten där människor bara är några deltagare bland andra i görandet av praktiken. Det gör det möjligt att mer tydligt och medvetet reflektera över de olika medhjälpare och maktfaktorer som är med och skapar olika pedagogiska praktiker och som är med och konstituerar barns subjektskapande processer.

Sidan publicerades 2012-04-12 13:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-13 09:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Bygg- och konstruktionsprojekt

Syftet med projektet Bygg och konstruktion för 1-3 åringar var att ge barnen inflytande i sin egen vardag och utmaningar som kunde öka deras lärande. Pedagogerna ville ge barnen tid för egna reflektioner och vi önskade att föräldrarna skulle känna sig delaktiga i projektet. Resultatet blev att barnen, med sin nyfikenhet och kreativitet, har lärt mycket om problemlösningar, experimenterande och att kunna samarbeta med varandra.

Lärande och lärandeprocesser i förskolan och på lågstadiet

Anita Berge: Lärande och lärandeprocesser i förskolan och på lågstadiet

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.