Toposläran som verktyg för lärande och kunskap

Hur kan pedagoger i humaniora och samhällskunskap arbeta kritiskt och kvalificerat med många perspektiv samtidigt? Maria Wolrath Söderberg har i sin forskning funnit att toposläran kan erbjuda en öppning.

Maria Wolrath Söderberg
Maria Wolrath Söderberg

Född 1967
i Stockholm

Disputerade 2012-09-21
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Topos som meningsskapare: Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är högskolelärare och retoriker specialiserad på dialogisk retorik och har jobbat med lärarutbildning. Mitt intresse för ämnet bottnar i en svårighet som jag förstått att många upplevt. Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så det inte blir kaotiskt? Vi som jobbar med humaniora och samhällsvetenskap måste hantera det.

– Det är få lärare som inte tycker det är viktigt att titta på frågor utifrån många perspektiv. Man vill att alla röster ska komma till tals, men det blir lätt staplade tyckanden utan kritisk skärpa. Jag tyckte mig se en lösning i toposläran, som är en viktig del av retoriken, och som utvecklades som en kognitiv verktygslåda för tänkande och argumentation i problematiska, föränderliga och mångfacetterade frågor. Den skulle kunna ge en öppning till problemet med perspektivbytarkonst och en pedagogik för att utveckla förmågan till perspektivbyte. En viktig inspirationskälla är också den antika antilogiken, som går ut på att prova perspektiven mot varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet med många perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första en förståelse av lärande och kunskap som något som utvecklas i en förhandling mellan olika perspektiv. För det andra kan toposläran visa på möjliga sätt att arbeta i klassrummet med olika perspektiv utan att förlora skärpan.

Vad överraskade dig?

– Jag blev uppmärksam på vikten av friktion, att tankarna får mötas i friktion, och den tanke- och kunskapsutveckling som händer när det blir någon sorts motsättning. Det är inte ett självklart perspektiv i moderna teorier om lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Högskolepedagoger, men teoriutvecklingen är av pedagogisk karaktär och relativt allmän på alla nivåer. Jag hoppas att avhandlingen ska lämna ett bidrag till allmänpedagogisk teori, som är intressant för pedagoger och lärarutbildare. Den är ett komplement till andra sätt att förstå lärande. Att se lärandets topiska och argumentativa dimensioner utesluter ju inte andra perspektiv på lärande.

Ger avhandlingen några tips om hur man kan lägga upp sin undervisning?

– Sista kapitlet är didaktiskt. Där skisserar jag kort några idéer om hur man kan göra i klassrummet med tankeexperiment för högskoleundervisning i pedagogik. Det kan överföras till andra nivåer också.

Sidan publicerades 2012-11-05 13:49 av John Miller


Relaterat

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Om praktiskt arbete med olika lärstilar

Syftet med den här artikeln är att visa hur lärstilsarbete kan vara ett komplement till lärarens arbete med att individanpassa sin undervisning. Ett antal arbetsområden har bearbetats tillsammans med eleverna, på ett lärstilsanpassat sätt.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser