Toposläran som verktyg för lärande och kunskap

Hur kan pedagoger i humaniora och samhällskunskap arbeta kritiskt och kvalificerat med många perspektiv samtidigt? Maria Wolrath Söderberg har i sin forskning funnit att toposläran kan erbjuda en öppning.

Maria Wolrath Söderberg
Maria Wolrath Söderberg

Född 1967
i Stockholm

Disputerade 2012-09-21
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Topos som meningsskapare: Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är högskolelärare och retoriker specialiserad på dialogisk retorik och har jobbat med lärarutbildning. Mitt intresse för ämnet bottnar i en svårighet som jag förstått att många upplevt. Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så det inte blir kaotiskt? Vi som jobbar med humaniora och samhällsvetenskap måste hantera det.

– Det är få lärare som inte tycker det är viktigt att titta på frågor utifrån många perspektiv. Man vill att alla röster ska komma till tals, men det blir lätt staplade tyckanden utan kritisk skärpa. Jag tyckte mig se en lösning i toposläran, som är en viktig del av retoriken, och som utvecklades som en kognitiv verktygslåda för tänkande och argumentation i problematiska, föränderliga och mångfacetterade frågor. Den skulle kunna ge en öppning till problemet med perspektivbytarkonst och en pedagogik för att utveckla förmågan till perspektivbyte. En viktig inspirationskälla är också den antika antilogiken, som går ut på att prova perspektiven mot varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet med många perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första en förståelse av lärande och kunskap som något som utvecklas i en förhandling mellan olika perspektiv. För det andra kan toposläran visa på möjliga sätt att arbeta i klassrummet med olika perspektiv utan att förlora skärpan.

Vad överraskade dig?

– Jag blev uppmärksam på vikten av friktion, att tankarna får mötas i friktion, och den tanke- och kunskapsutveckling som händer när det blir någon sorts motsättning. Det är inte ett självklart perspektiv i moderna teorier om lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Högskolepedagoger, men teoriutvecklingen är av pedagogisk karaktär och relativt allmän på alla nivåer. Jag hoppas att avhandlingen ska lämna ett bidrag till allmänpedagogisk teori, som är intressant för pedagoger och lärarutbildare. Den är ett komplement till andra sätt att förstå lärande. Att se lärandets topiska och argumentativa dimensioner utesluter ju inte andra perspektiv på lärande.

Ger avhandlingen några tips om hur man kan lägga upp sin undervisning?

– Sista kapitlet är didaktiskt. Där skisserar jag kort några idéer om hur man kan göra i klassrummet med tankeexperiment för högskoleundervisning i pedagogik. Det kan överföras till andra nivåer också.

Sidan publicerades 2012-11-05 13:49 av John Miller


Relaterat

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Om praktiskt arbete med olika lärstilar

Syftet med den här artikeln är att visa hur lärstilsarbete kan vara ett komplement till lärarens arbete med att individanpassa sin undervisning. Ett antal arbetsområden har bearbetats tillsammans med eleverna, på ett lärstilsanpassat sätt.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.